Linköping University Negative Emission Technologies (LUNETs)

Biokol

Parisavtalets målsättning kräver inte bara radikala utsläppsminskningar utan även att stora mängder nettonegativa växthusgasutsläpp skapas. Denna målsättning har kritiserats bland annat eftersom att metoderna för negativa utsläpp (NETs) enbart är beprövade i liten skala samtidigt som osäkerheterna är många.

I LUNETs studeras de tekniska och ekonomiska möjligheterna att använda metoderna bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) samt biokol och deras politiska och vetenskapliga sammanhang. BECCS innebär att koldioxid avskiljs från biomassa som processas vid storskaliga anläggningar, till exempel vid massa- och pappersbruk och kraftvärmeanläggningar. Koldioxiden transporteras sedan till lämpliga geologiska formationer där den deponeras. En nettonegativ effekt skulle kunna nås i takt med att motsvarande mängd biomassa som processades återväxer. Biokol framställs genom långsam pyrolys av biomassa och kan då den placeras i odlingsmark både binda kol samt ha jordförbättrande egenskaper. Det finns stora kunskapsluckor och bristande erfarenheter kring båda metoderna, men i takt med att klimatmålen har blivit mer ambitiösa har de blivit allt mer aktuella i både politiska och vetenskapliga sammanhang.

LUNETs omfattar flera projekt som finansieras av Vetenskapsrådet, Formas, Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SIDA och inkluderar Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan och Universitetet i Dar es Salaam i Tanzania. Gemensamt för projekten är att de från olika perspektiv undersöker förutsättningarna att utveckla och implementera NETs i olika geografiska, regulatoriska, institutionella och nationella sammanhang. För närvarande undersöks Sverige, Norden, Europa och Tanzania som fall men också hur kunskap om de olika metoderna konstrueras genom vetenskapliga modeller, så kallade Integrated Assessment Models (IAMs), och den vetenskapliga debatten om BECCS. Projekten bidrar med förståelse av hur nuvarande strukturer och politik främjar eller begränsar utvecklingen av metoderna, hur utvecklingen skulle kunna stödjas på ett konstruktivt vis samt med kritiska perspektiv på teknikernas globala och nationella potential. Därutöver engagerar projektet olika samhällsaktörer genom löpande dialoger för att aktualisera viktiga frågor och i ett tidigt skede inkludera många perspektiv på metoderna.

Förutsättningarna för BECCS och biokol

Genom att studera olika geografiska sammanhang med varierande teoretisk potential för implementering/etablering av BECCS kan vi bidra till de pågående diskussionerna om teknikens möjliga bidrag till klimatpolitiken i en global, regional och nationell kontext, inte minst är det viktigt att kunna nyansera och konkretisera de globala perspektiv på negativa utsläppsteknologier som ofta presenteras i de modeller som stora delar av IPCC:s arbete vilar på.

Vid en global jämförelse har de nordiska länderna bra förutsättningar för att använda storskalig BECCS. Stora skogsarealer, en modern och internationellt konkurrenskraftig skogsindustri, många stora punktkällor med biogen koldioxid och stor potential att lagra koldioxid i närområdet samt nationella målsättningar att nå klimatneutralitet eller till och med nettonegativa utsläpp. Trots de goda förutsättningarna är utmaningarna stora. Det saknas exempelvis styrmedel och tydliga ekonomiska incitament att implementera BECCS i industrin, infrastrukturen för transport saknas, tekniken är relativt obeprövad i större skala och intresset hos industrin är med få undantag svalt. Projektgruppen kartlägger punktkällor, utvärderar möjliga styrmedel och undersöker perspektiv på BECCS hos enskilda företag, berörda industrier samt hos föregångare inom teknikutvecklingen.

I flera modeller identifieras stor potential för BECCS i skogsrika utvecklingsländer som exempelvis Tanzania. I ett delprojekt har vi kommit fram till slutsatsen att denna potential är försvinnande liten, men att biokol som är tekniskt betydligt mindre komplicerat och som dessutom kan medföra omedelbara och konkreta nyttor för lokalbefolkningen skulle kunna ge ett bidrag till de internationella klimatansträngningarna. Vi analyserar både hur internationellt stöd skulle kunna bidra till denna utveckling och utvärderar vilka lärdomar som kan dras från redan genomförda biokolsprojekt.

