– Det finns en stor andel elever med migrationsbakgrund som det går väldigt bra för i skolan, men det är en bortglömd grupp. Därför blev jag nyfiken på dem, förklarar universitetslektor Layal Wiltgren på avdelningen för pedagogik och didaktik vid Linköpings universitet.
Studien bygger på observationer i en klass med högpresterande elever på en välrenommerad gymnasieskola under en termin. Ungefär två tredjedelar hade föräldrar med utländsk bakgrund, där många tvingats fly från sina hemländer. Layal Wiltgren gjorde också djupintervjuer med 36 elever, varav några med svensk bakgrund. Resultatet presenteras i tidskriften Scandinavian Journal of Educational Research.
Ansvar mot familjen
Intervjuer och observationer visade att familjen är en viktig drivkraft för elever med migrationsbakgrund. Det motiverade dem till att sitta i biblioteket och plugga både innan och efter skoldagens slut. Eleverna talade om ett ansvar och en skyldighet gentemot samhället, sig själva och den äldre generationen och en stark önskan om att lyckas i skolan och i livet och göra familjen stolta. Studier var för de här eleverna ett privilegium snarare än en självklar rättighet.
– Det kollektivistiska synen märks väldigt tydligt. Ett flertal elever hänvisar till att föräldrarna lämnat sitt land, sin kultur, familj, släkt, vänner, grannar, sitt språk och i vissa fall sin utbildning i hopp om ett bättre liv för sina barn. De känner att det är ett arv som de måste förvalta och ge tillbaka, berättar Layal Wiltgren.
Charlotte Perhammar
Ansvar mot framtida generationer
Ungdomar med svensk bakgrund nämnde inte föräldrarna som en drivkraft. De var lika högpresterande, men motiverades istället av individuella ambitioner. För många elever med migrationsbakgrund gällde däremot ansvaret mot kollektivet även framtida generationer. De tänkte sig att de även pluggade för att deras egna barn en gång skulle se på dem med stolthet.
På samma gång var många väldigt noga med att deras föräldrar inte tvingade dem att plugga, utan att det var något de själva valt. Layal Wiltgren menar att föräldrarnas påverkan kan ske mer indirekt, genom berättelserna om uppoffringar och förmaningar om att ta tillvara givna chanser. Ungdomarna har sedan gjort föräldrarnas värderingar till sina egna.
Lojalitetens baksida
Familjelojaliteten kan vara inspirerande men som alltid finns en baksida. I likhet med elever som inte har migrationsbakgrund, vittnar dessa elever om oro och ångest inför att misslyckas men även att därmed svika föräldrarna. Det moraliska dilemmat kan vara bra för både föräldrar och skola att vara medvetna om när ungdomarna behöver stöd, menar Layal Wiltgren.
Hon pekar på att forskningen oftast ägnar sig åt elever från socialt utsatta områden och deras svårigheter i skolan. Att även studera dem som klarar sig bra kan ge andra insikter.
– Vi vet till exempel att en stor andel studenter på läkarprogrammet har utländsk bakgrund. Varför fokuserar vi inte på den gruppen och vad har vi att lära av dem? Dels för att förstå dem i sin egen rätt, dels för att förstå den grupp som det inte går lika bra för, säger hon.
Forskningen har finansierats av Forte
Artikel: "Be proud of me": scholastic motivation of high-achieving students with migration backgrounds, L Wiltgren, R Thornberg, Scandinavian Journal of Educational Research, publicerad online 20 november 2025, DOI: 10.1080/00313831.2025.2591147
