Linköping University Negative Emission Technologies (LUNETs)

Människor vid en industri vid Oulu i Finland.

Parisavtalets målsättning kräver inte bara radikala utsläppsminskningar utan även att stora mängder nettonegativa växthusgasutsläpp skapas. Denna målsättning har kritiserats bland annat eftersom att metoderna för negativa utsläpp (NETs) enbart är beprövade i liten skala samtidigt som osäkerheterna är många.

I LUNETs studeras de tekniska och ekonomiska möjligheterna att använda metoderna bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) samt biokol och deras politiska och vetenskapliga sammanhang. BECCS innebär att koldioxid avskiljs från biomassa som processas vid storskaliga anläggningar, till exempel vid massa- och pappersbruk och kraftvärmeanläggningar. Koldioxiden transporteras sedan till lämpliga geologiska formationer där den deponeras. En nettonegativ effekt skulle kunna nås i takt med att motsvarande mängd biomassa som processades återväxer. Biokol framställs genom långsam pyrolys av biomassa och kan då den placeras i odlingsmark både binda kol samt ha jordförbättrande egenskaper. Det finns stora kunskapsluckor och bristande erfarenheter kring båda metoderna, men i takt med att klimatmålen har blivit mer ambitiösa har de blivit allt mer aktuella i både politiska och vetenskapliga sammanhang.

LUNETs omfattar flera projekt som finansieras av Vetenskapsrådet, Formas, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SIDA och inkluderar Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan och Universitetet i Dar es Salaam i Tanzania. Gemensamt för projekten är att de från olika perspektiv undersöker förutsättningarna att utveckla och implementera NETs i olika geografiska, regulatoriska, institutionella och nationella sammanhang. För närvarande undersöks Sverige, Norden, Europa och Tanzania som fall men också hur kunskap om de olika metoderna konstrueras genom vetenskapliga modeller, så kallade Integrated Assessment Models (IAMs), och den vetenskapliga debatten om BECCS. Projekten bidrar med förståelse av hur nuvarande strukturer och politik främjar eller begränsar utvecklingen av metoderna, hur utvecklingen skulle kunna stödjas på ett konstruktivt vis samt med kritiska perspektiv på teknikernas globala och nationella potential. Därutöver engagerar projektet olika samhällsaktörer genom löpande dialoger för att aktualisera viktiga frågor och i ett tidigt skede inkludera många perspektiv på metoderna.

Förutsättningarna för BECCS och biokol

Genom att studera olika geografiska sammanhang med varierande teoretisk potential för implementering/etablering av BECCS kan vi bidra till de pågående diskussionerna om teknikens möjliga bidrag till klimatpolitiken i en global, regional och nationell kontext, inte minst är det viktigt att kunna nyansera och konkretisera de globala perspektiv på negativa utsläppsteknologier som ofta presenteras i de modeller som stora delar av IPCC:s arbete vilar på.

Vid en global jämförelse har de nordiska länderna bra förutsättningar för att använda storskalig BECCS. Stora skogsarealer, en modern och internationellt konkurrenskraftig skogsindustri, många stora punktkällor med biogen koldioxid och stor potential att lagra koldioxid i närområdet samt nationella målsättningar att nå klimatneutralitet eller till och med nettonegativa utsläpp. Trots de goda förutsättningarna är utmaningarna stora. Det saknas exempelvis styrmedel och tydliga ekonomiska incitament att implementera BECCS i industrin, infrastrukturen för transport saknas, tekniken är relativt obeprövad i större skala och intresset hos industrin är med få undantag svalt. Projektgruppen kartlägger punktkällor, utvärderar möjliga styrmedel och undersöker perspektiv på BECCS hos enskilda företag, berörda industrier samt hos föregångare inom teknikutvecklingen.

