Att studera på universitetet
Högskolepoäng, PBL, kurser eller program? Som ny i universitetsvärlden kan det vara mycket att tänka på. Här hittar du allt du behöver veta om universitetsstudier.
Kurs eller program?
Vilken väg till examen passar dig?
På universitetet läser du antingen ett program eller så kombinerar du ihop din egen utbildning genom fristående kurser. Båda vägarna kan leda till samma mål: en universitetsexamen.
All utbildning du läser vid universitetet bygger på kurser. Kursen kan vara del av ett program eller vara en fristående kurs. Vissa kurser sträcker sig över några veckor medan andra sträcker sig över ett helt år.
Alla kurser hör till ett ämne och på universitetets är de mer specialiserade än de du läser på gymnasiet. Till exempel kan du läsa samhällskunskap på gymnasiet medans universitet finns inte det ämnet utan du läser här till exempel statsvetenskap, nationalekonomi och genusvetenskap.
Olika typer av utbildningar
Program
När du läser ett program är det bestämt vilka kurser som ska ingå och i vilken ordning du ska läsa kurserna. Läser du på ett program är du också oftast garanterad plats på alla kurser som ingår i programmet. Att läsa ett program ger på så sätt både trygghet och överskådlighet. En del program innehåller också kurser eller moment som du inte har tillgång till via fristående kurser, till exempel olika praktikkurser. Du har ofta även möjlighet att anpassa utbildningen genom att välja mellan olika inriktningar eller valbara kurser.
En annan fördel med program är att du har större chans att lära känna dina klasskamrater bättre, eftersom ni läser ihop under större delen av studietiden. Så gillar du klasskänslan är programformen något för dig!
Det finns olika typer av program som leder till en kandidat- eller masterexamen. De kan vara olika långa. Det vanligaste är tre eller fem år. Du kan också välja att börja med att läsa en treårig kandidatutbildning och därefter söka till ett tvåårigt masterprogram. Det finns även en form av ettåriga påbyggnadsprogram. Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det handlar om yrkesexamina som till exempel psykolog, socionom, läkare, sjuksköterska eller ingenjör.
Fristående kurser
Att läsa fristående kurser passar perfekt för dig som vill prova på studier, spetsa dina kunskaper eller fördjupa dig inom ett ämne. Istället för att följa ett färdigt program kan du här designa din examen genom att läsa så kallade fristående kurser.
Flexibiliteten och valfriheten är stor. Vid LiU finns över 550 fristående kurser att välja mellan inom ett stort antal ämnesområden. Kurserna har olika studietakt vilket innebär att en del går att läsa på heltid, andra på deltid, kvällstid eller distans. Förutom kurser på hösten och våren finns det även ett antal sommarkurser.
Kurserna kan vara olika långa, allt från några veckor till flera terminer, och de går att läsa på olika nivåer – grundnivå (1-90 högskolepoäng, hp) och avancerad nivå. Du måste läsa minst 90 hp inom ditt valda huvudämne och ytterligare 90 hp i andra ämnen för att kunna ta ut en kandidatexamen om sammanlagt 180 hp. Om du därefter vill fortsätta till avancerad nivå läser du kurser motsvarande 60 hp för en magisterexamen eller 120 hp för en masterexamen.
Fristående kurser är ett utmärkt alternativ för dig som redan har en utbildning eller yrkeserfarenhet, och som vill vidga eller fördjupa din kompetens. Det är också ofta lättare att byta studieort än om du läser på ett program. Du kan tillgodoräkna dig kurser som du läst vid andra universitet eller högskolor. Det kan också vara möjligt för dig att tillgodoräkna en tidigare läst kurs om du börjar på ett program.
Eftersom du bara antas till en termin i taget kan det också vara ett bra sätt att "prova på" hur det är att studera och känna efter vilket/vilka ämnen som passar just dig.
Universitetsstudier finns på tre nivåer
Grundnivå
Som nybörjare söker du till grundnivå, kurser som inte kräver att du läst tidigare på högskola eller universitet. På Linköpings universitet finns det två examina på grundnivå; generell examen och yrkesexamen.
Avancerad nivå
För att läsa program på avancerad nivå krävs det att du har en examen om minst tre år på grundnivå. För att läsa kurser på avancerad nivå krävs att du läst utbildning på grundnivå, men det finns inget examenskrav. Även på avancerad nivå finns det på Linköpings universitet antingen generell examen eller yrkesexamen.
