Desirée Enlund

Välfärdssamhället blir alltmer beroende av digitala teknologier, artificiell intelligens och olika former av automatiserade eller semi-automatiserade beslutssystem. Ofta knyts stora förhoppningar om ökad effektivisering och högre kvalitet till denna tekniska utveckling. Men ny teknik kan också innebära risker och problem samt skapa nya utmaningar.

Inom den här forskningsmiljö söker vi en djupare förståelse för välfärdens omvandlingar i relation till den samtida digitaliseringen genom att fokusera på ”digital sårbarhet”. Tidigare forskning på det här området har tittat på enskilda delar av välfärdssamhället (t.ex. sjukvård eller utbildning eller socialtjänst osv.), men med ett mångvetenskapligt angreppssätt kommer vi att kunna studera den digitaliserade välfärden över olika domäner, vilket möjliggör för komparationer och för att kunna identifiera och hitta lösningar på de mest avgörande utmaningarna som välfärdssamhället står inför i den samtida digitala omvandlingen.

Genom ett samarbete mellan tre svenska lärosäten och en forskargrupp bestående av ledande forskare på området avser forskningsmiljön skapa ny och samhällsviktig kunskap om konsekvenserna av algoritmer och artificiell intelligens för välfärdssamhället och för människorna som lever i det. Forskningsmiljön närmar sig digital välfärd ur medborgarens perspektiv. Medborgarskap uppfattas här som en väv juridiska, sociala, ekonomiska och kulturella aspekter av tillhörighet och relationer mellan stat och medborgare.

Forskningsmiljön kommer utifrån en sådan bred syn på medborgarskap att utforska välfärdens ”kärna” (sjukvård och socialtjänst), men också områden som utbildning, kultur och medier, liksom offentlig förvaltning mer brett. I dessa olika domäner – och genom komparationer mellan dem – analyseras digitala omvandlingar av välfärdsstaten. Vi följer hur medborgare tilltalas och avkrävas att förhålla sig till offentliga välfärdsinstitutioner via digitala infrastrukturer.

Finansiär: Vetenskapsrådet

Period: 2025-2029

Mer information: Digital sårbarhet i den automatiserade välfärden (Södertörns högskola)

MD GIG undersöker förändringen mot digital service i offentlig sektor genom att utforska uppkomsten av ’nätläkaren’ som genomför medicinska undersökningar via appbaserad mobiltelefonteknik. Syftet är att utforska digitaliseringen av sjukvården från ett arbetarperspektiv för att belysa de förhållanden som ger upphov till ökningen av gigarbete inom hälso- och sjukvårdssektorn och utforska de potentiella konsekvenserna av detta på olika nivåer.

Medan patienter tidigare var tvungna att gå till en vårdcentral på bokade besök under kontorstid, kan patienter idag konsultera en läkare on-demand varifrån och vilken tid som helst. Medicinskt arbetes inträde i plattformsekonomin där arbete omvandlas till gig som arbetare kan utföra när och var de vill, utvecklas parallellt med organisatoriska och ekonomiska omstruktureringar av sjukvårdssystemet mot mer marknadisering och privat-offentliga partnerskap.

Projektet försöker förstå de individuella läkarnas motiv för att arbeta som nätläkare genom djupintervjuer för att producera narrativ baserade i läkarnas egna erfarenheter, att utforska fackföreningarnas och de medicinska föreningarnas inställning till nätläkarplattformar genom expertintervjuer med högre ombudsmän och tjänstemän för att dokumentera deras förhoppningar, farhågor och strategier i förhållande till förändrade arbetsmarknads- och arbetsvillkor, och att analysera nätläkarplattformarnas roll i den offentliga sjukvårdens omstrukturering för att producera en politisk ekonomi av digital hälso- och sjukvård i Sverige.

Finansiär: Vetenskapsrådet

Period: 2022-2026

I min avhandling studerade jag den svenska offentliga sjukvårdens förändringar sedan 1990-talet genom två fall av sociala rörelser och kooperativ som organiserade sig för att protestera mot marknadiseringen och privatiseringen av sjukvården, samtidigt som de också arbetade för att skapa alternativa sätt att bedriva vård inom medborgarkooperativen där andra värden än marknadsvärden skulle guida verksamheten.
Det ena fallet var medborgarkooperativa vårdcentralen Hälsorum Offerdal i Jämtland som startade som ett arbetarkooperativ under tidigt 1990-tal och senare har genomgått förändringar till att bli ett medborgarkooperativ ägt av bygden under 2010-talet.
Det andra fallet var protesterna kring nedskärningarna och stängningarna av olika avdelningar på Sollefteå sjukhus från 2015 och framåt. Där organiserade medborgarna först demonstrationer och protester, senare ockuperade de sjukhusets entré och öppnade en medborgarägd vårdcentral.
Genom att studera hur dessa två fall utvecklades under olika perioder och på olika platser kan man förstå de större förändringar som svensk sjukvård har och fortsätter att genomgå idag och hur dessa förändringar påverkar sjukvården på landsbygden och skapar social och geografisk ojämlikhet.

Period: 2015-2020