Spridning av metoder för högteknologiskt lantbruk baserat på resultat från projektet Grönovation

Lantbruksbranschen är på väg in i en ny teknisk innovationsera. Många delar av branschen ligger i teknikens framkant, medan andra delar släpar efter. Branschen i sin helhet har ett behov av ett kompetenslyft inom innovationshantering. Projektet Grönovation genererade en stor mängd resultat och det viktigaste var att skapa en kunskapsbank om innovation inom den gröna näringen. Nu tar vi steget vidare och sprider metoder för högteknologiskt lantbruk, baserat på de erfarenheterna.

Lantbrukare ska i framtiden kunna få hjälp av rådgivare via en app. Foto: Grönovation

 
Projektet har två syften: 
  1. Att realisera ett kunskapslyft om innovationer bland yrkesverksamma inom lantbruk.
  2. Att implementera en idé som utvecklades inom projektet Grönovation, nämligen ett koncept för dator- och distansbaserad rådgivning.

Kunskapslyft

Genom kompetensutvecklingspaketet får yrkesverksamma i branschen en uppdaterad överblick över tekniska förändringar. Genom paketet kommer vi också sprida kunskap om hur man kan bedöma ny teknik i ljuset av ekonomisk och annan nytta för den enskilde lantbrukaren. Utbildningspaketet sprids via Vreta Kluster exempelvis genom informella studiecirklar. 

Drönare med UAS-system kan underlätta skogsbruket.Obemannade flygfarkoster bestyckade med diverse sensorer, så kallade UAS system bedöms av många som framtidens teknik. Här visas en drönare som kan underlätta skogsbruket. Foto: Per Frankelius

Rådgivning på distans

Lantbrukaren ska enligt visionen enkelt kunna koppla upp sig mot en app direkt från fältet och få snabba diagnoser och förslag på eventuella insatser. Det innebär bland annat att lantbrukaren vid analys av grödan på fältet utnyttjar såväl en vanlig kamera som en multispektral sensor, och sedan genom blir uppkopplad mot en expert som kan befinna sig på mycket långt avstånd. 

Denne expert kan också enligt konceptet ta hjälp av en superdator med artificiell intelligens för att tolka de bilder som kommer från fältet via kameran eller sensorn. Kameran/sensorn kommer bland annat att placeras på huvudet likt en pannlampa så att arbete med händerna underlättas vid analys av exempelvis gröda på nära håll.

BakgrundVisa/dölj innehåll

Nulägesanalys

Lantbruksbranschen i sin helhet har ett behov av ett kompetenslyft inom innovationshantering, inte minst när det gäller intåget av högteknologi inom allt fler av branschens områden. I nuläget kan branschen beskrivas som delad där vissa delar befinner sig i teknikutvecklingens framkant medan andra delar släpar efter. Enligt vår analys är lantbruket, såväl i Sverige som globalt, på väg in i en ny teknisk innovationsera som nära nog kan benämnas en revolution. På vissa teknikområden ligger branschen långt före andra branscher. Ett exempel är självstyrande fordon. Redan 10 år före Teslas grundande, 1993, frågade lantbrukaren Mike Mailler i Australien sin teknikbegåvade son Rob om han kunde utveckla automatisk styrning. Det kunde han. Grannarna visade intresse och företaget Agsystems grundades för att kommersialisera ”the Beeline Navigator” som lanserades på marknaden 1998. Idag är autostyrning vardagsmat inom lantbruket. Det illustrerar att lantbruksbranschen är högteknologisk sedan minst 20 år tillbaka. Den nya innovationsera branschen nu är på väg in i är i paritet med tidigare agrara revolutioner. Vi benämner den nya eran för den femte.

Den fjärde eran

För att förstå den femte eran vill vi i korthet först ge en bild av den fjärde. Den fjärde innovationseran drevs av GPS-satelliter i kombination med till exempel skördemätning under gång och sektionsavstängning av gödselspridare. GPS möjliggjorde också autostyrning. Konceptet precisionsjordbruk växte fram. Det talades alltmer om variabel kalkgiva, gödselgiva och utsädesmängd. Omkring 2010 blev mikroprocessorer vanliga i lantbruksmaskiner. Förarmiljöerna fylldes av digitalteknik och maskinerna blev uppkopplade genom telematik. ”Internet of things” var nu en realitet i branschen. Sensorer möjliggjorde allt från utkörning av flytgödsel med molekylprecision till optimerad torkstyrning. Sensorexplosionen resulterade i ”big data”. Mycket hände också på det personliga planet. Genom avancerad inbyggd teknik i hörselskydd (3M:s Peltorsystem) liksom komforthytter kunde lantbrukaren göra affärer eller hålla kontakt med familjen samtidigt som arbete utfördes i bullriga miljöer. 

