I studien av elevers läsning av Report from Ukraine, en självbiografisk serie av ukrainska serietecknare skapad efter Rysslands anfallskrig februari 2022, framkommer att seriernas kombination av visuella och verbala uttryck effektivt mobiliserar empati och solidaritet. Eleverna skapar starka känslomässiga band till de ukrainska karaktärerna genom att relatera deras erfarenheter till sina egna liv och vardag. Denna empati är dock inte neutral, utan sammanflätas med antipati gentemot den part som framställs som motståndare. Resultaten visar därmed hur serier kan bidra till att både förstärka och synliggöra dikotomier som “vi och dem”. Samtidigt uppvisar eleverna en förmåga till kritisk reflektion kring dessa representationer, exempelvis genom att problematisera stereotypa och generaliserande framställningar av nationella och etniska grupper.
Serier öppnar för samtal om kön och identitet i klassrummet
I studien av klassrumsdiskussioner kring Mauvais genre (Lånat kön), en prisbelönt fransk seriebok om ett par i Paris under första världskriget där mannen deserterar och klär ut sig till kvinna för att undvika dödstraff vilket samtidigt sätter relationen på stora prov då han har svår att efter kriget släppa sitt kvinnliga alterego, framträder en liknande ambivalens i hur elever förstår och förhandlar frågor om kön och identitet. Å ena sidan reproduceras cisnormativa och binära föreställningar, där kön uppfattas som stabilt och avvikelser tolkas som onaturliga eller problematiska. Å andra sidan utmanas dessa perspektiv i interaktionen mellan elever, där mer inkluderande och flytande förståelser av kön formuleras och där transfobiska resonemang ifrågasätts. Resultaten visar således att klassrummet fungerar som en social arena där konkurrerande diskurser om kön och normalitet samexisterar och förhandlas i realtid.
Bidrar till att normer granskas
Sammantaget visar projektet att serier, genom sitt multimodala uttryck, skapar särskilda möjligheter att synliggöra, problematisera och diskutera sociala normer kopplade till exempelvis kön, etnicitet och tillhörighet. Samtidigt framgår att normkritisk undervisning inte leder till entydiga eller linjära förändringar i elevers förståelse. I stället präglas arbetet av dynamiska processer där normer både reproduceras och utmanas. Projektet bidrar därmed med viktig kunskap om hur normkritiska perspektiv faktiskt tar form i klassrumspraktik, och pekar på behovet av medvetna pedagogiska strategier för att stödja kritisk reflektion, empati och demokratiska värden i undervisningen.
