08 juli 2019

Demenssjukdomar breder ut sig och är ett hot mot folkhälsan. Forskning har visat att det finns en länk mellan sjukdomen och hörselproblem. Vad kan man göra för att förhindra eller bromsa demens? Det var ett av de ämnen som diskuterades under en internationell forskningskonferens i Linköping.

Vartannat år samlas forskare inom kognitiv hörselvetenskap i Linköping för att utbyta erfarenheter och dela sin forskning med likasinnade. Årets konferens, som har hunnit bli den femte i raden, besöktes av 150 deltagare från hela världen. Foto David Einar

Konferensen har genom åren varit en viktig arena för att få forskare inom kognitiv hörselvetenskap att mötas, säger professor Jerker Rönnberg, en av arrangörerna vid hörselcentrumet HEAD på Linköpings universitet.

Demens och hörselnedsättning

Nytt för i år var konferensens fokus på demens och hörselnedsättning. Sedan tidigare vet man att det finns en koppling mellan hörsel och demens. Hos äldre över 75 år har 60 procent en hörselnedsättning som gör det svårt att kommunicera och umgås normalt. Med detta ökar risken för depression – och för demenssjukdomar.

Tidigare forskning har visat att när en person inte hör ordentligt, lagras inte information i långtidsminnet. Informationen plockas inte heller lika ofta fram från långtidsminnet, vilket betyder att det ”tränas” mindre och på sikt förfaller, säger Jerker Rönnberg.

Under konferensens fyra dagar diskuterades demens och hörsel i ett flertal föredrag. En av dem som talade om ämnet var professor Frank Lin vid Johns Hopkins University i USA. Han forskar om hur hörselnedsättning påverkar olika funktioner hos äldre och vad som kan göras för att mildra dess effekter.Old senior woman with her granddaughter.Sämre hörsel kan bidra till demens Foto EllenaZ

I ett forskningsprojekt undersöker Frank Lin och hans kollegor om hörselrehabilitering kan minska risken för demens, eller fördröja att sjukdomen utvecklas. 850 personer mellan 70 och 84 år med mild till måttlig hörselnedsättning deltar i studien, där de erbjuds hörhjälpmedel. Dessa kommer sedan jämföras med en kontrollgrupp som inte använt hörhjälpmedel. Syftet är att klarlägga sambandet mellan hörselrehabilitering och kognitiva svårigheter. Studien som är den första i sitt slag beräknas vara klar år 2022.

Ögonstyrd hörapparat kan vara framtiden

En av konferensens besökare var forskaren Renskje K. Hietkamp från Danmark. Hon arbetar vid Eriksholm Reseach Centre som är en del av företaget Oticon, som tillverkar hörapparater.

Jag besöker konferensen för att hålla mig uppdaterad och för att kunna diskutera hur man kan testa saker på olika sätt. Det jag gillar med den här konferensen är att många av besökarna även håller en presentation eller visar upp en poster. Att det inte är jättemånga deltagare gör det lätt att utbyta erfarenheter i pauserna, säger hon.

Renskje K. Hietkamp är själv en av dem som inte bara lyssnar till konferensen. Hon deltar med en vetenskaplig poster som beskriver ett lite annorlunda forskningsprojekt.

Vi har filmat personer med hörselnedsättning medan de testar en hörapparat som kan styras med ögonen, säger hon.

Vanligtvis är försökspersoner helt anonyma i forskningsprocessen, men de här försökspersonernas tankar kring att använda en ögonstyrd hörapparat finns att se på youtube.

Syftet med att filma deltagare från studien är att vi vill få människor att förstå vad hörselproblem innebär.

Bakgrunden till projektet är de problem som personer med hörselnedsättning har med att få hörapparaten att förstärka enbart de ljud de vill att den ska förstärka. Buller i en restaurant exempelvis vill man ju inte höra mer av, däremot personen man sitter mittemot.

Resultatet visar bland annat att med den ögonstyrda hörapparaten hade deltagarna i studien lättare att förstå vad som sades.

Nu hoppas vi att många ska se filmen och att andra forskare vill gå vidare med liknande studier.

Hur fungerar en ögonstyrd hörapparat?

Vad tycker användare av hörhjälpmedel om en ögonstyrd hörapparat? Det har forskare vid Eriksholm Research Center i Danmark testat. Hörselforskaren Thomas Lunner vid Linköpings universitet är kopplad till projektet.

Kontakt

Relaterat innehåll

Pierre Hakizimana arbetar i labbet

Forskningsfynd utmanar bilden av hur vår hörsel fungerar

Forskare vid LiU gjort flera upptäckter om hur hårcellerna i innerörat, som omvandlar ljud till nervsignaler till hjärnan, fungerar. Fynden utmanar den bild av hörselorganets uppbyggnad och funktionsmekanism som funnits i flera årtionden.

Hörselforskare prisas för banbrytande upptäckter

Stora hörselpriset går i år till Jerker Rönnberg som av Hörselforskningsfonden kallas en "upptäcktsresande i hjärnans labyrinter". Rönnberg har byggt upp en världsledande forskning inom kognitiv hörselvetenskap, med LiU som bas.

Äldre kvinna framför dator.

De vill hjälpa oss höra även som äldre

Hörselforskare vid LiU tar sig an äldre personers hörselproblem. Siktet är inställt på att förbättra livskvaliteten för de miljontals människor som lider av hörselnedsättning på ålderns höst.

Senaste nytt från LiU

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Innovativ idé för effektivare cancerbehandlingar prisas

Lisa Menacher har tilldelats Christer Giléns stipendium 2024 inom området statistik och maskininlärning för sin masteruppsats. Hon har använt maskininlärning i ett försök att göra val av cancerbehandling mer effektivt.