Professorsinstallation 2020

Professorsinstallationen vid Linköpings universitet är vanligtvis en del av den akademiska högtiden som äger rum en gång om året. Nya professorer som så önskar installeras då av rektor under högtidliga former. Till följd av Covid-19 har 2020 års högtid skjutits fram och arrangeras den 4 september 2021 i Studenthuset. De professorer som då installeras presenteras nedan.

Tekniska fakulteten Visa/dölj innehåll

Bo Durbeej

Professor i beräkningsfysik

Genom att tillföra ljus till organiska molekyler kan molekylerna fås att genomgå kemiska reaktioner som annars aldrig skulle kunna ske. Reaktioner som startas på detta sätt kallas för fotokemiska reaktioner och är unikt användbara för att omvandla ljusenergi till andra former av energi. Exempelvis kan sådana reaktioner lagra solenergi eller driva molekylära motorer och switchar inom nanotekniken.

Bo Durbeej använder avancerade datorsimuleringar inom bland annat kvantmekanik för att utforma nya organiska molekyler vars fotokemiska reaktioner underlättar ovannämnda tillämpningar. Ett annat intresseområde är att designa fluorescerande proteiner som med hög intensitet utsöndrar infrarött ljus snarare än synligt ljus. Detta gör det möjligt att på nya sätt tillämpa dessa proteiner för visualisering av biologiska förlopp i levande celler. Många forskningsprojekt är dessutom vikta åt att utveckla nya metoder för de datorsimuleringar som forskningen utförs med.


Bo Durbeej,
född 1973 i Karlstad. Tekn. dr., Uppsala universitet 2004, postdoktor, University of Sydney 2005, Marie Curie Fellow och forskare, Università di Siena 2006–2009, LiU foass 2010, docent 2011, universitetslektor 2014, biträdande professor 2017, och professor vid Linköpings universitet 2019.

Galia Pozina

Professor i tunnfilmsfysik

Galia Pozinas forskning fokuserar i huvudsak på studier och utveckling av halvledarmaterial med stora bandgap, som III-nitrider, kiselkarbid och galliumoxid. De applikationer som baseras på halvledare med stora bandgap har generellt högre effektivitet än kiselbaserade motsvarigheter. Under de senaste 20 åren har det skett en snabb utveckling inom området på grund av möjligheterna att tillverka energieffektiv optoelektronik och elektronik som tål både starkström och hög spänning. Ett exempel är GaN som är ett strategiskt viktigt material för tillverkning av vita lysdioder för belysning. Ett annat viktigt användningsområde för material med stora bandgap är UV-laserdioder, som används för vatten- och luftrening.

Galia Pozina studerar hur strukturella, optiska och elektriska egenskaper kan modifieras hos halvledare med stora bandgap genom olika metoder för tillväxt och design. Resultaten kan användas för utveckling av nya effektiva ljuskällor, solceller och andra energiapplikationer.

Galia Pozina, född 1966 i St. Petersburg, Ryssland, tekn. dr St. Petersburg State University 1993, postdok Montpellier University 1995, utvecklingsingenjör Okmetic AB, Linköping 2001-06, Docent i materialvetenskap Linköpings universitet 2008, gästforskare Southampton University 2009-12. Biträdande professor 2014 och professor vid Linköpings universitet 2019.

Björn Wallner

Professor i bioinformatik

Bioinformatik använder datorberäkningar för att analysera biologiska data. Det kan vara allt från arvsmassan i våra gener, till vilka bakterier som lever på 10,000 meters djup, eller så kan det vara proteiner som är Björn Wallners forskningsområde. Proteiner är mer än innehållsförteckningen på mjölken. De är små livsviktiga molekylära maskiner som sköter allt i kroppen, som att transportera syremolekyler från lungorna, antikroppar mot sjukdomar eller omvandlar ljus till synintryck så att vi kan se.

För att kunna utföra sitt jobb behöver proteinerna ha en precis form och det är den formen som Björn Wallner med hjälp av datormodeller försöker förutsäga och förstå. Han använder både simuleringar för att i detalj studera hur proteiner växelverkar med varandra på atomnivå och av artificiell intelligens för att kunna se mönster och dra slutsatser. Genom att applicera datormodellerna på proteiner som är relaterade till sjukdomar är det möjligt att förstå dem på molekylärnivå. Det kan i förlängningen leda till skräddarsydda läkemedel för sjukdomar som idag saknar effektiva mediciner.

