Forskning inom social interaktion
Min forskning är baserad på nära analyser av interaktion, antingen ansikte mot ansikte eller online. I grunden är jag nyfiken på hur det går till när människor försöker förstå varandra. Ibland handlar detta därför även om att vi missförstår varandra, avsiktligt eller oavsiktligt.
Studierna är praktiknära. Data består av samtal med eller samtal rörande barn och ungdomar i institutionella sammanhang. Analyserna fokuserar på det institutionella arbetet, vilket ofta omfattar deltagarnas lokala identiteter. I förlängningen handlar det om sociala praktiker som möjliggör, eller begränsar, för barn och unga att göra sina röster hörda. Jag har undersökt nätverksmöten och skolkontexter på Särskilda ungdomshem, samtal till nödnumret 112, hjälptelefoner för barn och unga och elektroniska anslagstavlor.
Just nu arbetar jag med tre projekt. Tillsammans med en kollega undersöker jag organisationen BRIS – Barnens rätt i samhället – för att se om dess organisationsförändring också förändrat deras möjligheter att tillvarata såväl som företräda barns röster. Jag arbetar också med ett projekt där jag undersöker en ny plattform för socialt arbete, Socialrådgivning på nätet.
Ett tredje område är en forskningsutvärdering åt Arvsfondsdelegationen. I den undersöker jag frågor om barns delaktighet i forskningsprojekt som tidigare finansierats av Kammarkollegiet, där Arvsfondsdelegationen ingår.
Undervisningen speglar mina forskningsområden. På Socionomprogrammet undervisar jag om barn och unga, samtal och bemötande samt vetenskaplig teori och metod. Utöver detta handleder jag och examinerar examensarbeten.