Linköping University Negative Emission Technologies (LUNETs)

Människor vid en industri vid Oulu i Finland.

Parisavtalets målsättning kräver inte bara radikala utsläppsminskningar utan även att stora mängder nettonegativa växthusgasutsläpp skapas. Denna målsättning har kritiserats bland annat eftersom att metoderna för negativa utsläpp (NETs) enbart är beprövade i liten skala samtidigt som osäkerheterna är många.

I LUNETs studeras de tekniska och ekonomiska möjligheterna att använda metoderna bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) samt biokol och deras politiska och vetenskapliga sammanhang. BECCS innebär att koldioxid avskiljs från biomassa som processas vid storskaliga anläggningar, till exempel vid massa- och pappersbruk och kraftvärmeanläggningar. Koldioxiden transporteras sedan till lämpliga geologiska formationer där den deponeras. En nettonegativ effekt skulle kunna nås i takt med att motsvarande mängd biomassa som processades återväxer. Biokol framställs genom långsam pyrolys av biomassa och kan då den placeras i odlingsmark både binda kol samt ha jordförbättrande egenskaper. Det finns stora kunskapsluckor och bristande erfarenheter kring båda metoderna, men i takt med att klimatmålen har blivit mer ambitiösa har de blivit allt mer aktuella i både politiska och vetenskapliga sammanhang.

LUNETs omfattar flera projekt som finansieras av Vetenskapsrådet, Formas, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SIDA och inkluderar Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan och Universitetet i Dar es Salaam i Tanzania. Gemensamt för projekten är att de från olika perspektiv undersöker förutsättningarna att utveckla och implementera NETs i olika geografiska, regulatoriska, institutionella och nationella sammanhang. För närvarande undersöks Sverige, Norden, Europa och Tanzania som fall men också hur kunskap om de olika metoderna konstrueras genom vetenskapliga modeller, så kallade Integrated Assessment Models (IAMs), och den vetenskapliga debatten om BECCS. Projekten bidrar med förståelse av hur nuvarande strukturer och politik främjar eller begränsar utvecklingen av metoderna, hur utvecklingen skulle kunna stödjas på ett konstruktivt vis samt med kritiska perspektiv på teknikernas globala och nationella potential. Därutöver engagerar projektet olika samhällsaktörer genom löpande dialoger för att aktualisera viktiga frågor och i ett tidigt skede inkludera många perspektiv på metoderna.

Förutsättningarna för BECCS och biokol

Genom att studera olika geografiska sammanhang med varierande teoretisk potential för implementering/etablering av BECCS kan vi bidra till de pågående diskussionerna om teknikens möjliga bidrag till klimatpolitiken i en global, regional och nationell kontext, inte minst är det viktigt att kunna nyansera och konkretisera de globala perspektiv på negativa utsläppsteknologier som ofta presenteras i de modeller som stora delar av IPCC:s arbete vilar på.

Vid en global jämförelse har de nordiska länderna bra förutsättningar för att använda storskalig BECCS. Stora skogsarealer, en modern och internationellt konkurrenskraftig skogsindustri, många stora punktkällor med biogen koldioxid och stor potential att lagra koldioxid i närområdet samt nationella målsättningar att nå klimatneutralitet eller till och med nettonegativa utsläpp. Trots de goda förutsättningarna är utmaningarna stora. Det saknas exempelvis styrmedel och tydliga ekonomiska incitament att implementera BECCS i industrin, infrastrukturen för transport saknas, tekniken är relativt obeprövad i större skala och intresset hos industrin är med få undantag svalt. Projektgruppen kartlägger punktkällor, utvärderar möjliga styrmedel och undersöker perspektiv på BECCS hos enskilda företag, berörda industrier samt hos föregångare inom teknikutvecklingen.