Björn Wallner, född 1975 i Stockholm. Civ.ing teknisk fysik, KTH 2001. Fil. dr i biokemi, Stockholms universitet 2005. Postdoktor University of Washington 2006-2008. Forskare Stockholms universitet 2009-2011. Universitetslektor, Linköpings universitet 2011. Docent i bioinformatik 2013, biträdande professor 2017 och professor vid Linköpings universitet 2019.

Claes Lundström

Adjungerad professor i medicinsk visualisering

Medicinska bilder är en central del av sjukvården – diagnos och behandlingsval baseras ofta på bildundersökningar med röntgen eller mikroskopi. Dessa bilder är oerhört rika på information, vilket är en stor tillgång, men innebär också att det kan vara tidsödande och svårt att tolka dem. Medicinsk visualisering handlar om att stödja läkare och vårdpersonal i att använda stora datamängder som beslutsunderlag.

Claes Lundströms forskning skapar verktyg för högre precision och effektivitet inom bildmedicin, till nytta för många patientgrupper. Ett speciellt fokus är att utveckla metoder för ett gott samspel mellan artificiell intelligens och läkarnas expertis, även under krävande förutsättningar som inom rutinsjukvården. Han bedriver sin forskning vid Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) som en av ledarna för området digital patologi. Han leder också Analytic Imaging Diagnostics Arena (AIDA), ett nationellt center för forskning och innovation inom AI för bilddiagnostik.

Claes Lundström, född 1973 i Linköping. Civ. ing. teknisk fysik och elektroteknik 1997, tekn. dr 2007 och docent 2014 i medicinsk visualisering vid Linköpings universitet. Forskningschef på Sectra sedan 2010, Arenaledare för AIDA sedan 2017. Adjungerad universitetslektor 2010-2019 och adjungerad professor vid Linköpings universitet 2019.

Thomas Magnusson

Thomas Magnusson

Professor i industriell organisation

Thomas Magnusson har mer än tjugo års erfarenhet av innovationsstudier med fokus på miljödrivna innovationsprocesser och hållbarhetsomställningar. Han kombinerar systemnivåstudier med aktörsperspektiv i forskning inom framför allt energi och transporter. Kopplingen mellan politiska styrmedel, affärsverksamhet, företag och marknad är återkommande teman. Han är verksam inom forskningsprojekt kopplade till Biogas Research Center och Swedish Electromobility Center, som båda är nationella tvärvetenskapliga kompetenscentra finansierade av Energimyndigheten.

Thomas Magnusson undervisar främst inom projektledning, organisation och innovationsledning. I sin undervisning lägger han stor vikt vid att integrera teori med praktik samt att stimulera till interaktivitet och reflektion. Han arbetar gärna med case-baserad undervisning och försöker skapa synergier mellan forskning och utbildning genom att bedriva undervisning baserad på exempel hämtade från sin egen forskning.

Thomas Magnusson, född 1970 i Gråbo strax utanför Göteborg. Utvecklingsingenjör, Halmstad 1995; MSc Industriell organisation och ekonomi, Halmstad 1995, doktor i industriell organisation, Linköpings universitet 2003; docent 2010 och professor i industriell organisation vid Linköpings universitet 2019.

Erik Sundin

Professor i hållbar produktion

Erik Sundin forskar inom cirkulär ekonomi, som handlar om skapa produktvärdekedjor som är mer resurseffektiva och cirkulära än dagens mer traditionella linjära sätt att använda produkter. Ett sätt att få mer resurseffektiva produktvärdekedjor är att samla in använda produkter för att sedan i en industriell process återställa dem till nyskick eller bättre. Denna typ process kallas för återtillverkning och sker idag av en stor del av produkter t.ex. bildelar, möbler, datorer och mobiltelefoner.

En del av Erik Sundins forskning går även ut på att hitta nya typer av produktkategorier som kan återtillverkas t.ex. robotgräsklippare och robotdammsugare som har ett högt andrahandsvärde och stor potential för att bli effektivt återtillverkade, speciellt om företagens affärsmodell och produktkonstruktion möjliggör återtillverkning. Under det senaste året har Erik Sundin blivit utsedd till huvudredaktör till tidskriften Journal of Remanufacturing, som ges ut av Springer Verlag.

Erik Sundin, född 1974 i Örebro. Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik vid Linköpings universitet 1998 med examensarbete utfört vid University of Surrey (UK), Teknisk doktor 2004 med vistelse vid University of Toronto (Kanada), docent 2008 och professor 2019 vid Linköpings universitet.

