Forskarutbildning inom tema Barn

– Jag tror att det är viktigt för att barn ofta används som argument i debatter. Man säger att barnen är viktiga och att man behöver göra saker för deras skull, men egentligen har man inte pratat med barnen eller lyssnat på vad de själva tänker. Här försöker vi att ge barnen det utrymmet, men det kan också vara problematiskt eftersom vi som är vuxna tolkar dem. Det kan vi ju inte göra något åt, så det gäller väl bara att tänka på det och vara ärliga om förutsättningarna. På Tema Barn är miljön både bra och tuff. Jag tycker om det utmanande och att det är tvärvetenskapligt. På seminariedagarna får man perspektiv på sina texter från deltagare som är skolade på olika sätt. Då blir man drillad i att skriva för en bredare publik, som jag gör nu när jag skriver en artikel för en tvärvetenskaplig tidskrift.

– Jag flyttade till Sverige från Ukraina när jag fick ett stipendium från Svenska institutet för att läsa mastersprogrammet i Child Studies. Tidigare hade jag studerat filologi, en blandning av litteraturvetenskap och lingvistik. Som volontärjobb startade jag och några studiekamrater en webbsida om barnlitteratur och hade sagostunder för barn. Nu har konceptet spridit sig till flera andra bokaffärer i Kiev. Jag tror att det är viktigt att forska om barn eftersom de är en stor del av världens befolkning. Som mastersstudent gick jag på högre seminarium och fick redan då en positiv känsla för avdelningen. Alla tar hänsyn till varandras liv utanför akademin, vi stödjer och tar hand om varandra samtidigt som vi lär oss hur man bedriver bra forskning.

– För mig har forskning alltid varit väldigt kreativt. Jag är i grunden sociolog och barnskötare, och jobbade i många år med barn med funktionsvariationer. Erfarenheten av dessa möten fick mig också att inrikta min forskning mot barn med funktionsvariationer och deras upplevelsevärldar och delaktighet i skapandet av sin egen barndom. I framtiden skulle jag gärna vilja stanna inom akademin, men samtidigt också jobba mer praktiskt med resultaten av min forskning. Kanske genom att föreläsa för allmänheten eller jobba mot myndigheter. Det är verkligen en ynnest att få möjlighet och tid att ägna sig åt tänkande, gå in i skrivande och få kreativt utlopp. Att forska om och med barn och ungdomar, genom att lyssna till deras röster, känns väldigt viktigt och bidrar till möjligheten att upptäcka nya nyanser i koncept som vi ofta tar för givna.