sepsh83

Sepehr Shakeri Yekta

Universitetslektor, Avdelningschef, Docent

Jag är intresserad av växelverkan mellan de kemiska och biologiska mekanismerna i den organiska nedbrytningen. Den är viktig för att förbättra effektiviteten och stabiliteten i biogasproduktionsprocessen.

Spårmetaller i biogasproduktionsprocesser

Utförandet vid anaeroba digestionsprocesser bygger på en balanserad tillförsel av spårmetaller, vilka behövs för verksamheten hos de enzymer som driver det metaboliska maskineriet i de anaeroba mikroorganismerna. Vi studerar de processer som kontrollerar den kemiska artbildningen och bioupptaget av spårmetaller i biogasreaktorer.


Egenskaper på molekylärnivå hos organisk materia i biogasreaktorer

Karaktären av organiska föreningar vid anaeroba digestionsprocesser fastställer graden av omvandling av organisk materia till biogas. Vi studerar egenskaper på molekylärnivå hos underutnyttjad organisk materia i biogasreaktorer för att förbättra deras nedbrytbarhet och därmed, effektiviteten i biogasproduktionen.

Publikationer

2024

Axel Lindfors, Mats Eklund, Anna Brunzell, Erik Erjeby, Tomas Hirsch, Jonas Ammenberg, Stephanie Cordova, Roozbeh Feiz, Marcus Gustafsson, Maria Johansson, Emma Lindkvist, Thomas Prade, Anna Schnürer, Karin Tonderski, Sepehr Shakeri Yekta (2024) Världens bästa biogassystem: Ett BRC innovationsprojekt
Chen Luo, Gustav Pajala, Sepehr Shakeri Yekta, Sayantan Sarkar, J. Val Klump, Paras Pujari, Joyanto Routh (2024) Soil contamination caused by fly ash from coal-fired thermal power plants in India: Spatiotemporal distribution and elemental leaching potential Applied Geochemistry, Vol. 170, Artikel 106080 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Mette Axelsson Bjerg, Eva-Maria Ekstrand, Ingrid Sundgren, Sepehr Shakeri Yekta, Jan Moestedt, Annika Björn (2024) Moderate thermal post-treatment of digestate to improve biomethane production from agricultural- and food waste Bioresource Technology Reports, Vol. 27, Artikel 101887 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Thuane Mendes Anacleto, Betina Kozlowsky-Suzuki, Annika Björn (Fredriksson), Sepehr Shakeri Yekta, Laura Shizue Moriga Masuda, Vinicius Peruzzi de Oliveira, Alex Enrich Prast (2024) Methane yield response to pretreatment is dependent on substrate chemical composition: a meta-analysis on anaerobic digestion systems Scientific Reports, Vol. 14, Artikel 1240 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI
Helena Rodrigues Oliveira, Betina Kozlowsky-Suzuki, Annika Björn (Fredriksson), Sepehr Shakeri Yekta, Cristiane Fonseca Caetano, Erika Flavia Machado Pinheiro, Humberto Marotta, Joao Paulo Bassin, Luciano Oliveira, Marcelo de Miranda Reis, Mario Sergio Schultz, Norberto Mangiavacchi, Viridiana Santana Ferreira-Leitao, Daniel Oluwagbotemi Fasheun, Fernanda Geraldo Silva, Igor Taveira, Ingrid Roberta de Franca Soares Alves, Julia Castro, Juliana Velloso Durao, Juliana Guimaraes, Mariana Erthal Rocha, Marina Tomasini, Pedro Vitor de Oliveira Martins, Rogerio Presciliano, Stella Buback dos Santos, Tamires Marques Faria, Tarcisio Correa, Thiago de Nuno Mendes Pery de Linde, Fernanda Abreu, Alex Enrich Prast (2024) Biogas potential of biowaste: A case study in the state of Rio de Janeiro, Brazil Renewable energy, Vol. 221, Artikel 119751 (Artikel i tidskrift) Vidare till DOI

Nyheter

Forskning & undervisning

Undervisning

Undervisning vid miljövetenskapliga program och följande kurser:

  • Biogasprocessen
  • Utformning av miljöstudier
  • Miljöövervakning
  • Globala biogeokemiska cykler
  • Miljökemi


Forskning

Förbättrad hydrolys som ett sätt att öka den totala nedbrytbarheten hos organiskt material vid anaerob digestion för biogasproduktion.

Projektledare: Annika Björn

Samarbeten

  • Biogas Research Center (BRC) Linköping University
  • Swedish Energy Agency
  • BRC partners and members including Scandinavian Biogas Fuels AB, Tekniska Verken i Linköping AB, Nordvästra Skånes Renhållnings AB, Swedish Biogas International AB, Västblekinge Miljö AB

Forskningsprojekt

Avslutade projekt

Svavlets betydelse i reglering av fettnedbrytning

Nedbrytning av energitäta avfall så som fettrika material tillsammans med avloppsslam möjliggör användande av outnyttjad kapacitet i befintliga kommunala rötkammare för biogasproduktion. Det kan i sin tur kan bidra till en energieffektiv reningsprocess, effektivare användning av befintliga energikällor och förbättrad ekonomi. Projektet undersöker sulfidens roll i reglering av fettnedbrytning i biogasprocessen.