Dominic Wright

Dominic Wright

Professor i genetik

Dominic Wright studerar domesticering av djur och den motsatta processen, förvildning, för att förstå genetiken bakom komplexa egenskaper. Arter som dagens tamhöns har genomgått en enorm selektion under de senaste 8 000 åren som påverkat allt från storlek och färg till stress- och ångestbeteende. På motsatt sätt återanpassas tamdjur som rymt eller släppts ut till den naturliga miljön, där de åter påverkas av naturligt och sexuellt urval.

Genom att använda metoder för genetisk kartläggning i kombination med de nyaste verktygen inom genomforskning är det möjligt att identifiera både generna som påverkar många egenskaper som är kopplade till domesticering och mutationer i generna. Det, i sin tur, ökar vår förståelse för hur arvsmassan styr förändringar i egenskaper. Varje enskild gen har liten påverkan, men tillsammans kan de ge stora förändringar.

Dominic Wright studerar detta i tamhöns och dess vilda förfäder, djungelhönan. Gener som påverkar ångestbeteende hos höns tycks påverka dessa beteenden även i många andra djur, inklusive människan.

Dominic Wright, född 1977 i Greenwich, Storbritannien. Examen i Human Sciences and Genetics, University College London, 1996. PhD i genetik, University of Leeds, 2004. Postdoktor i Uppsala och Linköping 2005–2009. LiU Foass 2010, docent 2013, professor vid Linköpings universitet 2019.

Lena Klasén

Lena Klasén

Adjungerad professor i digital forensik 

Forensik är tillämpningen av vetenskapliga metoder för utredning av brott, och digital forensik handlar om att analysera elektroniska data i sin ursprungliga form där resultatet kan användas som bevis i rättsväsendet. Forensik som vetenskapligt område har genomgått flera ”revolutioner – ett exempel på ny teknik för brottsplatsdokumentation är den 3D-modell som Nationellt forensiskt centrum tog fram under Lena Klaséns ledning för att visualisera terroristattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017. 

Analys av bilder med maskininlärning och djupseende kan bidra till ytterligare framsteg. Men även om AI är ett kraftfullt verktyg för digital forensik kan vi också förvänta oss att AI används som ett instrument för kriminella handlingar, exempelvis bildmanipulation. Lena Klaséns forskning fokuserar på att bidra med nya metoder för att utreda och förebygga kriminella handlingar samt att öka förståelsen för hur ny teknik kan användas mot vårt samhälle. Det handlar om att stärka befintliga verktyg och utveckla helt nya, och specifikt om rekonstruktion av stora områden med olika typer av bildsensorer, nya former av biometrisk identifiering från bilder och hur människor interagerar i olika situationer och miljöer. 

Lena Klasén, född 1960 i Mjölby. Tekn. dr i bildkodning Linköpings universitet 2002. Adj. professor, Linköpings universitet 2020. Forskningsdirektör sedan 2018 & avdelningschef Nationellt forensiskt centrum 2015–2018, Polismyndigheten. Verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut 2000-2008, vid Saab 2008-2011, i ett start-up-företag 2012 och vid Högskolan i Telemark 2013-14. 

Medicinska fakulteten Visa/dölj innehåll

Annette Bruchfeld

Annette Bruchfeld

Professor i njurmedicin

Annette Bruchfelds forskning rör inflammatoriska njursjukdomar, som är relativt vanliga, och de mer ovanliga ANCA-associerade vaskulitsjukdomarna. De senare är inflammatoriska småkärlssjukdomar som ofta drabbar njurarna med risk för förlust av njurfunktion, behov av dialys eller transplantation. Forskningen fokuserar nu på sjukdomsmekanismer och potentiella biologiska parametrar som kan följas som indikation på sjukdomsaktivitet. Studier av behandling och hur biverkningar ska kunna minskas ingår också.

Ett annat område som Annette Bruchfeld undersöker är samband mellan obalans i det autonoma nervsystemet och förhöjt immunsvar hos njursjuka, något som påverkar prognosen negativt. Det har visat sig att stimulering av den stora vagusnerven kan minska inflammationen i kroppen vid andra inflammatoriska sjukdomar. En del av Annette Bruchfelds forskning kommer ske i samverkan med ingenjörer i Norrköping som tagit fram biosensorutrustning som kan följa parametrar kopplade till inflammation hos bland annat dialyspatienter. Det långsiktiga målet är att pröva att behandla inflammation hos njursjuka genom stimulering av vagusnerven, så kallad bioelektronisk terapi.

