12 oktober 2020

Stora hörselpriset går i år till Jerker Rönnberg som av Hörselforskningsfonden beskrivs som en "upptäcksresande i hjärnans labyrinter". Jerker Rönnberg har under de senaste 20 åren byggt upp en världsledande forskning inom kognitiv hörselvetenskap, med Linköpings universitet som bas. Men det fanns en tid då han övervägde att flytta till Lund. ”Jag chansade på Linköpings universitet och det har jag aldrig ångrat”.

Fotograf: Charlotte Perhammar

Det som tilltalade Jerker Rönnberg den där gången för 20 år sedan – och som fick honom att stanna vid Linköpings universitet – är samma som nu.

– Institutionen jag tillhört har varit tillåtande och LiU:s tvärvetenskapliga perspektiv har passat min forskning, säger den nyblivna pristagaren till Stora Hörselpriset som delas ut av Hörselforskningsfonden en gång var fjärde år.

Tvärvetenskap är viktigt för den forskning Jerker bedriver. Med ena benet i den medicinska vetenskapen och det andra i samhällsvetenskapen har han som professor i psykologi fört samman delar av de båda vetenskapsområdena och bidragit till att skapa ett nytt fält, kognitiv hörselvetenskap. Det fokuserar på kognitiva resurser, exempelvis minnet, hos personer med hörselproblem.

För en person som hör dåligt spelar minnet nämligen en väldigt stor roll. Spenderar man som hörselskadad all sin energi i ett samtal på att höra och förstå vad som sägs, blir det svårt för långtidsminnet att lagra informationen. Man minns sämre vad som sagts.

– Jag blev intresserad av minnet redan i tonåren. Det är spännande att det går att minnas på så många olika sätt, från drömmar till perfekta minnen, och att ledtrådar kan hjälpa oss att plocka fram minnen. Minnet och minnessystemen är ju också det som bygger upp ens personlighet, säger Jerker Rönnberg, sittande på hemmakontoret i Ljungsbro utanför Linköping.

Utanför huset pågår ett takläggningsarbete. Jerker varnar för att det kan störa hur just han och jag hör varandra.

”Mitt intresse för minnet – mitt ursprung”

Jerker disputerade inom minnespsykologi vid Uppsala universitet 1980. Eller var det 1990? Framför sig såg han ett liv som psykolog.

– Vänta! Nu måste jag få det här med årtiondena rätt. 1980 var det! Det var då Arne Risberg dök upp. Det ändrade ju allt.

Den vithåriga ”farbrorn” som närmade sig Jerker efter disputationen – då yngre än vad Jerker själv är idag – var professor Arne Risberg vid Kungliga tekniska högskolan. Han ville ha Jerkers hjälp att skriva en ansökan om hörsel och minne.

– Det var så hörseln kom in i bilden.

Det är spännande att det går att minnas på så många olika sätt, från drömmar till perfekta minnen, och att ledtrådar kan hjälpa oss att plocka fram minnen. 

Att Jerker Rönnberg skulle viga sitt liv åt forskning var inget han hade förutsett. Det var nog heller ingen annan som anade när han som ungdom susade nerför slalompisten i Sollefteå. Barndomshemmet låg i slutet av backen.

– Jag blev faktiskt en ganska bra utförsåkare. Några gånger deltog jag i samma tävlingar som Ingemar Stenmark.

Men intresset för hur människan fungerade, och dess tankar, konkurrerade med utförsåkningen. Till skillnad från kompisarna i backen satt han gärna på biblioteket efter skolan och läste Freud.

– Det var ganska nytt på biblioteken då att man kunde låna hörlurar som stängde ute ljudet utanför. Helt tyst! Jag satt med sådana på mig och plöjde vad jag kunde komma över inom psykologi, säger denne specialist på örat och hörandet, som inte tycker det är konstigt att han minns vad för slags hörlurar han använde som 15-åring.

Faktum är att förmågan att stänga icke önskvärda ljud ute, och kunna koncentrera sig på det man vill eller behöver, har varit ett tema för Jerkers forskning.man håller handen vid örat för att höra bättreFoto Viktoriya Kuzmenkova

Efter ett liv i minnets tjänst har allt mer blivit minnen för Jerker själv. Numera ser han tillbaka på en lång forskargärning där målet varit att underlätta vardagen för hörselskadade. Titeln är idag professor emeritus, vilket innebär att han gått i pension. Men han forskar fortfarande.

– Jag håller på att försöka sluta. Men, det är en del kvar. Lite för mycket ”en del” kanske…

En sak han ska avsluta innan han helt går i pension är att uppdatera sin i forskningsvärlden välkända ELU-modell, som ligger till grund för den kognitiva hörselforskningen. Han arbetar också med en studie där man över lång tid tittar på kopplingar mellan hörselförmåga och kognition hos olika grupper.

– Vi vill se om kognitiva försämringar beror på hörselskadan man har eller om en hörapparat kan skydda mot de kognitiva försämringarna när man blir äldre. Vi ska också undersöka om det finns en koppling till demens. Men studien sträcker sig över 12 år så vi får väl se om jag hinner skriva den sista artikeln.

Stora hörselpriset som Jerker nu får ta emot toppar en redan framgångsrik karriär. Priset är det mest prestigefyllda inom svensk hörselforskning.

– Jag är överraskad! Och väldigt stolt.

Något att spara i minnet.


Faktaruta:

Namn: Jerker Rönnberg
Arbete: Professor i psykologi, inriktning handikappvetenskap. Har publicerat 225 vetenskapliga originalartiklar. Är numera emeritus.
Bor: Ljungsbro utanför Linköping
Aktuell: Som den fjärde pristagaren av Stora hörselpriset. Priset delas ut av Hörselforskningsfonden, som beskriver Jerker Rönnberg som “en upptäcktsresande i hjärnans labyrinter” och konstaterar att hans forskning “har öppnat dörrar till en helt ny och djupare förståelse av hjärnans och kognitionens betydelse för hur vi hör, hur vi lyssnar och hur vi kommunicerar.”
Intressen: ”Jag har cyklat 15 Vätternrundor. Den vanliga Vätternrundan, Halvvättern, Gubbvätten, ja, alla Vättern som finns. Sedan gillar jag utförsåkning.”

Kontakt

Relaterat innehåll

Pierre Hakizimana arbetar i labbet

Forskningsfynd utmanar bilden av hur vår hörsel fungerar

Forskare vid LiU gjort flera upptäckter om hur hårcellerna i innerörat, som omvandlar ljud till nervsignaler till hjärnan, fungerar. Fynden utmanar den bild av hörselorganets uppbyggnad och funktionsmekanism som funnits i flera årtionden.

Äldre person sitter i stol

Hör vi dåligt är risken större att drabbas av demens

Demenssjukdomar breder ut sig och är ett hot mot folkhälsan. Vad kan man göra för att bromsa förloppet? Det var ett av de ämnen som diskuterades under en internationell forskningskonferens i Linköping.

Äldre kvinna framför dator.

De vill hjälpa oss höra även som äldre

Hörselforskare vid LiU tar sig an äldre personers hörselproblem. Siktet är inställt på att förbättra livskvaliteten för de miljontals människor som lider av hörselnedsättning på ålderns höst.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.