Min forskning handlar om att belysa hur barn och unga engagerar sig i och förändrar de sociala världar de deltar i, men också att förstå deras handlande i ett vidare samhälleligt, socialt och institutionellt sammanhang. Jag studerar barns och ungas aktörskap utifrån de positioner och diskurser som är tillgängliga för dem.
Etnografi, praktik, aktörskap
Genom att ”spåra” materialiteter, praktiker och processer som inverkar på produktionen och skötseln av kroppen studerar jag den ömsesidiga relationen mellan kropp och samhälle. I mitt arbete använder jag mig av olika etnografiska metoder som deltagande observationer, videoobservationer, individuella intervjuer, fokusgruppsintervjuer, videodagbok med uppföljningsintervjuer och dokumentstudier.
De senaste åren har jag studerat vad som händer när skolelever deltar i manualbaserade program som är till för att förebygga psykisk ohälsa. Jag har också undersökt hur föreställningar om ett snyggt leende skapas när barn och unga får tandställning. Avhandlingsprojekt som jag handleder rör ungdomars sociala liv på boenden för ensamkommande, föräldrars erfarenheter av att få barn med allvarlig njursjukdom och interprofessionell praktik vid läkemedelsgenomgångar.
Aktörsorienterat perspektiv på psykisk hälsa
De kommande fyra åren leder jag ett forskningsprojekt där jag och Sofia Kvist Lindholm studerar enkäten Skolbarns hälsovanor och hur elever tolkar frågor om psykiska besvär. Utgångspunkten är att mätandet av psykisk ohälsa inte enbart utgör en deskriptiv praktik, utan att det också bidrar till att skapa villkoren för hur barns och ungas psykiska hälsa presenteras och hanteras. De begrepp som används för att kategorisera psykisk ohälsa får betydelse för barn och unga och för de verksamheter de deltar i. Genom individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 kommer jag att studera hur begreppen påverkar ungas syn på sig själva och hur skolledningen och elevhälsan planerar för att stärka elevernas välbefinnande. Forskningen utgör ett komplement till kvantitativ forskning via enkäter och kan skapa en förståelse för vad som döljer sig bakom siffror om ökad psykisk ohälsa bland unga.