Forskarnivå
För att läsa på forskarnivå krävs det att du har en examen på avancerad nivå. På forskarnivå finns bara generella examina. Antingen licentiatexamen på två år, 120 hp eller doktorsexamen som motsvarar fyra år, 240 hp.
Ta ut din examen
Vägen till examen kan gå via ett program eller via kurser som du själv har kombinerat. Oavsett vilken väg du väljer bör du ta ut din examen. Det är din examen som är ditt bevis på att du har klarat av ett visst antal högskolepoäng och läst ett ämne till en viss nivå.
För att få en examen måste du själv ansöka om ett examensbevis. På vår sida Examensbevis och verifiering av studier vid Linköpings universite kan du läsa mer om hur du ansöker om examen och får del av ditt digitala examensbevis. Här finns också information om digitala kursbevis och andra meritintyg.
Skillnaden mellan gymnasie- och universitetsstudier
Att komma direkt från gymnasiet
Vad kan du förvänta dig av att börja plugga på ett universitet om du jämför med gymnasiet. Du kommer bland annat att upptäcka en större frihet, vilket kräver mer eget ansvar att själv planera dina studier.
Här berättar fyra av våra studenter från olika utbildningar om vilka de största skillnaderna de har upptäckt.
Här berättar fyra av våra studenter från olika utbildningar om vilka de största skillnaderna de har upptäckt.
Undervisningsformer och examinering
Olika typer av undervisning:
Föreläsning
Föreläsning är den klassiska formen för universitetsundervisning. Läraren tar upp viktiga moment i kursen, kommenterar och kompletterar kurslitteraturen. Föreläsningar hålls ofta i större salar, ibland för hundratals studenter.
Seminarium
Vid seminarier förutsätts du ha förberett dig genom att ha läst en viss text, eller ha funderat på en viss fråga som sedan diskuteras i en mindre grupp tillsammans med en lärare.
Lektion
Lektioner genomförs oftast i mindre grupper än föreläsningarna och ger dig tid att arbeta med uppgifter med en lärare närvarande så att du kan få hjälp och ställa frågor.
Laboration
Laborationer kan se väldigt olika ut, alltifrån att göra praktiska experiment med kemiska eller biologiska material till att lösa uppgifter inom matematik eller programmering. En laboration följs ofta av att en laborationsrapport ska lämnas in. Normalt krävs förberedelser inför laborationen och efteråt ska ofta en laborationsrapport lämnas in.
Projektarbete
Att arbeta i projekt innebär att du, tillsammans med andra i en mindre grupp, arbetar med en specifik projektuppgift. Du får på så sätt träna en arbetsform som är mycket vanligt förekommande i arbetslivet.
Dugga
En dugga är ett lite mindre prov inför den stora tentan som hjälper dig att se om du förstått vissa moment i kursen. Ofta kan ett bra resultat på duggan ge dig pluspoäng på den slutgiltiga tentan.
Basgrupper
Problembaserat lärande, PBL
Problembaserat lärande, PBL, är en pedagogisk metod som bland annat används inom vård- och omsorgsutbildningarna, läkarutbildningen, psykologutbildningen och civilingenjörsutbildningen i informationsteknologi.
Du och dina klasskompisar jobbar i så kallade basgrupper, där ni med handledares hjälp får utgå från en problemställning. Gruppen konstaterar (1) vad man redan vet och (2) vad man måste ta reda på, samt (3) hur man ska gå tillväga för att kunna lösa problemet. Fördelen med problembaserat lärande är att det ofta liknar den verklighet man möter i arbetslivet, och är man van vid metoden har man en fördel.
Examinering
Tentamen/tenta
En tentamen, ofta kallad tenta, är obligatoriska moment som måste klaras av för att du ska klara kursen. En tentamen är alltid examinerande, alltså den räknas in i ditt slutbetyg, men även inlämningsuppgifter, laborationer, duggor, projektarbeten och seminarier kan vara examinerande.
Det finns olika typer av tentor, oftast är de skriftliga men de kan även vara muntliga. Salstentor skrivs på universitetet och dit får då bara ha med dig hjälpmedel som läraren godkänt, exempelvis miniräknare, lexikon eller liknande. En hemtenta skrivs under en viss tid och ska oftast lösa ett lite större problem eller mer analytiska frågor. På en hemtenta får du använda kurslitteratur för att lösa uppgifterna.
