Djurens beteende, domesticering och välfärd - Jensen group

två hönor i grönska, två hundar i grönt landskap, två kycklingar i inomhusmiljö

Vad styr de många aspekterna på hur djur beter sig? Hur har det förändrats under domesticering, och vad berättar det om deras välfärd? Med fokus på kycklingar och hundar tar vi upp sådana frågor med hjälp av etologi, genetik och epigenetik.

Min forskargrupp är inriktad på frågor om djurs stressbeteende, domesticering och djurskydd på en grundläggande, genetisk nivå. Läs mer om vår forskning på den engelskspråkiga sidan. Även sidan www.perjensen.se kan vara av intresse.

 

Video
 

 

 

Video

 


Kontakt

Nyheter

Per Jensen med en kyckling i händerna.

Pionjär med djurens bästa i fokus

Hur gör djur? Vad tänker de? Och har de känslor? Det är frågeställningar som fascinerat människor i alla tider och är ett helt eget forskningsfält. Inom etologi är Linköpingsprofessorn Per Jensen en av de allra främsta.

två kycklingar i närbild.

Kycklingars lek kan berätta om hur de mår

Lek är ett vanligt beteende hos unga djur, mest känt hos däggdjur. Nu har forskare för första gången kartlagt lekens utveckling hos kycklingar. Resultaten visar att de ägnar mycket tid åt lek av olika slag, precis som hundvalpar och kattungar.

stadsodlare skördar grönsaker

Drygt 49 miljoner till forskning om hållbar utveckling

Tio forskare vid LiU har beviljats pengar i olika utlysningar från Formas forskningsråd. Forskning om urbana odlingsområden, möjligheterna att ta bort redan gjorda koldioxidutsläpp och värphönsens välfärd är några av projekten som finansieras.

Per Jensen.

Per Jensen tilldelas NSS Skolsamverkanspris 2020

Per Jensen, professor i etologi, är den första att ta emot ett nyinstiftat pris vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet: NSS Skolsamverkanspris. - Vi forskare behöver berätta om vad vi gör, säger Per Jensen.

En mörk, en ljusgul och en spräcklig kyckling med mörk markering vid ögat..

Genetiska skillnader mellan tama och vilda höns kopplade till epigenetik

En del av de genetiska skillnader som uppstått mellan tamhöns och deras vilda förfäder djungelhönan under domesticeringen är kopplade till epigenetiska förändringar. LiU-forskare har bland annat upptäckt ett fåtal ”hotspots” i dna som styr detta.

djungelhöns med brunt huvud

Tama höns har mindre hjärnor

LiU-forskare har studerat hur det kan ha gått till när det skygga djungelhönset blev till dagens tamhöns. När forskarna avlade på de tamaste djungelhönsen fick avkomman mindre hjärnor och vande sig lättare vid skrämmande men ofarliga händelser.

Relaterat

Organisation