Studien pekar på att personer med funktionsnedsättning, i det här fallet döva personer, har erfarenheter som utgör en outnyttjad kunskapsresurs. Dessa kunskaper kan förändra synen på mångfald och inkludering i en organisation.
– Vi såg att döva medarbetare motsatte sig att deras behov framställdes som ekonomiska bördor. I stället hävdade de sin rätt att vara språkligt annorlunda och tog roller som gjorde dem till förändringsaktörer, säger Janet Johansson, docent i företagsekonomi vid Linköpings universitet med inriktning på etik i organisationer.
Del av Flexit-projektet
Studien ingår i Flexit-projektet som Janet Johansson har lett i flera år och tidigare publicerat artiklar om. Projektet bygger på etnografiska metoder med observationer och intervjuer. Den aktuella artikeln fokuserar på hörselskadade och visar hur de navigerar i en miljö där hörande är norm.
– Genom att ta ledarroller och samarbeta kring förändringar har de kritiserat normen om den ”fullt funktionsdugliga” kroppen och breddat perspektiven kring vad som är funktionalitet. Det har berikat organisationens lärande, säger Janet Johansson.
Forskarna utvecklar begreppet full inkludering vidare, där kunskap, lärande och initiativ utgår från alla berördas erfarenheter – beslutsfattare, medarbetare och särskilt de som direkt påverkas. Det innebär att individer inte ses som passiva mottagare av stöd, utan som aktiva kunskapsskapare med olika förmågor.
– Full inkludering kräver reflekterande lärande, erkännande av olika perspektiv och en vilja att ta till sig motstånd och alternativa synsätt.
Inkludering i praktiken
Begreppet full inkludering återspeglas i studiens metod. En av medförfattarna är hörselskadad och deltog i datainsamlingen med teckenspråk samt bidrog med analys utifrån egna erfarenheter. Huvudförfattaren arbetade som intern forskare och studerade organisationens arbete med jämlikhet, mångfald och inkludering.
– Studien genomfördes i en scenkonstorganisation. Men vi bedömer att resultaten är relevanta även för andra verksamheter, och att de även kan gälla för andra typer av funktionsnedsättning, säger Janet Johansson.
Risker med förenklade kategorier
Janet Johansson varnar för åtgärder som reducerar personer med funktionsnedsättning till en homogen grupp. Ett ensidigt fokus på ”särskilda behov” kan skapa spänningar och förstärka stereotyper.
Det handlar om att ta till sig
komplexiteten i olika perspektiv
– När likhet betonas finns risk att individuella behov förbises. Men ett starkt fokus på olikhet kan i sin tur leda till att funktionsnedsättningen blir det som definierar personen, snarare än deras individuella egenskaper. Det är den så kallade paradoxen mellan likhet och olikhet, säger Janet Johansson.
Författarna av studien menar att full inkludering är vägen framåt.
Bidrar med kunskap
– Det handlar om att verkligen ta till sig komplexiteten i olika perspektiv och levda erfarenheter, säger Janet Johansson.
Studien visar att döva och hörselskadade medarbetare kan bidra till lärande genom att ta oväntade ledarroller och utmana etablerade normer. Janet Johansson argumenterar för att detta inte bara främjar rättvisa, utan också skapar värdefull kunskap för organisationer som vill bli mer inkluderande.
– Vi uppmanar ledningsgrupper att anta ett lärande som bygger på full inkludering. Det är nyckeln till en mer dynamisk och rättvis arbetsmiljö, säger Janet Johansson.
Här är studien publicerad:
Johansson, J., Risberg, A. and Kvitvaer, M. (2025). Toward full inclusion: understanding individual experiences as epistemic resources in sameness-difference dilemmas. Management Learning. Vol. 56, 5. https://doi.org/10.1177/13505076241310226