När och var ska jag studera?
Plugga på olika sätt
Campus
Det vanligaste formen att plugga på är på plats på campus, du går på föreläsningar, seminarier och liknande på plats på universitetet.
Distans
Distansstudier passar dig som själv vill styra över när och var du studerar. Samtidigt måste du vara beredd att själv ta ett stort ansvar för dina studier. Arbetsinsatsen är minst lika stor som om du studerar på campus.
Att plugga på distans kan ske på olika sätt, men det vanligaste är att studiearbetet sker via en lärplattform på webben. På LiU används Lisam och det är här du hittar din e-post, dina kursrum och samarbetsytor.
En del distansutbildningar är helt webbaserade och utan fysiska träffar. Det finns också distansutbildningar som har vissa obligatoriska träffar på campus.
Decentraliserat
Vi ger dig som inte kan eller vill flytta möjlighet att läsa vidare från din hemort, på ett så kallat lärcentrum/lokalt campus. Ett lokalt campus är en mötesplats för högre studier och kompetensutveckling i din kommun. De samarbetar med olika högskolor och universitet och möjliggör på så sätt att du kan studera vidare utan behöva flytta.
Att läsa en av våra utbildning som ges via ett lokalt campus innebär att du ingår i en studiegrupp på ditt lokala campus. Föreläsningar och seminarium sänds dit via videolänk från huvudstudieorten (Linköping eller Norrköping). För att få fullgod kvalitet i utbildningen kräver vissa moment under utbildningen att du åker till utbildningens huvudort. Detta då det finns inslag på utbildningen som inte kan genomföras med lärare på länk.
Utbildning bedrivs i tät samverkan mellan LiU, lokalt campus/lärcentra och kommun.
Vad får jag som student tillgång till?
Du kommer ha tillgång till både LiU:s resurser och det lokala campuset. Som student vid LiU, kommer du ha tillgång till alla våra tjänster för studenter, det kan bland annat handla om studenthälsa, bibliotek och IT-support. Du har även tillgång till kurslitteratur på din studieort och möjlighet att få särskild service när det gäller fjärrlån. Läs mer om biblioteksservice för dig som studerar på annan ort
På det lokala campuset har du tillgång till studieplatser, grupprum, utskriftsmöjligheter och teknisk utrustning att använda till dina studier. Här finns personal som hjälper dig att komma till rätta och IT-support.
Vilka utbildningar ges decentraliserat?
I vår utbildningsväljare kan du se vilka orter vi finns på och genom dem ser du vilka utbildningar som ges på vilken ort.
Studietid och studietakt
Hel- eller deltidsstudier?
Heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng (hp) per termin, där 1,5 hp motsvarar en veckas studier. Undervisningen på heltidskurser är oftast förlagd till dagtid, men kan i vissa fall även förekomma på kvällstid. Ett studieår är 40 veckor, uppdelat i hösttermin och vårtermin. Läser du på heltid (och lyckas klara alla dina examinationer) innebär det att du får 60 hp på ett år.
Heltidsstudier tar i genomsnitt 40 timmar i veckan. Till skillnad från gymnasiet har du ofta större frihet att lägga upp dina veckor själv eftersom en stor del av tiden inte är schemalagd. I stället varvas föreläsningar med självstudier, grupparbeten och inlämningsuppgifter. Detta innebär att du måste ta ett större ansvar för dina studier, ingen talar om för dig exakt hur du bäst lägger upp dina dagar.
Många kurser ges på halv- eller kvartsfart och motsvarar 15 respektive 7,5 hp per termin. Undervisningen är ofta förlagd till sen eftermiddagstid och/eller kvällstid för att den ska gå att kombinera med andra studier eller jobb.
Högskolepoäng
Universitetsstudier räknas i högskolepoäng. 1,5 högskolepoäng (hp) motsvarar en veckas heltidsstudier. Normalt läser du 30 hp på en termin och 60 hp under ett läsår.
Terminstider
Höstterminen börjar normalt omkring 20 augusti och vårterminen omkring 20 januari. Information om upprop, introduktionsmöten, scheman med mera skickas ut i förväg av de olika institutioner eller fakulteter som ger utbildningarna.