12 mars 2021

Ett fordon som är utsläppsfritt kan ändå ha stor klimatpåverkan om drivmedlets hela livscykel tas i beaktande. En ny studie från LiU visar hur stor betydelse elproduktionen har för olika bränslens utsläpp av växthusgaser. El är inte bäst, är en av slutsatserna.

Symbol för elbil tecknad mot grön bakgrund.
El kan vara ett utmärkt drivmedel för bilar, men behöver inte vara det. Allt beror på hur elen har framställts. Fotograf: deyangeorgiev

Ren och smutsig el

Marcus Gustafsson. Foto Teiksma Buseva

I studien Well-to-wheel greenhouse gas emissions of heavy-duty transports: Influence of electricity carbon intensity undersöker forskare vid Biogas Research Center, BRC, hur klimatpåverkan från olika energibärare, bränslen, påverkas av hur mycket el som använts i framställningen och hur denna el i sin tur har producerats.

Vid elproduktion i Sverige och Frankrike är det genomsnittliga utsläppet av koldioxid 50 gram per producerad kWh, medan snittet för hela EU ligger på 269. I USA är utsläppet 401 och i Kina 555 gram/kWh. Skillnaderna beror på användningen av fossila bränslen respektive kärnkraft, sol-, vind- och vattenkraft.

Detta får stor betydelse när bränslen analyseras ett livscykelperspektiv, ”well to wheel” (från källa till hjul). Även om utsläppet från fordonen är litet, eller till och med noll, kan klimatpåverkan ha varit stor när bränslet producerades.

- Det räcker inte med att byta ut alla bilar till elbilar för att få ett hållbart transportsystem. Hur elen produceras är lika viktigt, men det glöms ofta bort. Helst borde man också se på elsystemet först, innan man byter fordon, säger Marcus Gustafsson, biträdande universitetslektor och huvudförfattare till artikeln.

Mer än bara fordon

I studien jämförs klimatpåverkan från en rad vanliga energibärare som el, diesel, natur- och biogas och etanol men även till exempel vätgas, syntetisk diesel och syntetisk naturgas. Jämförelsen görs för tre typer av fordon – långtradare, stadsbuss och långfärdsbuss – med lite olika körcykler. En stadsbuss har till exempel fler start och stopp, vilket gör fordonen relativt sett mest lämpligt för eldrift.

- Det beror på att batteriet hinner laddas vid inbromsning, säger Marcus Gustafsson.

Ju mer el som används för att framställa ett bränsle desto känsligare blir det för hur elen producerats och klimatpåverkan i det ledet. Det innebär till exempel att både elbilar och vätgasfordon visst kan ha en negativ klimatpåverkan trots att fordonen i sig inte ger några utsläpp. Vissa bränslen som kräver riktigt mycket el, som syntetisk naturgas, kan till och med vara sämre än fossila drivmedel.

Biogas allra bäst

Den energibärare som påverkar klimatet minst är inte el utan biogas – och det gäller i samtliga undersökta scenarier.

- Det resultatet är anmärkningsvärt. Orsaken är att biogödsel, en biprodukt av biogas, minskar produktionen av mineralgödsel och klimatpåverkan därifrån, säger Marcus Gustafsson.

- Samtidigt ser vi att förnyelsebara alternativ är bättre än de fossila, och alla alternativ kommer att behövas. Mängden biogas är begränsad och kan maximalt stå för kanske tio procent av drivmedelsbehovet i Sverige.

Grunden för den vetenskapliga artikeln är ett examensarbete gjort av Joel Dahl Öberg och Aner Vehabovic för ett par år sedan. Deras arbete har sedan BRC-forskarna byggt vidare på och utvecklat.

Kontakt

Mer drivmedelsforskning vid LiU

Biogas Research Center