Det är en stor utmaning att utforma och utveckla städer på inkluderande och hållbara sätt. De tekniska möjligheter som ligger i begreppet smarta städer är troligen nödvändiga för långsiktigt hållbara stadsmiljöer, men många projekt inom smarta städer kritiseras med rätta för teknikdrivna och auktoritära ansatser till stadsutveckling. Medborgarna kommer inte i första rummet och vissa medborgargruppers behov görs till norm för alla. Risken är att andra gruppers livsvärldar och behov exkluderas. Att arbeta systematiskt med den stora variationen i människors behov innebär inte bara att stadsmiljön blir bekvämare och säkrare för fler, utan också att ny teknik lättare accepteras och tas i bruk av alla som kan ha nytta av den.
Vårt projekt gick ut på att ett erfaret mångdisciplinärt forskarteam arbetade tillsammans med medborgare, teknikutvecklare och ”makthavare” kring en testinstallation av smarta-städer-teknik i Norrköping. Testområdet omfattade en kilometerlång gatusträcka i innerstaden där en rad stationära och mobila sensorer placerades för att samla in miljödata under 2019- 2021. Genom att kombinera etnografiska metoder, teknikutveckling och samarbete med medborgare i ett så kallat Living Lab utvecklade vi tillsammans datadrivna tjänster som utgår från en bred palett av medborgares verkliga behov.
Dett projekt finansierades av Formas och genomfördes från 2020 till 2022. Projektnummer: 2019-01281.
