30 oktober 2024

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte. Forskning om trygg vård för äldre och digital övervakning i arbetslivet är andra projekt som får pengar.

Anette Wickström ska tillsammans med Judith Lind undersöka hur tonårspojkar tar till sig budskap om hälsa på sociala medier. Fotograf: Anna Nilsen

Pojkar som lider av psykisk ohälsa söker ogärna hjälp från den traditionella vården. Istället vänder de sig till sociala medier. Trots det har forskningen hittills mest riktat in sig på flickor, berättar biträdande professor Anette Wickström på Tema Barn. Tillsammans med kollegan Judith Lind vill hon råda bot på det.

– Med det här projektet hoppas vi skapa kunskap om maskulina normer som präglar inlägg om psykisk hälsa i sociala medier. Vi vill också undersöka hur tonårspojkar förhåller sig till influencers råd kring psykisk hälsa, säger Anette Wickström.

Projektet som nu fått nästan fem miljoner kronor i bidrag från Forte heter Man up! Open up? Tonårspojkars förståelse av budskapet om psykisk ohälsa i sociala medier.
Anette Wickström och Judith Lind inleder arbetet genom att vända sig direkt till tonårspojkar för att få veta vilka influencers dessa följer och vilka infallsvinklar som kan vara intressanta. Därefter ska de studera vad som pågår online innan de återvänder till pojkarna med nya frågor. Projektet ska pågå i tre år.

Enligt Mediemyndigheten följer 82 procent av tonårspojkarna en influencer eller en kanal i sociala medier.


Om Forte

Forte är en statlig myndighet som ska stödja forskning för ett mer jämlikt och socialt hållbart samhälle. Forskare vid Linköpings universitet får nu sammanlagt över 31 miljoner kronor till sin forskning.

Hela listan på bidragsbeslut

Projektbidrag:

Anette Wickström: Man up! Open up? Tonårspojkars förståelse av budskapet om psykisk ohälsa i sociala medier. (4 995 000 kr)
Daniel Lundqvist: Varför syns du inte på Teams? Digital övervakning i svenskt arbetsliv och dess effekter. (4 971 000 kr)
Maria Persdotter: Social dumpning mellan centrum och periferi: utbredning, politiska mekanismer och levda erfarenheter. (4 968 000 kr)
Jason Martin:
Leda för beredskap och beredskap för att leda – Att leda initiativ för krisberedskap i offentliga organisationer. (4 964 000 kr)
Marcus Persson: Digital välfärdsteknik och omsorgsarbetets transformation. Nya sätt att arbeta och leda i äldreomsorgen. (4 304 000 kr)
Jenny Alwin: SAFE. Trygg nära vård för äldre. (2 999 000 kr)

Etableringsbidrag:

Gülin Öylü: Risker och möjligheter med flexibla anställningsformer i den senare delen av arbetslivet i Sverige. (3 727 000 kr)

Gästforskarbidrag:

Selcan Mutgan: Forskningsvistelse vid Stanfords universitet med fokus på inkomst- och bostadssegregation i Sverige och USA.

Fortes bidragsbeslut


Kontakt

Senaste nytt från LiU

Nätverk för att mäta enighet bland forskare växer

2023 gick LiU med i ett världsomspännande försöksprojekt för att mäta hur eniga forskare är i brännande vetenskapliga frågor. Efter ett lyckat test har antalet lärosäten som anmält intresse mer än fördubblats. Samtidigt har projektet sina kritiker.

Jonatan Forslund och Emma Lundberg står vid ett bord och tittar på materialprover.

Hundratals material – i ett och samma rum

I Linköpings universitets eget materialbibliotek finns möjlighet att lära sig mer om olika material, dess egenskaper – och hur de känns. Med över 1500 prover samlade i ett och samma rum ger det LiU:s studenter en stor fördel.

Manlig person på stadsgata.

Förmånsbilar leder till fler och större fordon

När bensinpriset skjuter i höjden så är det medelinkomsttagare som först ändrar beteende. Det visar en landsomfattande studie vid LiU och VTI. Forskning visar även att skatterabatten på förmånsbilar leder till ökat bilinnehav samt större bilar.