Lite förenklat så brukar jag säga att samtliga av de ovan nämnda intressena befinner sig i skärningspunkten mellan de tekniska kulturer, politiska föreställningar, och historiska processer som har format – och i många fall fortsätter att forma – de sätt genom vilka den globala miljön studeras, förstås, och värderas. Under de senaste två och ett halvt åren har jag exempelvis undersökt hur datorbaserad simulation som teknisk artefakt har bidragit till att forma internationell klimatpolicy. Innan dess, i min avhandling, spårade jag föreställningen om mänskligheten som en geologisk kraft, främst såsom den har figurerat inom jordsystemvetenskapen men sedan också genom dess bredare spridning i diskursen kring antropocen. Även om de empiriska fallen har varierat över tid så har alltså en allmän fascination för hur diskursiva formationer och begrepp materialiseras och stabiliseras i vetenskapliga praktiker fortsatt att prägla mitt teoretiska och metodologiska tillvägagångssätt.
Sedan våren 2023 har jag tillsammans med Anders Hansson och Mathias Fridahl erhållit forskningsmedel från Energimyndigheten för att kritiskt granska sociotekniska föreställningar om solstrålsreglering som kollektivt fostrade, institutionellt stabiliserade, och vetenskapligt underbyggda visioner om önskvärda framtider. Projektets utgångspunkt är att solstrålsreglering inte enbart bör undersökas som en uppsättning föreslagna tekniker för att hantera klimatförändringar, inte heller endast som en designorienterad forskningsagenda rörande genomförbarheten och effektiviteten av dessa teknikers utbyggnad, utan snarare också som en föreställd form av social ordning som kopplar samman förväntningar på framtida teknisk utveckling och förverkligande av innovativa ingenjörsprojekt med normativa och politiska visioner om vilken typ av samhälle vi vill leva i. Inom projektet behandlas klimatmodeller, samt de vetenskapliga praktiker genom vilka modellerna utformas och utvecklas, som empiriska fall för att undersöka hur datorbaserade simulationer erbjuder en framtidsorienterad konfiguration som påverkar miljöstyrning i nuet. Min övertygelse är att utan en djupare förståelse för den roll som klimatmodellering spelar i utvecklandet av föreställningar om eftersträvansvärda framtider så riskerar modeller att bli grindvakter för politisk deliberation. Då målet för forskning om solstrålsreglering torde vara att förstå inte bara genomförbarheten, effektiviteten, och den praktiska användbarheten av sådana tekniker, utan också konstruktionen av framtidssyner, symboler, och tillhörande föreställningar om dess önskvärdhet, så har projektet för avsikt att möjliggöra en mer inkluderande dialog som kan tänkas vara av betydelse för flertalet intressenter: medborgare, beslutsfattare, såväl som modellerare själva.
Till vardags är jag verksam som postdoktor vid Institutionen för tema miljöförändring vid Linköpings universitet där jag bedriver min nuvarande forskning inom den projektportfölj som går under namnet Linköping University Negative Emission Technologies (LUNETS). Portföljen rymmer en multidisciplinär samling forskare som studerar det vetenskapspolitiska gränssnittet för global miljöbedömning, ofta med särskilt fokus på kolborttagningens politiska ekonomi. Jag är också del av Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR) i Linköping, vilket är en plattform för samverkan och kunskapsspridning i syfte att främja en rättvis hållbarhetsomställning.
Innan jag tillträdde min tjänst som postdoktor så disputerade jag vid Institutionen för tema teknik och social förändring. Där sysslade med kritisk samhällsvetenskaplig forskning, med verktyg huvudsakligen från miljösociologi, teknik och vetenskapsstudier (STS), och kunskapshistoria. Under min doktorandtid hade jag också möjligheten att i fem år delta i The Seed Box: A Mistra-Formas Environmental Humanities Collaboratory, vilket var ett nationellt centrum för miljöhumaniora i Sverige, med ett utbrett internationellt nätverk av anslutna forskare från såväl Storbritannien som Kanada och Australien.
Håll utkik efter min monografi om den planetära teknikens idéhistoria, vilken ges ut av punctum books under sommaren 2023.
