17 juni 2024

EU kräver att medlemsländerna ska underlätta för lokal produktion av förnybar energi genom så kallade energigemenskaper. Men i Sverige är systemet uppbyggt så att det motarbetar sådana lösningar, konstaterar forskare från Linköpings universitet. I ett snart avslutat forskningsprojekt lägger de fram förslag på åtgärder.

Porträtt av man under ett träd.
Energigemenskaper kan vara ett sätt att undvika konflikter kring omställningen till ett hållbart samhälle, menar Fredrik Envall. Jonas Roslund
– I teorin finns inga hinder för mig att ta en mountainbike, dra till Mount Everest, bestiga berget utan syrgas och sedan cykla hem. Men i praktiken är det ju ganska svårt. Ungefär så ser det ut för energigemenskaper, säger universitetslektor Fredrik Envall på Tema Miljöförändring vid Linköpings universitet.

Medborgare ska få inflytande

2019 antog EU-länderna det energipolitiska paketet Ren energi för alla européer. Där beskrivs energigemenskaper som ett sätt att skapa ett mer effektivt och hållbart energisystem. Det finns samtidigt en förhoppning om att det ska göra européerna mer positiva till satsningar på förnybar el.

I gemenskaperna kan privatpersoner, kommuner eller små och medelstora företag gå samman för att producera, dela och lagra energi. Enligt EU-direktiven ska de drivas utan vinstsyfte och ha lokal förankring. En tanke är att det ska bli enklare för EU-medborgarna att själva vara med och driva på omställningen. Men ambitionerna är större än så. Lokalt samägda solceller eller vindkraftverk skulle kunna flytta inflytande över energisystemet från de stora bolagen till de vanliga medborgarna.

– När vi ser konflikter blossa upp kring vindkraftsetableringar skulle energigemenskaper kunna vara en väg för att undvika det, säger Fredrik Envall.

Ingen enhetlig lagstiftning

Enligt direktiven måste EU-länderna underlätta bildandet av energigemenskaper, men i Sverige har i stort sett inget gjorts, visar forskarnas analys.
Den som vill bilda en energigemenskap måste idag ta sig fram genom en djungel av lagar, så som ellagen, koncessionslagstiftningen, konsumentlagstiftningen och lagar kring bolagsformer. Dessutom finns tekniska hinder som kräver stor expertkunskap och formella krav hos olika marknadsplatser för el. Allt det här gör det svårt för små, medborgardrivna sammanslutningar.

En intervjuperson från en energigemenskap med ambitionen att jobba i enlighet med EU:s sociala hållbarhetsmål beskrev det som att vara tvungen att ”vrida sig som en kålmask.”

Solceller monteras på ett tak.
ArtistGNDphotography

De stora bolag som äger elnäten är heller inte särskilt pigga på att få konkurrens, visar forskarnas intervjuer med personer engagerade i energigemenskaper i Sverige.

– I flera fall har vi sett hur de får motstridig information vid sina förhandlingar med nätägare, till exempel om att få tillträde till nätet. De beskriver det som förhalningstaktiker eller rätt och slätt motstånd, säger Fredrik Envall.

Lagändringar och rådgivning

I en nyskriven text -en så kallad policy brief - riktad till beslutsfattare ger forskarna förslag på lösningar för att EU:s energipolitik ska bli verklighet i Sverige.

Ett råd är att förenkla lagstiftningen, ett annat att se till att stödsystem och skatteregler gynnar bildandet av energigemenskaper. Men det offentliga måste också hjälpa till på andra sätt. Därför föreslår forskarna att kommunerna får i uppdrag att inrätta rådgivningsfunktioner för den som vill bilda en energigemenskap.

Forskningsprojektet har också haft som mål att underlätta bildandet av energigemenskaper. Därför finns nu en mer populärt skriven rapport riktad till allmänheten och material för studiecirklar som utvecklas i samarbete med bland annat Studiefrämjandet och Färnebo Folkhögskola. Trots svårigheterna växer nämligen intresset för energigemenskaper.

– Det har börjat bubbla alltmer både på lokal och regional nivå och även bland en del nationella organisationer, sammanfattar Fredrik Envall.

Forskningen är finansierad av Energimyndigheten.


Policy brief:
Energigemenskaper – ett verktyg för en rättvis omställning? 

ArtiklarAtt energigemenskapa: Energigemenskaper som arena för klimatomställningens praktiker och politik, F Envall, D Andersson, H Rohracher, Sociologisk forskning, Vol. 60, nr 3–4, s. 299-325, 2023, doi: 10.37062/sf.60.25394

Technopolitics of future-making: The ambiguous role of energy communities in shaping energy system change, F Envall, H Rohracher, Environment and Planning E: Nature and Space, 2023, doi: 10.1177/25148486231188263

Gridlocked: Sociomaterial configurations of sustainable energy transitions in Swedish solar energy communities, F Envall, D Andersson, J Wangel, Energy Research & Social Science, vol. 102, 2023, doi: 10.1016/j.erss.2023.103200

Kontakt

Forskningsprojektet

Organisation

Senaste nytt från LiU

Alex Enrich Prast i Amazonas skogar.

Träden överraskar – tar bort metan från atmosfären

Att träd är bra för klimatet genom att de tar upp koldioxid ur atmosfären är väl känt. Men nu står det klart att träden har ytterligare en viktig roll.

En person sitter och ler.

LiU-alumner hjälper industrin att spara pengar och energi

Han lämnade ett högavlönat jobb i gas- och oljeindustrin i Indien för en masterutbildning i hållbarhet och energiteknik på LiU. Sajid Athikkay ångrar inte u-svängen. Nu driver han ett företag som hjälper industrier att spåra och spara energi.

En man i kostym håller en grön växt i handen.

LiU med i megastudie om klimatbeteende

Vilket är bästa sättet att få oss människor att bete oss mer klimatvänligt? Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet har bidragit till en världsomspännande studie för att ta reda på det.