Det kan låta som en framtid, men det är i praktiken något som varit en realitet sedan 1990-talet.

Den femte eran

Nu hävdar vi att lantbruket är på väg in i en femte era. Den är driven av artificiell intelligens, biologisk perfektion och nya affärsmodeller inte minst baserade på tjänstekoncept. Vi kommer att bevittna drönarnas genomslag och att molntjänster och API:er blir lika viktiga som mekanik. Robotar slår igenom och blir eldrivna. Den biologiska utvecklingen tar ett stort steg framåt. DNA-tekniken kommer att överraska. Bill Gates-finansierad forskning har redan lett till plantor som startar upp fotosyntesen snabbare efter att solen gått i moln. Skördarna ökar med 15 procent.

Utmaningar

Lantbruket är alltså utsatt för ett bombardemang av nya innovativa lösningar av sällan skådat slag. Vid sidan om tekniken finns också andra omvandlingsfaktorer, exempelvis hårdare regleringar, internationell konkurrens, och ständiga anspråk på lantbruksmarken från intressenter som vill använda den till något annat än lantbruk. Här bör också nämnas den strukturomvandling som skett fram till idag och som troligen kommer att ske också framgent. En av oss, Charlotte Norrman, gjorde nyligen en studieresa i USA och där var det vanligt att en lantbrukare hade fem tröskor. Frågan om maskinsamverkan var därmed inte lika aktuell. Denna observation speglar kanske vad också svenskt lantbruk kan komma att utvecklas till. Vill man värna mindre gårdars överlevnadsmöjligheter och mota “de industriella storjordbrukens expansion” finns ytterligare ett omvandlingstryck att hantera. 

Vi har alltså en bransch som är utsatt för ett enormt tekniskt omvandlingstryck. Om svenska lantbrukare vill vara kvar i branschen, och säkerställa en god affärsverksamhet, ställs krav på innovation både i bemärkelsen egen utveckling och adoption. Här finns ett dilemma: Samtidigt som behovet av investeringar för innovation ökar, så har många lantbruksföretag inte ekonomisk kraft att tillgodose behovet på egen hand. Detta beror, bland annat på att branschen främst utgörs av mindre företag, vars resurser, såväl på det ekonomiska området som på kunskapsområdet, är begränsade.

Att lantbruket måste utvecklas ska inte bara ses från lantbrukarens perspektiv. Landsbygden som helhet är under hot. FN talar i termer av ”urban expansion”. En positiv bild av lantbruket – lönsamheten inkluderad – är viktig för att locka den nya generationen att ge sig in i den gröna sektorn. Flera utmaningar finns också på samhällets makronivå. Bland dessa kan nämnas förändrade konsumtionsmönster som gör att världen enligt FAO behöver uppnå en årsproduktion av livsmedel motsvarande 13,5 miljarder ton år 2050 (från dagens 8,4). Ovanpå detta har vi miljöaspekten: Å ena sidan kan lantbruket absorbera kol, producera substitut till fossilrelaterade produkter och förbättra biologisk mångfald. Å andra sidan kan lantbruket också ha negativa effekter på miljön. 

Vid sidan om de större jordbruken finns skäl att också värna de småskaliga, alternativa och nischbaserade typerna av lantbruk. Här kan kvalitet vara viktigare än produktivitet och lågteknologiska lösningar kan vara väl så intressanta som högteknologiska. I flera länder har observerats en ny och stark “grön våg” och i den finns även en social dimension, exempelvis vad gäller närhet till vissa konsumentgrupper och inte minst mer “liv och rörelse” i mindre orter och på landsbygden. Exempel på begrepp som speglar detta är andelsjordbruk, när- och härproducerat, rekoringar, foodmarkets och kanske även urban farming.

Lösningen

Förbättringar är inte tillräckligt för att möta det totala omvandlingstrycket. Den enda reella lösningen är enligt vår mening innovation och det föreligger inte minst ett stort behov av att nya koncept som identifierats eller utvecklats inom forskningen om innovation får spridning på bred front till lantbrukare, maskinleverantörer och till andra som levererar tjänster till branschen. Det är dessa behov som vi genom det detta nya projekt vill bidra till att tillgodose.

 

KontaktVisa/dölj innehåll

Relaterade verksamheterVisa/dölj innehåll