För att öka biogasproduktionen i Sverige och förbättra de ekonomiska förutsättningarna är rötning på avloppsreningsverk ett strategiskt forskningsområde. Här finns de flesta biogasanläggningarna i Sverige och också en potential att använda dessa för en ökad produktion utan att bygga nya dyra biogasanläggningar. Ett attraktivt sätt att förbättra biogasproduktion från avloppsslam är genom så kallad samrötning: blandning av flera olika typer av material med energirika avfall exempelvis med fett. Vi producerar stora mängder av fett dagligen som hamnar i avloppsreningsverk och detta material har en hög teoretisk biogaspotential, viket innebär att biogasproduktion från fett kan öka energieffektiviteten för avloppsreningsprocesser.

Trots den höga potentialen medför användningen av fett i biogasprocesser ofta stora driftsproblem. Fett tenderar att täcka mikroorganismernas cellytor och begränsar näringsupptaget. Detta gör att mikroorganismernas tillväxt och därefter biogasproduktionen begränsas om det tillförs stora mängder fett i en biogasprocess. Den mikrobiella nedbrytningen av fett involverar en metabolisk process som heter beta-oxidation. Genom beta-oxidation bryter mikroorganismerna ner långa fettsyror till mindre organiska molekyler för att producera energi. Faktorer som påverkar tillväxt av mikroorganismer som genomför beta-oxidationen är avgörande för nedbrytning av fett under rötningsprocessen.

Idag finns det tyvärr begränsad kunskap om vilka faktorer som kan påverka och reglera beta-oxidationen i biogasprocesser. I tidigare forskning observerade vi att en ökning av halten sulfid i biogasreaktorer kan förbättra denna oxidation genom att gynna tillväxt av fettnedbrytande mikroorganismer. Sulfid frigörs i biogasreaktorer genom nedbrytning av material som innehåller svavelföreningar. Svavel finns i nästan allt biologiskt material, bland annat i proteiner, men även i oorganiska former till exempel sulfat.

Våra observationer är en grund för detta projekt där vi avser att ta fram grundläggande kunskap om relationen mellan sulfidnivå i biogasreaktorer och nedbrytning av fett. Syftet är att skapa förutsättningar för samrötning av fett med avloppsslam och därmed bidra till en effektivisering och ökad produktion av biogas i befintliga anläggningar.

Projektets namn: Sulfidens roll i reglering av anaerob nedbrytning av lipider: Implikationer för förbättring av biogasproduktion i kommunala avloppsreningsverk

Finansiär: Forskningsrådet FORMAS

Kärnmagnetisk resonans spektroskopi för molekylär karakterisering av bioresurser i biogas- och biogödselproduktion system (postdok projekt) 

Anaerobnedbrytning av organiskt material för biogasproduktionen påverkas av egenskaper av det organiska substratet, särskilt nedbrytbarhet hos partikulärt organiskt material (POM) mot mikrobiell hydrolys som första steg i anaerobnedbrytnings kedjan. POM egenskaper är också viktiga för att bestämma omvanling av organiskt material i jordbruksmark där digestat (näringsrikt restmaterial efter anaerobnedbrytning) appliceras som gödselmedel. Detta projekt tillämpar “13C cross-polarization magic-angle spinning (CP-MAS)” och “two-dimensional 1H,13C heteronuclear single-quantum coherence (HSQC)” kärnmagnetisk resonans (NMR) spektroskopi för att utreda molekylstrukturer inom labila och recalcitranta POM fraktioner. Denna grundläggande information är viktig för att utforska potentiella optimeringsstrategier för att förbättra nedbrytbarheten hos outnyttjad POM för biogasproduktion och ödet för organiskt material i jord, där digestat appliceras som biogödsel.

Relevanta publikationer:

Finansiär: Energimyndigheten genom Biogas Research Center

Tillgängligheten av spårämnen i biogasreaktorer - sulfidkomplexens roll för mikrobiell tillväxt och metanutbyte (doktorandsprojekt)

Användningen av biogasprocessen för produktion av metan, som kan nyttjas som fordongas eller i kraftverk för elproduktion är under stark etablering både i Sverige och internationellt. Den mikrobiologiska processen används traditionellt för att minska organiskt avfall genom rötning. Rötade produkter används som biogödsel och utgör därmed en viktig komponent i näringsämnescirkuleringen, vilket bidrar till samhällets strävan mot cirkularitet och hållbarhet. Det finns en ambition att producera stora mängder biogas effektivt, vilket innebär att biogasanläggningar måste vara effektiva och stabila. De behöver omvandla mycket substrat per reaktorvolym och tid utan att den biologiska processen störs. Detta beror bland annat på hur väl tillväxthastigheten hos de mikroorganismer, som utför jäsningen i rötkammaren, kan optimeras. Mikroorganismerna kräver en balanserad kost, där tillgången på makro- och mikronäringsämnen har stor betydelse för processen. En balanserad blandning av protein, fett och kolhydrater i organiska substrat ger normalt tillräckliga nivåer av kväve, fosfor, kalium och kalcium. I högbelastade reaktorer har tillgången på mikronäringsämnen (t.ex. järn, nickel, kobolt, wolfram och selen) dock visat sig vara begränsande för processprestationen. Genom tillsats av dessa ämnen kan processernas prestanda förbättras. Vi har undersökt möjligheterna genom tillsats av ämnena individuellt och i olika kombinationer. Resultaten visar att detta är en hållbar metod, men både synergistiska och antagonistiska effekter på biogasproduktionen förekommer. Projektet avancerade detta område med kunskap om mekanismerna som styr tillgängligheten av spårmetaller i den syrefria miljön i reaktorn.

Resultaten redovisas avhandlingen Kemisk speciering av svavel och metaller i biogasreaktorer : implikationer för bioupptag av kobolt och nickel.

Finansiär: Energimyndigheten

Relaterade forskare

Relaterat innehåll