Även om vården av för tidigt födda spädbarn har förbättrats dramatiskt under de senaste årtiondena, avlider omkring 20 % av de extremt för tidigt födda barnen (födda före graviditetsvecka <28+0). Vanliga orsaker till dessa dödsfall är svåra komplikationer såsom blodförgiftning och den svåra tarminflammationen nekrotiserande enterokolit (NEC). Det finns tydliga samband mellan dessa barns diet och risken för NEC, svåra infektioner och neurologiska handikapp hos dessa barn.
Forskningsfrågor
För tidigt födda spädbarn som matas med bröstmjölk i stället för komjölksbaserad bröstmjölksersättning tolererar mat bättre och drabbas i mindre utsträckning av just NEC och blodförgiftning. Lyckligtvis får alla extremt för tidigt födda barn bara bröstmjölk under de första levnadsmånaderna i Sverige tack vara 100 % täckning av bröstmjölksbanker med donerad bröstmjölk. Trots detta är förekomsten av NEC och sepsis och neurologiskt handikapp senare i livet fortfarande hög i Sverige hos extremt för tidigt födda barn. Kan det bero på att bröstmjölkens sammansättning skiljer sig mellan mammor? Vilka faktorer i bröstmjölken är i så fall skyddande? Kan den komjölksbaserade berikning som alla dessa barn får öka risken? Genom att ta reda på detta kan vi finna nya sätt att berika bröstmjölken och på så sätt minska svår sjukdom hos dessa barn.