I flera modeller identifieras stor potential för BECCS i skogsrika utvecklingsländer som exempelvis Tanzania. I ett delprojekt har vi kommit fram till slutsatsen att denna potential är försvinnande liten, men att biokol som är tekniskt betydligt mindre komplicerat och som dessutom kan medföra omedelbara och konkreta nyttor för lokalbefolkningen skulle kunna ge ett bidrag till de internationella klimatansträngningarna. Vi analyserar både hur internationellt stöd skulle kunna bidra till denna utveckling och utvärderar vilka lärdomar som kan dras från redan genomförda biokolsprojekt.

Pågående forskningsprojekt (urval)

Publikationer

Utvalda publikationer

Omslag för publikation ''
Daniel Andersson (2024)

Futures: The journal of policy, planning and futures studies , Vol.160 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Naghmeh Nasiritousi, Alexandra Buylova, Mathias Fridahl, Gunilla Reischl (2024)

Global Policy Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Anders Lyngfelt, Mathias Fridahl, Stuart Haszeldine (2024)

Energy Research & Social Science , Vol.107 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Alexander Olsson, Mathias Fridahl, Stefan Grönkvist (2024)

Renewable and Sustainable Energy Transition , Vol.5 , s.100087-100087 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Anna Scaini, Joseph Mulligan, Håkan Berg, Albert Brangarí, Vera Bukachi, Sebastian Carenzo, Da Chau Thi, Colin Courtney-Mustaphi, Anneli Ekblom, Hanne Fjelde, Mathias Fridahl, Anders Hansson, Lettice Hicks, Mattias Höjer, Benard Juma, Jaan-Henrik Kain, Rebecca W. Kariuki, Soben Kim, Paul Lane, Ainara Leizeaga, Regina Lindborg, John Livsey, Steve W. Lyon, Rob Marchant, Jennifer R. McConville, Linus Munishi, David Nilsson, Luke Olang, Stefan Olin, Lennart Olsson, Peter Msumali Rogers, Johannes Rousk, Hans Sandén, Nophea Sasaki, Anna Shoemaker, Benjamin Smith, Lan Thai Huynh Phuong, Ana Varela Varela, Manjunatha Venkatappa, Giulia Vico, Nina Von Uexkull, Christine Wamsler, Menale Wondie, Patrick Zapata, María José Zapata Campos, Stefano Manzoni, Anna Tompsett (2024)

Ambio Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Baraka Ernest, Amna Eltigani, Pius Z. Yanda, Anders Hansson, Mathias Fridahl (2024)

Heliyon , Vol.10 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Alexander Olsson, Emily Rodriguez, Anders Hansson, Sigrid Jansson, Mathias Fridahl (2024)

Energy Research & Social Science , Vol.113 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Daniel Andersson (2023)

Environment and Planning E: Nature and Space , Vol.6 , s.1987-2007 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Lara-Sophie Wähling, Mathias Fridahl, Tobias Heimann, Christine Merk (2023)

Energy Research & Social Science , Vol.103 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Carmela Bernardo, Lingfei Wang, Mathias Fridahl, Claudio Altafini (2023)

PNAS Nexus , Vol.2 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Katherine Browne, Adis Dzebo, Gabriela Iacobuta, Alexia Faus Onbargi, Zoha Shawoo, Ines Dombrowsky, Mathias Fridahl, Sara Gottenhuber, Åsa Persson (2023)

Sustainable Development , Vol.31 , s.3161-3174 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Phil Renforth, Rob Bellamy, David Beerling, Miranda Boettcher, Davide Bonalumi, Miguel Brandão, Mathias Fridahl, Sabine Fuss, Anders Hansson, Clare Heyward, Ben Kolosz, Patrick Lamers, Duncan McLaren, Raffaella Pomi, Daniel L. Sanchez, Soheil Shayegh, Volker Sick, Mijndert Van der Spek, Vikram Vishal, Jennifer Wilcox (2023)

Frontiers in Climate , Vol.5 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Mathias Fridahl, Felix Schenuit, Liv Lundberg, Kenneth Möllersten, Miranda Böttcher, Wilfried Rickels, Anders Hansson (2023)

