"Ny kunskap kan bidra till att göra samhället bättre"

Egen nyfikenhet. Och en vilja att finna ny kunskap som kan bidra till ett bättre samhälle. Det driver doktoranden Jonathan Crusoe.

Jonathan Crusoe, doktorand informatik

Schema. Jonathan Crusoe undervisar 20 procent av sin doktorandtjänst. Foto: Pia Molin

Öppna data

Varför är det inte fler myndigheter och kommuner som lägger ut öppna data från sin verksamhet, när samhället på ett övergripande plan tycker att det är viktigt. Och vad kan man göra för att fler datamängder ska göras tillgängliga i framtiden?

I dag finns öppen information på flera områden – till exempel SMHI:s väderdata och livsmedelskontrollerna i olika kommuner – men den saknas på desto fler. Vad beror sådana skillnader på?

Det är enkelt utryckt det Jonathan Crusoe försöker ta reda på med sin doktorsavhandling.

Samhällets mål

Jonathan Crusoe, doktorand"En väldigt intressant resa." Så beskriver Jonathan Crusoe arbetet som doktorand.- Det finns en vision om ett datadrivet samhälle, där informationen är tillgänglig för alla och används för att göra samhället bättre. Men verkligheten ligger ganska långt ifrån den visionen, säger han.

- Ett problem är att öppna data kräver resurser, som inte alltid finns. Vem ska lägga ut och hantera alla dessa datamängder? Ett annat hinder är motstridiga viljor där kommuner, företag, medborgare och myndigheter arbetar mot olika visioner.

Arbetet som doktorand beskriver Jonathan som väldigt intressant, där han hela tiden lär sig mer och får reda på nya saker. Men det är också ett arbete som går ganska mycket upp och ner – ibland har forskaren flyt och det mesta går lätt, ibland går det långsamt och trögt. Att få respondenter att ställa upp i undersökningar kan ibland vara svårt, och är knappast något doktoranden själv kan påverka.

Ambitiös och öppen

Bakom sig har Jonathan en kandidatexamen i programmering och därefter en masterexamen i IT och management. Via praktik på Avdelningen för informatik och kontakt med forskningsledarna där, kom han själv in på forskarutbildningen. Nu har han kommit ungefär halvvägs i doktorandstudierna och ska skriva sin lic-uppsats mot slutet av året.
Kanske tror någon att man måste vara väldigt smart för att passa som forskare. Men det tycker inte Jonathan. Då är andra egenskaper betydligt viktigare.

- Man bör vara ambitiös, nyfiken och öppen för nya saker. Gärna intresserad av filosofi, olika metoder och av att skriva. Det är ju så vi får ut våra resultat.

  Är det ensamt att vara doktorand?

Jonathan Crusoe, doktorand i informatikAtt doktorera tar både tid och energi, men Jonathan hinner också med flera andra intressen. Foto: Pia Molin- Själva arbetet kan vara ganska ensamt. Men LiU har ett doktorandnätverk, som bland annat ordnar pubkvällar, där man träffar andra doktorander från alla möjliga områden. Och man har absolut tid för andra intressen. Själv håller jag på med både programmering, rollspel och är aktiv inom scouterna.

Undervisar också

I Jonathan Crusoes anställning ingår undervisning på 20 procent. Anställningen som doktorand förnyas en gång om året förutsatt att forskningen går framåt i en viss bestämt takt. Det innebär en press att inte släpa efter. Efter disputationen hoppas han kunna fortsätta forska, gärna i Linköping, och på sikt bli professor.

- Jag vill utforska världen från universitetet. Så länge jag inte förbrukar för mycket pengar och gör nytta för samhället vill jag gärna fortsätta här. Det sista är viktigt för mig, inte minst för att forskningen bekostas med skattemedel.

HandledareVisa/dölj innehåll

Läs merVisa/dölj innehåll