Trikåklädda hjältar i klassrummet

Tecknad bild som föreställer en ung kvinna som läser en serietidning.
(Drante)

Serietidningen berör ämnen som etnicitet, genus och klass på provocerande och engagerande sätt. Detta projekt bidrar till förståelse för hur serier kan användas i skolan för att skapa normkritiska diskussioner genom bild och text.

Detta projekt avser att öka kunskapen om hur serier kan användas i högstadiet och gymnasiet för att engagera elever i normkritiska diskussioner. Vi vill undersöka hur serien, genom bild och text, kan provocera, uppmuntra och informera dessa diskussioner.

Serietidningar allt mer normkritiska

Seriekulturen har länge varit en stomme inom populärkulturen genom tecknade serier, på vita duken, datorn, plattan, tv-skärmen, eller i dagstidningen. Serier är mer varierade idag än de varit på många årtionden, både när det gäller hur berättelser skrivs och illustreras, men även när det gäller vilka karaktärer som befolkar dem. Huvudkaraktärerna i Marvels Thor och Captain Marvel har gått från att vara män till att bli kvinnor i nyare upplagor av serierna. Marjane Satrapis Persepolis, en självbiografi om hennes barndom i Iran under kulturrevolutionen, blev prisbelönt animerad film 2007. Många svenska författare som Nanna Gustavsson och Sara Granér skriver serier som tilltalar ungdomar och berör ämnen som till exempel etnicitet, genus och klass på provocerande och engagerande sätt. Detta gör serier till ett användbart material för att diskutera frågor om normer och normkritik - både utifrån innehållet i serierna, men även på grund av deras visuella form. Det visuella i serier gör dem till en lättillgänglig berättelseform för många elever och detta kan också göra serier användbara för att närma sig sociala frågor.

Serier som ett verktyg för att diskutera sociala normer

Studien utgår ifrån följande forskningsfrågor:

  1. På vilka sätt kan elever och lärare använda det visuella och språkliga i seriemediet för att föra normkritiska diskussioner i klassrummet?
  2. På vilka sätt utmanar eller förstärker elever sociala normer i interaktion med lärare och kamrater runt serier?
  3. Vilka pedagogiska implikationer kan identifieras i seriemediet som verktyg för att arbeta med normkritiska perspektiv?

Denna studie utgår ifrån premissen att hur vi pratar och interagerar med varandra i vardagen är ett ständigt förhandlande om språkregler och sociala konventioner - däribland sociala normer. Genom videoobservationer kan forskare i detalj fånga hur elever och lärare interagerar och samtalar i klassrummet. Forskare kan sedan studera hur deltagarna väcker frågor om, argumenterar och diskuterar normkritiska perspektiv som uppstår i läsningen av serier. På detta sätt är det möjligt att undersöka hur deltagare skapar mening om t.ex. genus, etnicitet, klass, och förmåga i relation till seriematerialet de läser.

Fokus på elever i högstadiet och gymnasiet

 Studien inriktar sig primärt på högstadiet och gymnasiet då detta är en period i ungas liv då många fortfarande läser serier från barndomen, men också ett gränsland för att upptäcka serier för ungdomar och vuxna, såväl som nya litterära genrer och format. Samtidigt förväntas elever också i dessa åldrar diskutera och ifrågasätta frågor om identitet, livsstil och normer. Det seriematerial som kan tänkas vara intressant är också mer lättillgängligt för denna åldersgrupp (ur aspekter som t.ex. språk och ämnesinnehåll). I dagens läroplaner har serien än så länge ingen tydligt framskriven plats, men det finns från de senaste åren t.ex. lektionsplaneringar och material från Skolverket där serien lyfts fram som ett användbart material. Detta visar att trots att serien för närvarande är relativt osynlig så finns det ett intresse för att det ska bli ett mer vanligt förekommande material i våra klassrum. Att fånga upp seriens förmåga till att provocera och inspirera till diskussion ser vi som ett viktigt bidrag till klassrumsundervisning och klassrumsforskning.

Publikationer Visa/dölj innehåll

Kontakt Visa/dölj innehåll

Organisation Visa/dölj innehåll