Communications Earth & Environment , Vol.4 Vidare till DOI

Omslag för publikation 'Klimatansvar i Stockholms stad'
Emily Rodriguez, Sigrid Jansson, Alexander Olsson, Anders Hansson, Mathias Fridahl (2023)
Omslag för publikation ''
Alexandra Buylova, Mathias Fridahl, Naghmeh Nasiritousi, Indra Overland, Gunilla Reischl (2022)

Climate Action , Vol.1 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Amna Eltigani, Alexander Olsson, Ariane Krause, Baraka Ernest, Mathias Fridahl, Pius Yanda, Anders Hansson (2022)

Energy for Sustainable Development , Vol.71 , s.141-150 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Peter Rogers, Pius Yanda, Noah Pauline, Simon Haikola, Anders Hansson, Mathias Fridahl (2022)

Tanzania Journal of Science , Vol.48 , s.256-267 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Alexandra Buylova, Mathias Fridahl, Naghmeh Nasiritousi, Indra Overland, Gunilla Reischl (2022)

Climate Action , Vol.1 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Anders Hansson, Jonas Anshelm, Mathias Fridahl, Simon Haikola (2022)

Energy Research & Social Science , Vol.90 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Peter Rogers, Mathias Fridahl, Pius Yanda, Anders Hansson, Noah Pauline, Simon Haikola (2022)

Energies , Vol.15 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Adrian Lefvert, Emily Rodriguez, Mathias Fridahl, Stefan Grönkvist, Simon Haikola, Anders Hansson (2022)

Energy Research & Social Science , Vol.87 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Johan Daniel Andersson (2021)

Cosmos and History: The Journal of Natural and Social Philosophy , Vol.17 , s.113-144

Omslag för publikation ''
Rob Bellamy, Oliver Geden, Mathias Fridahl, Emily Cox, James Palmer (2021)

Frontiers in Climate , Vol.3 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Johan Daniel Andersson (2021)

Anthropocenes - Human, Inhuman, Posthuman , Vol.2 , s.1-13 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Mathias Fridahl, Simon Haikola, Peter Msumali Rogers, Anders Hansson (2021)

Handbook of climate change management: research, leadership, transformation , s.1-30 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Alexandra Buylova, Mathias Fridahl, Naghmeh Nasiritousi, Gunilla Reischl (2021)

Frontiers in Climate , Vol.3 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Wilfried Rickels, Alexander Proelß, Oliver Geden, Julian Burhenne, Mathias Fridahl (2021)

Frontiers in Climate , Vol.3 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Peter Healey, Robert Scholes, Penehuro Lefale, Pius Yanda (2021)

Frontiers in Climate Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Simon Haikola, Jonas Anshelm, Anders Hansson (2021)

Political Geography , Vol.88 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Felix Schenuit, Rebecca Colvin, Mathias Fridahl, Barry McMullin, Andy Reisinger, Daniel L. Sanchez, Stephen M. Smith, Asbjørn Torvanger, Anita Wreford, Oliver Geden (2021)

Frontiers in Climate Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Katherine Romanak, Mathias Fridahl, Tim Dixon (2021)

Energies , Vol.14 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Rob Bellamy, Mathias Fridahl, Javier Lezaun, James Palmer, Emily Rodriguez, Adrian Lefvert, Anders Hansson, Stefan Grönkvist, Simon Haikola (2021)

Environmental Science and Policy , Vol.116 , s.47-55 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Emily Rodriguez, Adrian Lefvert, Mathias Fridahl, Stefan Grönkvist, Simon Haikola, Anders Hansson (2021)

Journal of Cleaner Production , Vol.280 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Anders Hansson, Simon Haikola, Mathias Fridahl, Pius Yanda, Edmund Mabhuye, Noah Pauline (2021)

Environment, Development and Sustainability , Vol.23 , s.5182-5214 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Mathias Fridahl, Rob Bellamy, Anders Hansson, Simon Haikola (2020)

