Hur användes digitala verktyg för koordinering under pandemin?

Pandemin kan sägas ha lett till en "chockdigitalisering" i Sverige. Vi har lärt oss många nya sätt för att organisera möten och samverka. Men hur fungerade detta för vår krishantering? Vems röst kom fram och vem kunde ta ansvar i de digitala systemen som användes?

Bakgrund

Under pandemin stod den svenska förvaltningen och inte minst kommunala verksamheter ut i internationella jämförelser. I ett nordiskt samarbetsprojekt Polygov kommer vi tillsammans med forskare från åtta andra universitet att jämföra hur kommunerna styrt verksamheter under pandemin. 

Den svenska modellen för krisberedskap lägger ett stort ansvar på kommuner och lokal kännedom. Men under pandemin kom nationella myndigheter, som statsepidemiologerna på Folkhälsomyndigheten att ta ett mycket större ansvar för kunskapsspridning, koordinering och direkta beslut. Men vad hände då med vårt lokala självstyre?

Alla nordiska länder har hög grad av lokalt självstyre, men det fungerar något olika. Här studerar vi kommunernas strategier att dela information tillsammans i det webbaserade systemet WIS.

Projektets syfte

Delstudien syftar till att undersöka hur kommunerna och länsstyrelserna, som är statliga myndigheter, samverkade genom att dela lägesbilder under krishanteringen. 

Relevans och förväntade effekter

Vi vill söka förklaringar till varför det blev olika i olika kommuner och regioner. Vi vill också lyfta fram lärdomar till kommande situationer när dessa digitala system kan spela en viktig roll.

Medverkande forskare