12 augusti 2024

Över hälften av Sveriges kommuner har köpt in sällskapsrobotar i form av hundar eller katter till sina demensboenden. Men hur det påverkar personalens arbete eller om robotarna ens är bra för de äldres välbefinnande utvärderas aldrig. Det visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet.

Kvinna som interagerar med servicerobotar
52 procent av Sveriges kommuner har robotdjur i verksamheten. Fotograf: Sofia Thunberg

– Så vitt jag vet är Sverige ett av få länder där det är så här utbrett. Jag tror vi är väldigt snabba på att ta till oss teknik, säger Sofia Thunberg som skrivit doktorsavhandlingen vid Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet.

En enkät hon gjort bland Sveriges kommuner visar att hela 52 procent har robotdjur i sina verksamheter. Det är långt fler än vad som tidigare varit känt. Robotdjuren har viss rörelseförmåga, kan ge ljud ifrån sig och reagera på människor. De flesta finns inom demensvården, men många även på korttidsboenden eller vanliga äldreboenden. De kostar inte mer än ett par tusenlappar.

Stora förhoppningar på robotdjuren

Sofia Thunberg har intervjuat beslutsfattare i tio kommuner om hur de ser på tekniken. Så vitt känt är det första gången en sådan undersökning gjorts. Klart är att sällskapsrobotarna inte alltid betraktas som teknologi utan mer som en sorts gosedjur. Samtidigt menar beslutsfattarna att robotarna kan avlasta vårdpersonalen eller till och med göra att det behövs färre personal. Dessutom finns förhoppningen om förbättrad livskvalitet för de äldre.

Ingen har dock gjort någon utvärdering. Varken personal, äldre eller deras anhöriga har tillfrågats om sina erfarenheter.

Som en del av sin avhandling har Sofia Thunberg gjort nio månaders fältstudier vid ett demensboende i Motala som skaffade en robotkatt redan 2019. Det var då ett av de första i Sverige.

Ny teknik - nya krav

Hon konstaterar att för personalen innebar robotdjuret inte mindre arbete - tvärtom. Roboten blir nämligen ett nytt redskap som det gäller att använda med eftertanke. Ibland kunde den användas för att lugna, men vid lunch kunde det bli bråkigt om vem som skulle ha katten i knät. Då måste den plockas undan. En del äldre reagerade negativt på katten eftersom de identifierade sig som hundmänniskor eller inte gillade djur.

Vid en direkt fråga var personalen alltid noga med att säga att det inte var en riktig katt. Samtidigt var illusionen stark och sällskapsdjuret blev en del av gemenskapen.

Porträtt på Sofia Thunberg.
Sällskapsrobotar är vanliga i äldrevården, visar Sofia Thunbergs forskning.Fotograf: Jonas Roslund
– Det blir lite som att hela avdelningen leker att det här är en riktig katt och det är många som köper in en kattlåda och matskål för att det verkligen ska se ut som att det är ett riktigt djur, säger Sofia Thunberg.

På det viset ställer det nya krav på vårdpersonalen. Hur viktig personalen är visade sig också tydligt under pandemin då den pressade arbetssituationen gjorde att robotarna bara blev liggande.

Ökad livskvalitet

Men när robotdjuret användes kunde det betyda mycket för brukarna. Personalen vittnade om att personer som inte sagt ett ord på flera år börjat prata med katten och med varandra om katten. Vissa som varit väldigt oroliga kunde minska på lugnande medicin eftersom robotdjuret verkade lugnande istället. Inte minst viktigt var att de gamla fick något att ta hand om vilket bidrog till ökad livskvalitet, enligt Sofia Thunberg.

Hennes råd till kommuner som överväger att köpa in sällskapsrobotar är att fundera noga på varför de gör det, var robotarna används bäst och hur personalen kan få stöd i att utveckla arbetet med det nya redskapet. Hon rekommenderar också att det görs en behandlingsplan för varje individ.

– Man måste se till att det inte införs för mycket eller till för många, vilket kanske istället skapar oro. Det är inte alla som det funkar eller passar för, säger Sofia Thunberg.

Kontakt: Sofia Thunberg: 072-323 92 06; ; thunberg.sofia@gmail.com

Fakta

Om enkäten

Av Sveriges 290 kommuner svarade 166. 87 av dem angav att de hade köpt in robotdjur.

Forskning

Organisation

Senaste nytt från LiU

Nathalie Hallin och Hajdi Moche i samtal.

Religiösa är inte mer generösa – med ett undantag

Troende är inte mer generösa än ateister – så länge de inte vet vad mottagaren tror på. Då ökar givmildheten påtagligt, men framför allt för att man ger mer till dem med samma religion. Det visar en undersökning från Linköpings universitet.

Många blå sladdar som går in i en dator.

Europeisk AI-nod med ny superdator till Sverige

Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-noder som ska stärka EU:s konkurrenskraft inom området. Ansvarig för AI-noden blir NAISS med Linköpings universitet som värd.

Två personer i ett rum (kvatkryptolabb) med massor av sladdar och instrument.

Nytt experiment bekräftar kvantmekanisk teori

Forskare vid LiU har lyckats bekräfta att en av de mest fundamentala aspekterna inom kvantmekaniken – komplementaritet – kan kopplas ihop med så kallad informationsteori. Fyndet banar väg för bättre kvantkommunikation, mätteknik och kryptografi.