Med bestämda steg går Åsa Svenfelt mot grönsaksavdelningen. Snabbt plockar hon ned morötter, lök och kål i korgen.
– Vad som är hållbar mat skiljer sig åt beroende på var i världen man bor, men generellt är grönsaker bra för både miljön och hälsan, säger hon.
Hållbar utveckling, omställning och hur framtiden skulle kunna se ut bortom ekonomisk tillväxt är kärnan i Åsa Svenfelts forskning. Hon är docent i hållbar utveckling, och de senaste åren har hon djupdykt ned i frågan om hållbar konsumtion.
– Ju mer jag forskat desto mer har jag insett att allt handlar om konsumtion. Den driver ekonomin och är därför en central ingång till hållbar utveckling.
Hållbar mat en nyckel till omställningen
Matkonsumtion har blivit ett av hennes fokus, och det har både personliga och samhälleliga förklaringar.
För den tioåriga Åsa var köket en favoritplats. Hon lagade gärna mat och tidigt växte en medvetenhet kring vad hon lade på tallriken. På gymnasiet utbildade hon sig till kock men bytte sedan spår. Det blev universitetsstudier och, efter det, en forskarkarriär.
Anna Nilsen
Alla måste vi äta, men dagens livsmedelssystem har stor påverkan på miljö, människor och djur. Enligt FN är omställningen till en hållbar matkonsumtion nödvändig för att hantera de planetära kriser världen står inför och säkerställa alla människors tillgång till näringsrik mat.
I samhällsdiskussionen kring och i insatserna för hållbar matkonsumtion har stort fokus legat på konsumentens ansvar. Men i praktiken är konsumentens möjlighet att handla hållbar mat begränsad. Åsa Svenfelt har följt flera familjers resa mot hållbara matvanor. Utbud, kostnad och tid visar sig vara vanliga hinder.
– I vissa fall har inte butiken där man bor hållbara produkter och för många är priserna på ekologiska varor för höga. Själva omställningsfasen kräver också kunskap och tid. En person i studien berättade att hen tillbringat tre timmar i affären för att leta efter hållbara matvaror.
De här begränsningarna kan liknas vid ett osynligt tak.
– Att de konsumenter som kan handla hållbart tar sitt ansvar är viktigt, men vi kommer inte tillräckligt långt med den enskilda individens insats – det finns ett glastak man stöter i.
Därför är strukturella förändringar nödvändiga. Hållbar matkonsumtion måste göras möjlig, och ansvaret fördelas mellan aktörer på olika nivåer i samhället.
Dialog, samverkan och mål
Åsa Svenfelt är verksam på Centrum för kommunstrategiska studier vid LiU och fokuserar därför mycket på den lokala nivån. Den intresserar henne eftersom det kan finnas stor kapacitet för omställning där. Många kommuner arbetar med hållbar skolmat, och flera försöker även främja hållbar matkonsumtion bland sina invånare. Forskningen visar att kommunernas syn på sitt inflytande varierar, men att de kan åstadkomma mycket genom dialog och samverkan.
Anna Nilsen
När Åsa Svenfelt får frågan om fler insatser som kan vända utvecklingen lyfter hon två exempel. Det första är skatteväxling, vilket innebär högre skatt på ohållbara produkter och lägre skatt på klimatsmarta och hälsosamma varor. Det andra är mål.
– Miljömål ger en tydlig riktning och något att koppla omställningsarbetet till. Vi var på väg att få ett nationellt klimatmål för hållbar konsumtion, men det arbetet har stannat upp.
Vilken framtid vill vi ha?
Att ha en riktning är någonting som Åsa Svenfelt återkommer till. För att nå någonstans krävs en vision om framtiden. Vad är det egentligen för framtid vi vill ha?
– Jag vill se sådana framtidsvisioner på både lokal och nationell nivå, men även från politiska partier så att det blir konkret vilken framtid politiken vill styra mot.
Vi har en tendens att fastna i vissa idéer om hur samhället ska se ut. En stark norm om ekonomisk tillväxt är ett exempel. I sin forskning använder Åsa Svenfelt framtidsstudier för att lyfta olika gruppers visioner om en hållbar framtid. Att föreställa sig framtiden kan vara svårt, och vissa röster riskerar att inte höras.
– Vi tänker ofta att vi bara ska fortsätta i samma spår, med evig ekonomiskt tillväxt. Men det leder inte till hållbar utveckling utan hindrar oss från att ställa om.
För att inkludera fler grupper i att forma framtiden använder Åsa Svenfelt därför olika metoder. Tillsammans med kollegor vid Linköpings universitet arbetar hon med rollspel i storformat som låter människor utforska olika perspektiv och idéer om hållbar omställning. I samarbete med Naturskyddsföreningen har miljöorganisationer runt om i världen tagit fram framtidsvisioner och hållbara recept som snart publiceras i en kokbok.
Samverkan är en huvudingrediens i Åsa Svenfelts forskning.
– Grunden för mig är att forskningen måste kunna bidra till en dialog och diskussion om hållbar omställning.
Anna Nilsen