I flera modeller identifieras stor potential för BECCS i skogsrika utvecklingsländer som exempelvis Tanzania. I ett delprojekt har vi kommit fram till slutsatsen att denna potential är försvinnande liten, men att biokol som är tekniskt betydligt mindre komplicerat och som dessutom kan medföra omedelbara och konkreta nyttor för lokalbefolkningen skulle kunna ge ett bidrag till de internationella klimatansträngningarna. Vi analyserar både hur internationellt stöd skulle kunna bidra till denna utveckling och utvärderar vilka lärdomar som kan dras från redan genomförda biokolsprojekt.

PublikationerVisa/dölj innehåll

Fridahl Mathias, Simon Haikola, Peter Msumali Rogers, Anders Hansson (2021)

Handbook of Climate Change Management Vidare till DOI

Alexandra Buylova, Mathias Fridahl, Naghmeh Nasiritousi, Gunilla Reischl (2021)

Frontiers in Climate , Vol.3 Vidare till DOI

Wilfried Rickels, Alexander Proelß, Oliver Geden, Julian Burhenne, Mathias Fridahl (2021)

Frontiers in Climate , Vol.3 Vidare till DOI

Peter Healey, Robert Scholes, Penehuro Lefale, Pius Yanda (2021)

Frontiers in Climate Vidare till DOI

Simon Haikola, Jonas Anshelm, Anders Hansson (2021)

Political Geography , Vol.88 Vidare till DOI

Felix Schenuit, Rebecca Colvin, Mathias Fridahl, Barry McMullin, Andy Reisinger, Daniel L. Sanchez, Stephen M. Smith, Asbjørn Torvanger, Anita Wreford, Oliver Geden (2021)

Frontiers in Climate Vidare till DOI

Katherine Romanak, Mathias Fridahl, Tim Dixon (2021)

Energies , Vol.14 Vidare till DOI

Rob Bellamy, Mathias Fridahl, Javier Lezaun, James Palmer, Emily Rodriguez, Adrian Lefvert, Anders Hansson, Stefan Grönkvist, Simon Haikola (2021)

Environmental Science and Policy , Vol.116 , s.47-55 Vidare till DOI

Mathias Fridahl, Rob Bellamy, Anders Hansson, Simon Haikola (2020)

Frontiers in Climate , Vol.2 , s.1-25 Vidare till DOI

Emily Rodriguez, Adrian Lefvert, Mathias Fridahl, Stefan Grönkvist, Simon Haikola, Anders Hansson (2021)

Journal of Cleaner Production , Vol.280 Vidare till DOI

Anders Hansson, Simon Haikola, Mathias Fridahl, Pius Yanda, Edmund Mabhuye, Noah Pauline (2020)

Environment, Development and Sustainability Vidare till DOI

Anders Hansson, Mathias Fridahl, Simon Haikola, Yanda Pius, Noah Pauline, Edmund Mabhuye (2020)

Environment, Development and Sustainability , Vol.22 , s.6851-6875 Vidare till DOI

Mathias Fridahl (2019)

Bioenergy with Carbon Capture and Storage , s.47-62 Vidare till DOI

Simon Haikola, Anders Hansson, Jonas Anshelm (2019)

Journal of Integrative Environmental Sciences , Vol.16 , s.45-69 Vidare till DOI

Mathias Fridahl, Mariliis Lehtveer (2018)

Energy Research & Social Science , Vol.42 , s.155-165 Vidare till DOI

SamarbetenVisa/dölj innehåll

KontaktVisa/dölj innehåll

Händelser Visa/dölj innehåll

Workshop: Biokolprojekt i Tanzaniain field

Workshop om pilotstudie om biokol i Tanzania den 10-11 september. Värd: Center for Climate Change Studies of the University of Dar es Salaam, Tanzania.

Forskningsmedel från Formas

LUNETs beviljas 7,5 miljoner av Formas i utlysningen ”Möjligheter och förutsättningar för att nå negativa utsläpp” för projektet ”En granskning av portföljen med tekniker för negativa utsläpp: sociala, tekno-ekonomiska och etiska dimensioner av biomassa-baserade NETs i Sverige och Tanzania.”

NyheterVisa/dölj innehåll

Relaterat innehållVisa/dölj innehåll

OrganisationVisa/dölj innehåll