30 oktober 2024

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte. Forskning om trygg vård för äldre och digital övervakning i arbetslivet är andra projekt som får pengar.

Anette Wickström ska tillsammans med Judith Lind undersöka hur tonårspojkar tar till sig budskap om hälsa på sociala medier. Fotograf: Anna Nilsen

Pojkar som lider av psykisk ohälsa söker ogärna hjälp från den traditionella vården. Istället vänder de sig till sociala medier. Trots det har forskningen hittills mest riktat in sig på flickor, berättar biträdande professor Anette Wickström på Tema Barn. Tillsammans med kollegan Judith Lind vill hon råda bot på det.

– Med det här projektet hoppas vi skapa kunskap om maskulina normer som präglar inlägg om psykisk hälsa i sociala medier. Vi vill också undersöka hur tonårspojkar förhåller sig till influencers råd kring psykisk hälsa, säger Anette Wickström.

Projektet som nu fått nästan fem miljoner kronor i bidrag från Forte heter Man up! Open up? Tonårspojkars förståelse av budskapet om psykisk ohälsa i sociala medier.
Anette Wickström och Judith Lind inleder arbetet genom att vända sig direkt till tonårspojkar för att få veta vilka influencers dessa följer och vilka infallsvinklar som kan vara intressanta. Därefter ska de studera vad som pågår online innan de återvänder till pojkarna med nya frågor. Projektet ska pågå i tre år.

Enligt Mediemyndigheten följer 82 procent av tonårspojkarna en influencer eller en kanal i sociala medier.


Om Forte

Forte är en statlig myndighet som ska stödja forskning för ett mer jämlikt och socialt hållbart samhälle. Forskare vid Linköpings universitet får nu sammanlagt över 31 miljoner kronor till sin forskning.

Hela listan på bidragsbeslut

Projektbidrag:

Anette Wickström: Man up! Open up? Tonårspojkars förståelse av budskapet om psykisk ohälsa i sociala medier. (4 995 000 kr)
Daniel Lundqvist: Varför syns du inte på Teams? Digital övervakning i svenskt arbetsliv och dess effekter. (4 971 000 kr)
Maria Persdotter: Social dumpning mellan centrum och periferi: utbredning, politiska mekanismer och levda erfarenheter. (4 968 000 kr)
Jason Martin:
Leda för beredskap och beredskap för att leda – Att leda initiativ för krisberedskap i offentliga organisationer. (4 964 000 kr)
Marcus Persson: Digital välfärdsteknik och omsorgsarbetets transformation. Nya sätt att arbeta och leda i äldreomsorgen. (4 304 000 kr)
Jenny Alwin: SAFE. Trygg nära vård för äldre. (2 999 000 kr)

Etableringsbidrag:

Gülin Öylü: Risker och möjligheter med flexibla anställningsformer i den senare delen av arbetslivet i Sverige. (3 727 000 kr)

Gästforskarbidrag:

Selcan Mutgan: Forskningsvistelse vid Stanfords universitet med fokus på inkomst- och bostadssegregation i Sverige och USA.

Fortes bidragsbeslut


Kontakt

Senaste nytt från LiU

Flicka läser bok.

"Det är nördigt att läsa"

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Kinga Barrafrem.

Ny forskning om hur sociala medier påverkar din privatekonomi

LiU-forskare leder ett nytt projekt för att undersöka hur vår identitet påverkar de ekonomiska beslut vi tar – särskilt när sociala medier spelar en allt större roll för finansiell information.

Rinata Kazak tittar ner och rättar till kavajen.

LiU-forskaren inför FN:s klimatmöte: "Jag är optimistisk"

Azerbajdzjan är värd för årets internationella klimattoppmöte. Landet är starkt beroende av sin oljeproduktion, men just därför kan det vara en fördel att ha mötet där. Det menar forskaren Rinata Kazak som åker dit för LiU:s räkning.