13 april 2026

Ibland finns det ett före och ett efter. Som mobiltelefonen som förändrat våra liv. Eller superdatorerna som hjälper forskarna i deras vardag. De beräkningar som varit omöjliga innan görs nu dygnet runt.

En lila superdator med en skärm. Fotograf: Thor Balkhed
Europa har satsat stort på gemensamma superdatorresurser och AI-fabriker, där bland annat Sverige bidrar. Genom samarbeten kan forskare från olika länder dela på resurser och kunskap, vilket snabbar på utvecklingen och gör att vi kan ta itu med globala utmaningar tillsammans. Bland annat finns en av Europas snabbaste superdatorer – Arrhenius – i Linköping.

Då och då är vi med om det – ögonblick som delar upp tiden. Som när Bob Beamon hoppade hem OS-guldet i Mexico City genom att slå världsrekordet i längdhopp med en halvmeter eller när covidvaccinet togs fram på rekordtid. Det som betraktats som svårt eller otänkbart var plötsligt verklighet.

En hylla full med röda och blå kablar. Thor Balkhed
Superdatorn Arrhenius finns hos NAISS på Campus Valla och kommer att vara tillgänglig för forskare i hela Europa.
Inom forskningsvärlden finns flera sådana ”före och efter” i form av genombrott och innovationer. Men frågan är om någon förändring har varit så stor som superdatorernas intåg? Att kunna bearbeta oerhörda mängder data och skapa modeller av verkligheten som gör det obegripliga begripligt.

Oavsett om det handlar om att förutspå vädret, undersöka hur ett virus kan spridas, eller simulera hur en ny bro klarar av belastning, är superdatorernas styrka att de kan hantera enormt komplexa modeller. Det innebär att beslutsfattare kan få bättre underlag, företag kan ta fram bättre produkter och forskare kan förstå världen på djupet.

Förstå proteiner och utveckla läkemedel

Inom livsvetenskaperna används superdatorer till exempel för att förstå hur proteiner veckas ihop och hur nya läkemedel kan designas. Professor Björn Wallner vid Linköpings universitet är en av forskarna som använder superdatorer för att simulera biologiska processer på molekylär nivå. Genom att modellera komplexa biologiska system kan forskarna snabbare hitta nya angreppssätt mot sjukdomar, vilket kan leda till utveckling av läkemedel och behandlingar.

En man som sitter i en stol med händerna i luften. Thor Balkhed
Björn Wallner, professor i bioinformatik vid Linköpings universitet.

I över 50 års tid har forskare försökt förstå olika proteinstrukturer men år 2020 släppte företaget Deepmind en öppen programvara som kallas för Alphafold som med hjälp av artificiell intelligens förändrade allt. Björn Wallner kan ganska exakt ange sin ”före och efter-upplevelse”.

– Vi var vana vid att experimentera och pröva saker, bland annat i en tävling som heter CASP med så kallade ”blinda” prediktioner så att man inte kan fuska. När Alphafold kom med sina resultat så var det så bra att jag tänkte att det måste vara något fel, för resultatet slog allt annat, minns Björn Wallner.

Forskarna bakom Alphafold fick nobelpriset i kemi 2024 och Björn Wallner och hans kollegor har utvecklat programvaran ytterligare och kan nu ta in information från experiment och partiella data samt förutsäga väldigt stora och komplexa proteinstrukturer. Allt med hjälp av superdatorer och AI.

Omfattande beräkningar av framtidens väder

Ett annat forskningsområde är meteorologi. Vädret känns oberäkneligt för många av oss men professor Frida Bender vid Stockholms universitet har koll. Hon arbetar med klimatmodellering och matar in enorma mängder data kring temperaturer, havsströmmar, nederbörd och atmosfärens sammansättning. Hennes forskargrupp kan sedan simulera framtidens klimat och ta fram projektioner för hur världen kan förändras. De här simuleringarna är så avancerade att de kräver superdatorernas hjälp – annars skulle beräkningarna ta åratal att genomföra på vanliga datorer.

En kvinna som står med händerna på höfterna. Stockholms universitet
Professor Frida Bender vid Stockholms universitet.
– Jag använder superdatorer för att lösa en rad fysikaliska ekvationer i miljontals gridpunkter över jorden, atmosfären och havet, och räknar framåt i tiden steg för steg, för att beskriva klimatets utveckling, ibland över hundratals år. Sådana beräkningar kunde vi inte göra utan superdatorer.

Superdatorer har använts för väderprognos- och klimatmodeller i många decennier. Den första datoriserade väderprognosen gjordes på 1950-talet och klimatmodellering började på 1960-talet. Frida Bender ser en utveckling där forskarnas kunskap och metoder gått hand i hand med utvecklingen av datorerna.

Superdatorer utesluter inte experiment

Vid Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige (NAISS) i Linköping är det framför allt forskare inom akademin som får tillgång till superdatorerna. Men även företag och offentliga aktörer kan ansöka om att använda resurserna, till exempel för att utveckla nya material eller optimera industriprocesser. Ett sådant långvarigt samarbete är det mellan fordonsindustrin och Chalmers i Göteborg.

En kvinna som står bredvid en röd leksaksbil. Chalmers tekniska högskola
Professor Simone Sebben vid Chalmers tekniska högskola.
Professor Simone Sebben forskar, mycket enkelt utryckt, på aerodynamik och har stor hjälp av de beräkningar som görs i Linköping. När superdatorn arbetar med hennes data kan det bli beräkningar som tar flera dygn att genomföra.

– Att experimentera och pröva fritt är fortfarande viktigt och ska egentligen inte tävla med att göra beräkningar med hjälp av AI och superdatorer, båda delarna behövs. Men man ska inte glömma bort att för industrin handlar det mycket om att minska kostnader och korta utvecklingstider, säger Simone Sebben.

Att människan fortsatt kommer att sträcka sig efter nya rekord eller genombrott kan vi ta för givet. Skillnaden for forskarna är att de nu har superkrafter – i AI och allt kraftfullare datorer.

Vad är en superdator?

En superdator är, enkelt uttryckt, en dator med extremt hög beräkningskapacitet. Där din egen laptop kan hantera några miljarder beräkningar per sekund, kan en superdator genomföra biljontals – ibland till och med kvadriljoner – operationer på samma tid. Det är ingen överdrift att säga att superdatorer är byggda för att lösa problem som annars skulle vara omöjliga att angripa med vanlig teknik.

Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige (NAISS) vid Linköpings universitet står några av Sveriges kraftfullaste datorer, redo att låta forskare köra sina avancerade simuleringar och analyser. Inte minst har Sverige nyligen stärkt sin position när en av Europas största superdatorer placerats just på LiU, vilket öppnar nya möjligheter för forskning och innovation inom en rad områden.

Kontakt

Mer om superdatorer

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står framför en röd byggnad.

Living labs ska forma framtidens jordbruksteknik

Ett nytt projekt tar nu form för att stärka samverkan mellan lantbruk, forskning och teknik i Sverige: Agri Living Lab Sweden.

Två kvinnor står framför två datorskärmar.

Här formas framtidens säkerhetsexperter

Cybersäkerhetslabbet på Campus Valla är en specialdesignad miljö där studenter kan träna både etisk hackning och skydd mot angripare.

En man med skalligt huvud och svart skjorta.

Rymdpsykolog – då får inget skjutas upp

Han började läsa till civilingenjör men hoppade av. Istället blev det psykologprogrammet. Men något skavde fortfarande. Nu läser han till både psykolog och civilingenjör. Och en del av det är astronauten Marcus Wandts förtjänst.