Annette Bruchfeld, född 1958 i Stockholm. Läkarexamen 1988, specialist i internmedicin/njurmedicin 2000/2004. Med. dr 2003 vid Karolinska Institutet. Överläkare Karolinska Universitetssjukhuset 2004–2020. Postdok 2005–06 Feinstein Institute for Medical Research, New York, USA. Docent i njurmedicin 2008. Professor vid Linköpings universitet 2020.


Simon Farnebo

Adjungerad professor i hand- och plastikkirurgi

Simon Farnebos forskning har fokus på att utveckla och utvärdera nya diagnostiska tekniker för vävnadsöverlevnad inom hand- och plastikkirurgi. Dessa tekniker syftar främst till att undersöka hur mikrocirkulationen, det vill säga kroppens minsta blodkärlkärl, påverkas av olika yttre faktorer. Tanken är att de tekniker som utvecklas ska kunna fungera som ett stöd åt behandlande läkare för att minska komplikationer efter kirurgi, och hjälpa till att avgöra vilken kirurgisk behandling som ska utföras, eller värdera om en behandling kommer leda till oönskade bieffekter.

Forskningen inriktas primärt mot patienter som är i behov av vävnadstäckning efter till exempel cancerkirurgi, brännskador, eller patienter som behandlas med strålning för sin cancersjukdom.

En del av forskningen inriktas också mot utveckling av vävnadsövervakning med ny mobiltelefonibaserad teknik. Tanken är att stärka patienternas möjlighet att själva, på hemorten, kunna följa sin egen läkningsprocess och på så vis vara delaktiga i behandlingsuppföljning.

Simon Farnebo, född 1972 i Sollentuna. Läkarexamen 1999, specialist i handkirurgi 2006. Med. dr 2010, postdoktor vid Stanford University 2011–2013, docent i handkirurgi 2014. Universitetsöverläkare 2014–2020. Adjungerad professor vid Linköpings universitet 2019.

Neil Lagali

Professor i experimentell oftalmologi

Ögonsjukdomar orsakar blindhet hos miljontals människor världen över. För god syn krävs att ljuset som kommer in i ögat passerar obehindrat genom hornhinnan, som är ögats yttre fönster. Bra optik och ett klart fönster är centralt för vår syn.

Neil Lagali utbildade sig som ingenjör i Kanada. Under doktorandtiden handlade hans forskning om hur ljusvågor interagerar med material på mikrometerskala och applikationer i fiberoptiska nätverk. Idag sysslar han fortfarande med ljus, men i ett annat syfte. Med avancerad lasermikroskopi undersöker han patienter med ögonproblem för att upptäcka förändringar på cellnivå i hornhinnan. Sedan använder hans forskargrupp molekylära och genetiska metoder för att bättre förstå den bakomliggande biologin. För att bättre kunna behandla ögonsjukdomar i framtiden har hans forskargrupp utvecklat nya laserkirurgiska metoder. De har också upptäckt substanser som motverkar nedbrytande processer och återställer hornhinnans funktion och transparens.

Neil Lagali, född 1973 i Kanada. Ph.D i elektronik och fotonik, University of Alberta, 2000. Postdoktor vid University of Twente, 2000. Arbete inom industri 2001–2003 i USA och Kanada. Postdoktor vid University of Ottawa, 2003–2007. EU Marie Curie Fellow vid Linköpings universitet 2009–2011. Docent LiU 2012, lektor 2016, bitr. professor 2019. Professor vid Linköpings universitet 2020.

Filosofiska fakulteten Visa/dölj innehåll

Jan Kellgren

Professor i skatterätt

Jan Kellgrens forskning är rättsvetenskaplig och rör framförallt inkomstbeskattning, men också tolkningslära, mervärdesskatt och inte minst externredovisning. Hans forskning bidrar med nydanande perspektiv på det svenska skattesystemet och dess hantering i rättslivet. Frågor han intresserar sig för är: Hur ser juridiken ut kring miljörationella affärsmodeller, som funktionsförsäljning och balanserade termiska nät? Vilka skatteeffekter får långvariga samarbetsavtal? Hur behandlas utgifter för kunskapsutveckling i inkomstbeskattning och externredovisning?

Jan Kellgren arbetar mycket med rättsanvändningens proaktiva dimensioner. Annan pågående forskning rör vad som händer när skatterätten lånar rättslägen från andra delar av rätten eller när beskattningen av en part i en transaktion villkoras av hur transaktionens motpart beskattas – vilka möjligheter och risker uppstår då?
Sedan 2018 är Jan Kellgren gästprofessor i skatterätt vid Örebro universitet och biträdande redaktör för Skattenytt.

