Högskolepoäng, PBL, kurser eller program? Som ny i universitetsvärlden kan det vara mycket att tänka på. Här hittar du allt du behöver veta om universitetsstudier.
Kurs eller program?
Vilken väg till examen passar dig?
På universitetet läser du antingen ett program eller så kombinerar du ihop din egen utbildning genom fristående kurser. Båda vägarna kan leda till samma mål: en universitetsexamen.
All utbildning du läser vid universitetet bygger på kurser. Kursen kan vara del av ett program eller vara en fristående kurs. Vissa kurser sträcker sig bara över några veckor medan andra sträcker sig över ett helt år.
Alla kurser du läser hör till ett ämne. Högskolans ämnen är ofta mer specialiserade än de du läser på gymnasiet. Till exempel kan du läsa samhällskunskap på gymnasiet. När du läser på ett universitet eller en högskola finns inte det ämnet. Istället finns till exempel statsvetenskap, nationalekonomi och genusvetenskap.
Fördelar med att läsa ett program
När du läser ett program har universitetet vanligtvis bestämt vilka kurser som ska ingå i programmet och i vilken ordning du ska läsa kurserna. Om du läser på ett program är du också ofta garanterad plats på alla kurser som ingår i programmet. Att läsa ett program ger på så sätt både trygghet och överskådlighet. En del program innehåller också kurser eller moment som man inte har tillgång till via fristående kurser, till exempel olika praktikkurser.
Du har ofta även möjlighet att anpassa utbildningen genom att välja mellan olika inriktningar eller valbara kurser.
En annan fördel med program är att du har större chans att lära känna dina klasskamrater bättre, eftersom ni läser ihop under större delen av studietiden. Så gillar du klasskänslan är programformen något för dig!
Det finns olika typer av program som leder till en kandidat- eller masterexamen. De kan vara olika långa. Det vanligaste är tre eller fem år. Du kan också välja att börja med att läsa en treårig kandidatutbildning och därefter söka till ett tvåårigt masterprogram. Det finns även en form av ettåriga påbyggnadsprogram.
Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det handlar om yrkesexamina som till exempel psykolog, socionom, läkare, sjuksköterska eller ingenjör.
Se vilka program som finns på Linköpings universitet.
Fördelar med att läsa fristående kurser
Istället för att följa ett färdigt program kan du plocka ihop din examen genom att läsa så kallade fristående kurser. Genom att läsa fristående kurser kan du designa din egen unika utbildning efter dina intressen och vilken typ av yrke som du siktar på.Flexibiliteten och valfriheten är stor. Vid LiU finns över 550 fristående kurser att välja mellan inom ett stort antal ämnesområden. Kurserna har olika studietakt vilket innebär att en del går att läsa på heltid, andra på deltid, kvällstid eller distans. Förutom kurser på hösten och våren finns det även ett antal sommarkurser.
Kurserna kan vara olika långa, allt från några veckor till flera terminer, och de går att läsa på olika nivåer – grundnivå (1-90 högskolepoäng, hp) och avancerad nivå. Du måste läsa minst 90 hp inom ditt valda huvudämne och ytterligare 90 hp i andra ämnen för att kunna ta ut en kandidatexamen om sammanlagt 180 hp. Om du därefter vill fortsätta till avancerad nivå läser du kurser motsvarande 60 hp för en magisterexamen eller 120 hp för en masterexamen.
Fristående kurser är ett utmärkt alternativ för dig som redan har en utbildning eller yrkeserfarenhet, och som vill vidga eller fördjupa din kompetens. Det är också ofta lättare att byta studieort än om du läser på ett program. Du kan tillgodoräkna dig kurser som du läst vid andra universitet eller högskolor. Det kan också vara möjligt för dig att tillgodoräkna en tidigare läst kurs om du börjar på ett program.
Eftersom du bara antas till en termin i taget kan det också vara ett bra sätt att "prova på" hur det är att studera och känna efter vilket/vilka ämnen som passar just dig.
Mer om hur det är att läsa fristående kurser
Skillnaden mellan gymnasie- och universitetsstudier
Vad kan du förvänta dig av att börja plugga på ett universitet om man jämför med gymnasiet. Du kommer bland annat att upptäcka en större frihet, vilket kräver mer eget ansvar att själv planera dina studier.
Här berättar fyra av våra studenter från olika utbildningar om vilka de största skillnaderna de har upptäckt.
Här berättar fyra av våra studenter från olika utbildningar om vilka de största skillnaderna de har upptäckt.
Undervisningsformer, studiemetoder och tentamen
I grundskolan och på gymnasiet bestod schemat oftast av olika ämnen. På universitetet är schemat istället uppdelad i olika typer av undervisning som kompletterar varandra för att du ska kunna ta till dig och få en så bra förståelse som möjligt för det du läser.
Föreläsning
Föreläsning är den klassiska formen för universitetsundervisning. Läraren tar upp viktiga moment i kursen, kommenterar och kompletterar kurslitteraturen. Föreläsningar hålls ofta i större salar, ibland för hundratals studenter.