Publikationer
Visa/dölj innehåll

Kontakt
Visa/dölj innehåll

Forskargruppen
Visa/dölj innehåll

Visa/dölj innehåll

Samarbeten
Visa/dölj innehåll

Kalendarium
Visa/dölj innehåll

2019-12-01—2019-12-06
Mathias Fridahl deltar i FN:s klimattoppmöte i Chile.

2019-12-09
LUNETs deltar i invigningen av Sveriges första anläggning att fånga in koloxid från bioenergi, Stockholm/Stockholm, Exergi. 

2019-12-10
Anders Hansson föreläser om negativa utsläpp och BECCS på kursen Klimatet, energin och det moderna samhället på Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

2020-09-12
Mathias Fridahl deltar i referensgruppsmötet för HPC-försök hos Stockholm Exergi. 

Nyheter
Visa/dölj innehåll

Forskningsmedel från Formas

LUNETs beviljas 7,5 miljoner av Formas i utlysningen ”Möjligheter och förutsättningar för att nå negativa utsläpp” för projektet ”En granskning av portföljen med tekniker för negativa utsläpp: sociala, tekno-ekonomiska och etiska dimensioner av biomassa-baserade NETs i Sverige och Tanzania.”

Övriga nyheter
Visa/dölj innehåll

Media - i urval
Visa/dölj innehåll

2019-03-06
Psykiskt svårt för bönder i torkans spår, Klotet i Vetenskapsradion, P1, Sveriges Radio 

2018-12-15      
Länderna eniga på FN:s klimatmöte i Polen, Ekot, P1, Sveriges Radio 

2017-11-07      
Koldioxidavskiljning – ett nödvändigt ont? Vetenskapsradion, P1, Sveriges Radio 

2018-11-01
Så kan brott mot naturen förhindras, Vetandets värld, P1, Sveriges Radio 

2018-03-28     
Privatpersoner betalar – men industrin slipper, SvD Näringsliv, Debatt

2018-10-29
Kampen mot koldioxid, Naturvetaren

2018-04-18
Så kan framtidens flygresor rädda klimatet, DN Debatt

2017-10-19
Sverige behöver en strategi för negativa utsläpp, Aktuell Hållbarhet, Debatt

Föredrag i urval - Mathias Fridahl
Visa/dölj innehåll

2019-03-19     
Existerande och alternativa incitamentsstrukturer för bioenergi med CCS i Sverige, Kommittémöte, Klimatpolitiska vägvalsutredningen, Regeringskansliet, Stockholm

2019-03-15       
Styrning för dammsugning av atmosfären, inbjuden talare, Klimatforum, Stockholm

2018-12-18
Climate goals, carbon budgets and the Paris Agreement’s rulebook, Länsstyrelsen Västmanland, Västerås

2018-12-13       
The science and policy of 1.5°C, Statens geotekniska institut, SIG, Linköping

2018-11-09       
UN Climate Policy beyond Paris, Länsstyrelsen Östergötland, Linköping

2018-11-12       
Background: the Paris Agreement and the UNFCCC" Climate chaos? International climate negotiations and the upcoming COP24, Föreningen för utvecklingsfrågor and Stockholm International Water Institute, Stockholm

2018-10-24       
1.5° C-consistent pathways – is it possible? 5th Nordic Conference on Climate Change Adaptation, Norrköping, 23–25 Oktober

2018-05-22       
Mapping policy incentives for bioenergy with carbon capture and storage at different scales, the International Conference on Negative Emissions, Göteborg, 22–24 Maj

2018-05-10       
Balancing the Carbon Budget: Policy Incentives for Negative Emissions, Side Event, UNFCCC negotiations, Bonn

2018-05-02       
Policy instruments for Bioenergy with Carbon Capture and Storage, Innovation competition, Naturvårdsverket, Stockholm

2018-04-13       
UNFCCC Delegates’ Preferences for Bioenergy with Carbon Capture and Storage, inbjuden talare, the Climate Policy Objectives Unit, Naturvårdsverket, Norrköping

2017-11-22       
Policy and Perceptions: Bioenergy with Carbon Capture and Storage, inbjuden talare, Naturvårdsverket, Stockholm

2017-10-23       
Expertgenomgång av FN:s klimatinitiativ, public seminar, Fores, Stockholm

2017-06-30       
Bioenergy with Carbon Capture and Storage" Swedish Energy Agency’s programme conference, Perspektiv på energi, Folkets Hus, 6 December 2017, Stockholm

2017-06-15       
Making Sweden carbon negative by 2045, inbjuden talare, Sveriges riksdag, Stockholm

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll

Tema Miljöförändring
Visa/dölj innehåll