– Ibland vill jag bara spola tillbaka tiden och uppleva allt jag var med om på LiU igen, men var sak har sin tid. De där fem åren var bland de bästa i mitt liv.
Julia Larsson beskriver sig själv som lösningsorienterad. När hon väl vet vad hon vill, hittar hon den väg som passar henne och ser till att gå i mål. Hon studerade statsvetenskap vid LiU mellan åren 2012 och 2017.
I dag arbetar hon som teamledare för digitalisering och innovation samt som förändringsledare på Adda Kompetens som är ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner (Skr). Hon fyller 30 år i höst och befinner sig precis där hon vill vara just nu – hon har drömjobbet, som hon mestadels sköter på distans, från sitt drömhus i Linköping, där hon lever tillsammans med sin partner. Hon är tydlig med att åren på universitetet har betytt otroligt mycket för henne, men att plugga vidare var inte ett självklart val.
En engagerad men skoltrött ungdom
– Jag var ingen pluggtjej, det var tråkigt och inte särskilt inspirerande. Även om jag hade ett stort driv redan då, så var jag inte så intresserad av skolan. Men jag brann för att engagera mig, exempelvis i ungdomsråd, elevråd och senare i ett partipolitiskt ungdomsförbund.
Hon beskriver sitt unga jag som ”väldigt snabbt av och på, 100 procent engagemang som sedan snabbt dog.” Men den här gången blev det annorlunda då hon i ungdomsförbundet lärde känna en riksdagsledamot som bodde i hennes hemort Tranås och fick möjligheten att i gymnasiet ha en praktikvecka i Sveriges riksdag.
– Det var så häftigt och coolt. Det blev en aha-upplevelse och jag insåg att jag behövde studera. För jag kände att jag ville ”bli något”.
Högskoleprovet blev biljetten till högre studier och till kärleken
Samhällskunskap var ett självklart ämne, LiU låg nära till, men ändå tillräckligt långt från Tranås så att hon kunde uppfylla sin längtan att flytta till en annan stad. Hon kom in tack vare ett tillräckligt bra resultat på högskoleprovet. Allt kändes toppen, Julia var mycket motiverad, men det blev inte som hon tänkt sig. Hon trivdes inte med alla ämnen som ingick i det program hon valt. Hon tog hjälp av en studievägledare och designade sin egen utbildning för att ta kandidatexamen och senare en masterexamen i statsvetenskap.
När Julia skulle skriva kandidatsuppstats 2015 träffade hon Elin Wihlborg, som för övrigt fortfarande jobbar på LiU som professor inom statsvetenskap. Elin ville att Julia skulle skriva om det som på den tiden kallades för e-förvaltning.
– Jag fick bra kontakt med Elin och hon var väldigt spot on inom mitt intresseområde. Hon kunde hjälpa mig att komma fram till vad jag faktiskt vill göra.
På den vägen är det, men hur gick det till, var det även i LiU:s långa korridorer som hon hittade kärleken?
– Han var med i studentorkestern LiTHe Blås där jag också har varit med. Han och alla andra människor i orkestern betydde och betyder fortfarande så mycket för mig.
Hon strålar och berättar att det finns en speciell gemenskap i orkestern. Det är inte bara musik och fest, de är som en familj och är fortfarande i dag ett fantastiskt nätverk inom olika områden.
- LiTHe Blås var en viktig förutsättning för att jag skulle orka när studierna var svåra. För även om jag har ett driv och en stark vilja, så fanns det tillfällen när studierna var väldigt tuffa. Jag tycker det är viktigt att vara ärlig med att det krävs mycket att ta examen, men det är så värt det. Jag lever verkligen mitt drömliv nu och har uppnått mitt mål tack vare tiden på LiU.
