28 juli 2025

Smarta traktorer som harvar, drönare som hittar ogräs och AI som ser till att djuren mår bra. I takt med att klimatet förändras ställs matproduktionen inför större utmaningar. Hur kan tekniken hjälpa oss möta dem, och hur kommer maten att smaka? I Smaklabbet utforskas framtidens livsmedel och hur de produceras.

Per Frankelius och Karolina Muhrman står framför en skärm och föreläser.
Har du hört talas om traktorrobotar som plöjer eller drönare som hittar ogräs? Per Frankelius och Karolina Muhrman berättar om ny teknik inom lantbruket. Bild från invigningen av Smaklabbet, 21 juli 2025. Fotograf: Simon Aatig/Mjölby kommun

– Oj vad många vagnar med spannmål som har tippats här idag, säger Per Frankelius, från Agtech Sweden, ett innovations- och kunskapscentrum för jordbruksteknologi vid Linköpings universitet, LiU.

På den lilla modellbondgården får barn prova på att ta hand om får, köra skördetröska och transportera spannmål från silon till tippgropen. Intill visas ostfrallans resa från jord till bord – en till synes simpel process som i själva verket är väldigt komplex.

Det är två aktiviteter av många i det nyöppnade Smaklabbet i Väderstad utanför Mjölby. Här möts stora som små nyfikna besökare, entreprenörer och forskare för att prata om var vår mat kommer ifrån och hur den kan se ut och odlas i framtiden.

För de medverkande LiU-forskarna står teknikens roll för ett hållbart lantbruk i fokus, men också hur vår smak formas genom social interaktion.

Från daggmaskar till fossilfritt

Tekniken utvecklas ständigt, berättar LiU-forskarna. I ett föredrag under Smaklabbets invigning fick nyfikna besökare höra om flera nya innovationer.

Självgående jordbruksmaskiner.
Bland annat om hur daggmaskar kan analyseras för att bedöma jordhälsan, om drönare som kan hitta ogräs och på så sätt minska användningen av växtskyddsmedel, om den fossilfria traktorroboten Drever som kan hjälpa till att harva och hur diesel kan skapas av luft och vatten.

– Vi vill öka människors kunskap om hur mycket teknik det finns som bidrar till en hållbar matproduktion. Vi hoppas kunna ge besökarna nya perspektiv på lantbruket och hur viktigt det är i vårt samhälle, säger Karolina Muhrman från Agtech Sweden.

Mat i ett förändrat klimat

I takt med klimatförändringarna ökar behovet av att förändra både vad vi äter och hur vi odlar vår mat. Det handlar inte bara om att fasa ut användningen av fossila bränslen, utan också om att anpassa lantbruket till extremare väderförhållanden.

Enligt European Environment Agency kan stora delar av södra Europa få kraftigt minskade skördar på grund av torka under de kommande årtiondena.

Däremot kan klimatförändringarna leda till högre skördar i Sverige.

– Det här är ett skäl till att vi bör värna vår matproduktion i Sverige, för i framtiden kanske vi inte bara behöver kunna föda vår egen befolkning utan även behöver hjälpa till att producera mat till flera europeiska länder, säger Per Frankelius.

Agtech Sweden – som samlar över 100 organisationer med Linköpings universitet som värd – har som mål att Östergötland ska bli en nyckelspelare i utvecklingen av hållbar jordbruksteknik.

Att äta är en social upplevelse

Mat stillar hunger, men har också en viktig social funktion. Att provsmaka mat är inte bara en individuell upplevelse, visar ny forskning från LiU.

Fotograf: Anna Nilsen

Sally Wiggins Young, professor i psykologi vid LiU, medverkar i Smaklabbet tillsammans med flera andra forskare för att fördjupa kunskapen om hur vår smak formas i samspelet med andra. I Smaklabbet kan besökarna smaka nya matinnovationer från en rad olika företag.

– Provsmakning är en personlig upplevelse och samtidigt också en offentlig uppvisning, där vi ofta vänder oss bort från andra medan vi smakar på mat men sedan vänder oss tillbaka för att möta varandras blick när vi bedömer maten, säger Sally Wiggins Young.

Ett smakprov på något större

Smaklabbet är en tillfällig utställningsarena och ett smakprov på ett större framtida upplevelsecenter för mat i Väderstad. Arenan drivs av Mjölby kommun i samarbete med Agtech Sweden och Region Östergötland. Den fungerar som en dialogyta, och har därför stor betydelse för både innovation och forskning.

– Vi hoppas att kunna filma personer i alla åldrar när de smakar mat och få nya insikter om hur smak och sinnen är en del av sociala praktiker, säger Sally Wiggins Young.

Karolina Muhrman betonar vikten av att idéer får mötas.

– Det ger oss en ovärderlig möjlighet att samla in besökarnas reflektioner och idéer som vi sedan kan jobba vidare med.

Om Smaklabbet

Mat möter innovation

Var med och utveckla framtidens mat

Smaklabbet har fritt inträde och fram till den 17 augusti finns ett fullspäckat program med utställningar, aktiviteter och föredrag. Bland annat berättar Andreas Norlén, talman och hedersdoktor vid LiU, och Helena Norlén, skribent, om sina erfarenheter av tomatodling. Paret släppte nyligen en bok om sin odlingsresa.

Mer information om Smaklabbet (Mjölby kommun)

Program för föreläsningar och andra aktiviteter (Mjölby kommun)

Invigningen av smaklabbet där bandet, bestående av potatis, klipps av kommunfullmäktiges ordförande framför arenan.
Smaklabbet invigs. Bandklippning av Anna-Lena Sörensson, kommunfullmäktiges ordförande i Mjölby kommun.Fotograf: Simon Aatig


Mer om forskningen

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Pang i bygget - den osynliga undertextaren träder fram

Svenskar läser mycket - särskilt om man räknar in undertexter till film och TV. Men spelar undertextaren själv någon roll? Forskaren Lars Jämterud har kollat på översättningen av den klassiska brittiska komediserien Pang i bygget.

Forskaren visar materialet Zeolit.

De vill minska CO2-utsläpp från byggnader

Finns det ett sätt som både kan minska byggnaders koldioxidutsläpp och samtidigt vara inkomstbringande? LiU-forskarna Vlatko Milic och Bahram Moshfegh undersöker just detta.

"Hud på spruta" ett steg mot nytt sätt att läka brännskador

Forskare har skapat vad som skulle kunna kallas ”hud på spruta”. Gelen med levande celler kan 3D-printas till ett transplantat, visar en studie gjord på möss. Tekniken kan på sikt bidra till nya sätt att behandla brännskador och svåra sår.