Jan Kellgren, född 1967 i Uppsala. Jur. dr. i finansrätt, Uppsala universitet, 1997. Lektor, Uppsala universitet 1997–1999. Lektor, Linköpings universitet sedan 2000. Docent affärsrätt 2005. Biträdande professor, skatterätt, 2015. Professor, skatterätt, 2019.


Harald Wiltsche sitter i Studenthusets trappa

Harald Wiltsche

Professor i filosofi

Det är svårt att överskatta betydelsen av vetenskap och teknik för vårt moderna samhälle. Vetenskapliga teorier formar vår förståelse av världen och vi förlitar oss på dem i beslutsfattande. Men vad i vetenskapen gör den till en så framgångsrik aktivitet? Finns det fenomen som inte på något lämpligt sätt kan representeras av vetenskapliga teorier? Hur kan vi förbättra de sätt vetenskapen hjälper oss att hantera samhälleliga utmaningar på?

Som filosof verksam i området mellan vetenskapsteori och kunskapsteori är Harald Wiltsche intresserad av hur kroppsliga, socialt och historiskt situerade, subjekt får kunskap om världen med hjälp av så olika sätt som tankeexperiment, modeller och vetenskapliga instrument. Även om hans metodologiska angreppssätt är fenomenologiskt, är han inte bunden till något specifikt metafilosofiskt ramverk: vetenskapen är ett mångfasetterat fenomen, och så är de metoder som behövs för att analysera den.

Harald A. Wiltsche, född 1978 i Graz, Österrike. Fil.dr i filosofi, universitetet i Graz, 2008. Postdok, Univ. of Toronto, Kanada, 2010–2013. Fulbright Visiting Scholar, Stanford University, USA, 2018. Biträdande professor, universitetet i Graz, 2013–2019. Professor i filosofi, Linköpings universitet, 2019.


Anna Storm

Professor i Tema Teknik och social förändring

Anna Storms forskning kretsar kring post-industriella landskap och hur de förändras både fysiskt och i människors medvetande. Det kan handla om nedlagda fabriker som får ny användning, eller övergivna anläggningar som i sitt förfall kan förmedla såväl maktlöshet som en ruin-romantisk estetik. Det kan också handla om förorenade och farliga platser som visar på de ojämlika förutsättningar vi har att välja vår livsmiljö. Anna Storms undersökningar av ”ärr” i landskapet belyser de post-industriella miljöernas mångtydighet och deras roll som smärtpunkter i det moderna samhället.

I stort sett alla Anna Storms forskningsprojekt är tvärvetenskapliga och rör sig geografiskt i ett nordeuropeiskt sammanhang som inkluderar både det forna väst och det forna öst. De senaste åren har hon särskilt intresserat sig för gränssnittet mellan natur och kultur i det industriella, till exempel fisk i kärnkraftverkens kylsystem och vissa lerors tillskrivna förmåga att skydda oss från giftigt avfall. 

Anna Storm, född 1973 i Skinnskatteberg. Fil.dr i teknikhistoria, KTH 2008. Docent i kulturgeografi, Stockholms universitet 2016. Professor i teknik och social förändring, Linköpings universitet 2019.

Ingemars LärarprisVisa/dölj innehåll

Pristagare 2020 - Universitetsadjunkt Daniel Carlsson

Matematikläraren Daniel Carlsson är den allra första mottagaren av Ingemars Lärarpris, som med sin prissumma på 500 000 kronor är det största lärarpriset i landet. Daniel Carlsson brinner för att undervisa och för att ge studenterna verktyg och förmågor som rustar dem för livet.

Daniel CarlssonDaniel Carlsson Foto Magnus Johansson

Ingemars Lärarpris har instiftats av professor emeritus Ingemar Ingemarsson för att påminna om att goda lärare är lika viktiga för ett universitet som duktiga forskare. Det delas ut av Ingemar Ingemarssons stiftelse för högre utbildning och går till lärare verksamma vid Linköpings universitet.

Pristagaren Daniel Carlsson är lärare i själ och hjärta, med ett stort intresse för att förklara och förmedla kunskap. Han har över tjugo års erfarenhet av att undervisa på Linköpings universitet, har skrivit läroböcker och även spelat in föreläsningar och lagt ut på egen kanal på Youtube.

Sedan tio år tillbaka driver han också Mattecoach på nätet, en satsning där lärarstudenter hjälper barn och ungdomar i grundskolan och gymnasiet med matteläxor. Under årens lopp har fler än 50 000 elever fått hjälp med sina läxor.

Taggar Visa/dölj innehåll