Seminarium
Vid seminarier förutsätts du ha förberett dig genom att ha läst en viss text, eller ha funderat på en viss fråga som sedan diskuteras i en mindre grupp tillsammans med en lärare.Lektion
Lektioner genomförs oftast i mindre grupper än föreläsningarna och ger dig tid att arbeta med uppgifter med en lärare närvarande så att du kan få hjälp och ställa frågor.
Laboration
Laborationer förekommer framför allt på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna. Laborationer kan se väldigt olika ut, alltifrån att göra praktiska experiment med kemiska eller biologiska material till att lösa uppgifter inom matematik eller programmering. En laboration följs ofta av att en laborationsrapport ska lämnas in. Normalt krävs förberedelser inför laborationen och efteråt ska ofta en laborationsrapport lämnas in.Projektarbete
Att arbeta i projekt innebär att du, tillsammans med andra i en mindre grupp, arbetar med en specifik projektuppgift. Du får på så sätt träna en arbetsform som är mycket vanligt förekommande i arbetslivet.Dugga
En dugga är ett lite mindre prov inför den stora tentan som hjälper dig att se om du förstått vissa moment i kursen. Ofta kan ett bra resultat på duggan ge dig pluspoäng på den slutgiltiga tentan.Tentamen/tenta
En tentamen, ofta kallad tenta är ofta skriftlig, men det förekommer också muntliga tentor. En tenta kan vara en salstenta där du på en specifik tid sitter på universitetet och skriver ditt prov. Du får då bara ha med dig hjälpmedel som läraren godkänt, exempelvis miniräknare, lexikon eller liknande. En tenta kan också vara en så kallad hemtenta där du under en viss tid ska lösa ett oftast lite större problem eller mer analytiska frågor. På en hemtenta får du använda kurslitteratur för att lösa uppgifterna.
En tentamen är alltid examinerande, alltså den räknas in i ditt slutbetyg, men även inlämningsuppgifter, laborationer, duggor, projektarbeten och seminarier kan vara examinerande. Alltså obligatoriska moment som måste klaras av för att du ska ha klarat kursen.
PBL
Problembaserat lärande, PBL, är en pedagogisk metod som bland annat används inom vård- och omsorgsutbildningarna, läkarutbildningen, psykologutbildningen och civilingenjörsutbildningen i informationsteknologi. Du och dina klasskompisar jobbar i så kallade basgrupper, där ni med handledares hjälp får utgå från en problemställning. Gruppen konstaterar (1) vad man redan vet och (2) vad man måste ta reda på, samt (3) hur man ska gå tillväga för att kunna lösa problemet. Fördelen med problembaserat lärande är att det ofta liknar den verklighet man möter i arbetslivet, och är man van vid metoden har man en fördel.Läs mer om hur det är att plugga på högskola på studera.nu
När, var, hur?
Hel- eller deltidsstudier?
Heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng, hp, per termin, där 1,5 hp motsvarar en veckas studier. Undervisningen på heltidskurser är oftast förlagd till dagtid, men kan i vissa fall även förekomma på kvällstid. Ett studieår är 40 veckor, uppdelat i hösttermin och vårtermin. Läser du på heltid (och lyckas klara alla dina examinationer) innebär det alltså att du får 60 hp på ett år.Heltidsstudier tar i genomsnitt 40 timmar i veckan, men det kan dels variera över terminen beroende på vilka kurser du läser, dels vilken utbildning du studerar på. Till skillnad från gymnasiet har du ofta större frihet att lägga upp dina veckor själv, eftersom en stor del av tiden inte är schemalagd. I stället varvas föreläsningar med självstudier, övningar, grupparbeten och inlämningsuppgifter. Detta innebär förstås i andra änden att du måste ta ett större ansvar för dina studier, ingen talar om för dig exakt hur du bäst lägger upp dina dagar.
Många kurser ges på halv- eller kvartsfart och motsvarar 15 respektive 7,5 hp per termin. Undervisningen är ofta förlagd till sen eftermiddagstid och/eller kvällstid för att den ska gå att kombinera med andra studier eller jobb.
Högskolepoäng
Universitetsstudier räknas i högskolepoäng. 1,5 högskolepoäng (hp) motsvarar en veckas heltidsstudier. Normalt läser du 30 hp på en termin och 60 hp under ett läsår.
Campus eller distans?
Det vanligaste om man läser en utbildning är att man går på föreläsningar, seminarier och liknande på plats på universitetet. Det kallas campusstudier. Men det finns även kurser och program som ges på distans. Det vanligaste är då att det mesta av studiearbetet sker via en lärplattform på internet. Detta kan vara en bra undervisningsform för dig som vill kunna vara lite mer flexibel när du lägger dina timmar på studierna. Vissa distanskurser har även obligatoriska träffar på campus så var noga och titta efter detta innan du söker kursen.Läs mer om distansutbildning
Gratis att studera
Att läsa en universitetsutbildning i Sverige är gratis för dig som är medborgare i Sverige eller annat EU/EES-land eller Schweiz. Det finns även andra undantag som gör att du inte behöver betala studieavgifter, exempelvis om du har permanent uppehållstillstånd i Sverige.Läs mer om vilka som behöver betala studieavgifter på antagning.se