Frontiers in Climate , Vol.2 , s.1-25 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Anders Hansson, Mathias Fridahl, Simon Haikola, Yanda Pius, Noah Pauline, Edmund Mabhuye (2020)

Environment, Development and Sustainability , Vol.22 , s.6851-6875 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Mathias Fridahl (2019)

Bioenergy with Carbon Capture and Storage: Using Natural Resources for Sustainable Development , s.47-62 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Simon Haikola, Anders Hansson, Jonas Anshelm (2019)

Journal of Integrative Environmental Sciences , Vol.16 , s.45-69 Vidare till DOI

Omslag för publikation ''
Mathias Fridahl, Mariliis Lehtveer (2018)

Energy Research & Social Science , Vol.42 , s.155-165 Vidare till DOI

Samarbeten

Föreläsning: Människans geologiska spår – Daniel Andersson

A popular scientific video on envisioning societal change

Kontakt

Händelser

Intervju i MESAM

Science café

Den 1 juni 2022 genomfördes den första aktiviteten i Sverige inom EU-projektet TechEthos. Ett 20-tal personer fikade med forskare och pratade om framtidens klimattekniker på Tekniska museets kvällsevenemang Climate Bar i Stockholm.

Workshop: Biokolprojekt i Tanzania

Workshop om pilotstudie om biokol i Tanzania den 10-11 september 2020. Värd: Center for Climate Change Studies of the University of Dar es Salaam, Tanzania.

Forskningsmedel

2023

LUNETs beviljades totalt 11 miljoner av Marcus och Amalia Wallenbergs stiftelse (MAW) och Energimyndighetens utlysning MESA inklusive medfinansiering från LiU, för projekten "Negotiating climate emergency: understandings of temporality in science, public debates, and politics" samt "Regrettable Necessity or Fungible Climate Action (ReFLECT)? Bringing Transparency to Interactions Between Science and Society on Solar Geoengineering".

2022

LUNETs forskare Anders Hansson och Mathias Fridahl beviljades 11,5 miljoner av Energimyndigheten för att delta i forskarskola Energisystem, i samarbete med Chalmers. Under hösten 2022 kommer två doktorandtjänster utlysas inom projektet.

2019

LUNETs beviljades 7,5 miljoner av Formas i utlysningen ”Möjligheter och förutsättningar för att nå negativa utsläpp” för projektet ”En granskning av portföljen med tekniker för negativa utsläpp: sociala, tekno-ekonomiska och etiska dimensioner av biomassa-baserade NETs i Sverige och Tanzania.”

Media

Alexander Olsson i Extrakt, 6/9 2024.
Tyst om riskerna med koldioxidinfångning

Anders Hansson i SVT Nyheter, 1/12 2023.
Tre tekniska lösningar som skulle kunna hjälpa klimatkrisen

Anders Hansson i Extrakt, 15/5 2023.
Tekniken som kan utsätta jorden för ett riskfyllt experiment

LUNETs uppmärksammas i DN:s artikelserie om koldioxidinfångning
Koldioxidinfångning lyfts som avgörande för klimatet – ingenstans i Sverige finns det

Mathias Fridal medverkar i SR Lördagsintervju, 17/9 2022.
Experter: Så blir nya regeringens politik

Anders Hansson medverkar i t.teknikföretagen.se, 8/12 2021.
Forskaren: undvik önsketänkande kring koldioxidutsläppen

Mathias Fridal i Vetenskapsradion, Klotet, Sveriges Radio, 1/12 2021.
Jättelika dammsugare ska städa bort koldioxid från atmosfären

Nyheter

Climate change

Klimatforskning i samhällets tjänst

Den tvärvetenskapliga miljöforskningen vid Linköpings universitet har blivit banbrytande. Det nyskapande samarbetet med viktiga aktörer, både nationellt och internationellt, har gett nya verktyg och kunskap för att bemöta klimatutmaningarna.

Relaterat innehåll

Organisation