Polisforskning och efterforskning av försvunna personer

Efterforskning av försvunna personer (EFP) är Polisens räddningstjänst och tar mycket stora resurser i anspråk. Det är också ett typiskt samverkansområde som engagerar inte bara Polisen utan också andra myndigheter och frivilliga.

poliser i eftersökningsarbetePoliser vid en räddningsövning.. Foto: Jimmy Croona/Combat Camera/FörsvarsmaktenCirka 21000 personer anmäls försvunna varje år i Sverige. De flesta kommer snabbt tillrätta men cirka 400 personer blir föremål för efterforskning enligt LSO, varav 25 procent hittas i dåligt skick och 11 procent hittas döda. EFP är förhållandevis okänt i Sverige liksom volymen av personer som försvinner eller saknas och letas efter. Ett försvinnande berör dessutom både den som saknas, närstående samt de som söker, och är mycket resurskrävande.

I takt med en åldrande befolkning, tilltagande upplevelseturism, urbanisering, ökande sociala klyftor och våldsammare väder kan antalet försvinnanden generellt antas öka framöver. Därför är det viktigt att utveckla kunskap för att kunna förebygga försvinnanden och effektivisera efterforskningsprocessen. 

Projektets har som övergripande syfte att bidra till ny kunskap om den polisiära räddningstjänstuppgiften efterforskning av försvunna personer, ett i Sverige relativt outvecklat kunskaps- och interdisciplinärt forskningsområde. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan CARER och Centrum för Välfärdsstudier vid Borås högskola och genomförs i nära samverkan med Polisen.

Nätverket NEFP

2019 startades ett nationellt nätverk för samverkan om forskning, utveckling och utbildning inom efterforskning av försvunna personer (NEFP). Nätverket drivs av CARER, Södertörns högskola, Högskolan i Borås och Polisen.

Ändamålet är att kunna sprida och utbyta kunskap och erfarenhet inom Efterforskning (EFP) mellan forskning, professionella, frivilliga samt att driva utbildningsfrågor på området. Främst gäller det nationell samverkan men nätverket har också många internationella kontakter med universitet, polisorganisationer och frivilligorganisationer.

Nätverket har genomfört en digital konferens den 15 april. Cirka 65 deltagare från universitet, Polismyndigheten och organisationer deltog med inbjudna gäster från Skottland, Norge och Kanada. En ny styrgrupp tar vid för kommande år med representation från forskning, Polisen, polisutbildning och frivilliga. En ny konferens på Södertörns högskola hålls om ett år med en stark förhoppning om att det blir IRL. Vid mötet beslutades genom omröstning att prioriterade uppgifter kommande år är en gemensam konferens, att anordna workshops och arbetsgrupper kring bestämda teman och att hjälpa till att förmedla kontakter och samarbetspartners.

Projekt:

Vad kostar ett försvinnande?

Det finns få studier av kostnader för efterforskning av försvunna personer. De som finns hanterar Polisens kostnader medan faktiska kostnaderna gäller professionellas kostnader, frivilligas kostnader samt kostnader för lidande.

Syfte är att undersöka och strukturera kostnader för efterforskningsinsatser till kostnadsslag och eventuella nyckeltal för de vanligaste typerna av försvinnanden. Studien är explorativ, översiktligt kvalitativ och induktiv. Teoretisk bas är cost-benefitanalys och alternativkostnadsanalys, samt studier i kriminologi om kostnader för lidande (victimization).

Isolde

Ökad trygghet för personer med demens vid försvinnande är ett samverkansprojekt om effektivare efterforskningsinsatser före - under - efter ett försvinnande mellan Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet och Linköpings universitet. Projektet syftar till att öka tryggheten för personer med demens som är en av de största grupperna som anmäls försvunna. Det är ett praktiknära samverkansprojekt och har fokus på att utöver ny kunskap bidra till nya effektivare samverkansrutiner och metoder före, under, och efter ett försvinnande för exempelvis äldreomsorg och Polisen. Projektet har en referensgrupp som omfattar Polisen, äldreforskning, Demenscentrum samt är kopplad till det internationella nätverket International Consortium on Dementia and Wayfinding (ICDW). Projektet pågår i tre år 2021-2024, och har finansiering från Kampradstiftelsen.

Terrängpejlen

Syftet med samverkansprojektet Terrängpejlen är att undersöka och testa olika sätt för aktörsgemensamma räddningsinsatser vid olyckor och kriser (där centrala myndigheter, kommuner, frivilligorganisationer, näringsliv och allmänhet samverkar) kan använda pejl för snabbare lokalisering i oländig terräng. Projektet leds och drivs av Sjöfartsverket med samverkande aktörer: MSB, Polisen och Länsstyrelsen samt med CARER som utvärderande part. Projektet pågår 2021-2023 finansieras av MSB:s krisberedskapsmedel.

RASP

Radiospaning för eftersök av saknade personer (RASP). Projektet bedrivs tillsammans med Polisen, Missing People Sweden, Sjöfartsverket och Svenska Räddningsdrönare. 
Pågår ett år med finansiering från VINNOVA.

Se en film om vår forskning

Läs mer Visa/dölj innehåll