Hem

Ny lagstiftning om skydd mot oskuldsingrepp och kontroll

Regeringens proposition för att kriminalisera oskuldsåtgärder var ämnet för Barnafrids webbinarium den 16 oktober 2025. Senior åklagare Jessica Wenna gav i föreläsningen en juridisk och praktisk genomgång av lagförslagen, deras tillämpning och betydelse för rättsväsendet och samhället i stort. Den nya lagstiftningen träder i kraft 1 december 2025.

Sammanfattning av den nya lagstiftningen

Tre nya brott

Från den 1 december 2025 införs tre brott i svensk lag

  • Oskuldskontroller (Brb 4 kap 4 f §)
  • Intygande av sexuell oskuld (Brb 4 kap 4 g §)
  • Oskuldsingrepp [Lag (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor 1 a §]

Vad blir straffbart?

Lagstiftningen innebär att det blir straffbart att:

  • undersöka någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att, för egen eller annans del, bedöma om personen har haft, eller om det framstår som att personen har haft, vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar
  • skriftligen eller muntligen intyga att någon annan har haft vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar, eller att så inte är fallet,
  • med hänsyn till det kvinnliga könsorganets beskaffenhet göra ingrepp i någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att det ska framstå som att personen inte har haft vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar (oskuldsingrepp) oavsett om samtycke till ingreppet har lämnats eller inte.

Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp ska vara fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld ska vara böter eller fängelse i högst sex månader.

Utvidgat straffansvar vid äktenskapsbrott

Den nya lagstiftningen straffbelägger underlåtenhet att avslöja eller förhindra äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. Lagstiftningen gäller tidiga skeden, det vill säga pågående eller kommande brott. En orosanmälan (SoL 14 kap 1 §) är tillräckligt för att avslöja brottet.

Ta del av regeringens proposition 2024/25:189, Kriminalisering av oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp (PDF)

För att oskuldåtgärder överhuvudtaget ska förekomma krävs att man lever i en miljö där det finns ett oskuldideal och en norm kring oskuld. Det måste också finnas en föreställning om att oskuld kan synas. Detta sammanfaller vanligen med miljöer präglade av hedersnormer, men kan även förekomma i starkt religiösa miljöer.
Jessica Wenna, senior åklagare

Webbinarium: Skydd mot oskuldsingrepp och kontroll – nytt lagförslag 

Två kvinnor som står bakom ett bord i en studio
Fotograf: Barnafrid

Webbinarium med senior åklagare Jessica Wenna

Föreläsningen handlar om ny lagstiftning som kriminaliserar oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp.

Inspelad 16 oktober 2025.
Inspelningen är cirka 50 minuter lång.
​

Om lagstiftningen

Syftet med lagstiftningen är att skydda kvinnans självbestämmande över kropp och sexualitet, skydda fysisk och psykisk hälsa, motverka hedersnormer och felaktiga föreställningar om kvinnlig anatomi.

Oskuldskontroll (Brb 4 kap 4 f §)

Oskuldskontroller är undersökningar av det kvinnliga könet för att avgöra om en kvinna haft sex eller inte, eller har en intakt mödomshinna. I den nya lagstiftningen omfattar begreppet undersökning även att enbart titta på det kvinnliga könsorganet i detta syfte. Det går inte att samtycka till en oskuldskontroll, den är alltid brottslig. Syftet styr om undersökningen hamnar under bestämmelsen eller inte, exempelvis omfattas inte rättsmedicinska undersökningar. Ett brott är fullbordat i och med att en oskuldskontroll är påbörjad. Ringa gärningar utgör inte brott, men handlar om rena undantagsfall där gärningen framstår som bagatellartad och sker på den undersöktes eget initiativ.

Straffet för oskuldskontroll ska vara fängelse i högst ett år. Försök, förberedelse eller stämpling till oskuldskontroll är inte straffbart.

Tidigare straffrättslig reglering

Lagstiftningen om sexualbrott; våldtäkt, sexuellt övergrepp, sexuellt ofredande, olaga tvång och ofredande. Denna lagstiftning ska användas i första hand eftersom de har högre straffvärde än den nya lagstiftningen. Den nya lagstiftningen täpper till luckor som huvudsakligen träffar personer över 15 år som samtycker, eller en enklare okulär kontroll av ett barn som samtycker och gärningen därmed inte når upp till ofredande.

Intygande av sexuell oskuld (Brb 4 kap 4 g §)

Oskuldsintyg är skriftliga eller muntliga intyg som utfärdas av läkare eller annan betrodd person för att fastslå om en kvinna eller flicka är oskuld. För att vara straffbart måste intyget vara kopplat till det kvinnliga könsorganets beskaffenhet. Både skriftliga och muntliga intyg kriminaliseras eftersom de ofta är en förutsättning för att ett äktenskap inom en hederskontext ska kunna ingås, inte sällan i form av ett tvångs- eller barnäktenskap. Lagstiftningen gör inte någon skillnad på till vem intyget lämnas och samtycke är inte ansvarsbefriande. Centralt för brottet är innebörden av det som står i intyget, inte vilka ord som används.

Straffet för intygande av sexuell oskuld ska vara böter eller fängelse i högst sex månader. Böter ska vara förbehållet de allra lindrigaste fallen, gäller intyget ett barn är straffvärdet högre. Om gärningen är ringa utgör den inte brott. Försök, förberedelse eller stämpling till intygande av oskuld är inte straffbart.

Tidigare straffrättslig reglering

Utfärdande av oskuldsintyg har i regel inte varit straffbart.

Oskuldsingrepp eller oskuldsoperation [Lag (1982:316) om förbud mot könsstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor 1 a §]

Oskuldsingrepp eller oskuldsoperation är kirurgiska ingrepp eller liknande som görs i en flickas eller kvinnas underliv i syfte att det ska framstå som att hon är sexuellt orörd, exempelvis inför giftermål. Det finns olika metoder för detta, men alla bygger på felaktiga föreställningar om kvinnlig anatomi. Sveriges läkarförbund har tagit avstånd från oskuldsoperationer eftersom de saknar vetenskaplig grund.

Oskuldsingrepp kan inte vara en del av ett hedersförtryck, brottet omfattas inte av de bestämmelserna till följd av att det är infört i könsstympningslagen. I de fall ett oskuldsingrepp också utgör en misshandel kan dock misshandeln ingå i hedersförtrycket. Oskuldsingrepp får inte utföras oavsett om en person har lämnat samtycke eller inte. Syftet med ingreppet avgör om det är tillåtet eller inte. För att vara ett otillåtet oskuldsingrepp ska syftet ha varit att det ska framstå som att den person som ingreppet utförs på inte har haft penetrerande sex. Det innebär att sjukvårdpersonal behöver utreda vad syftet är, när en vuxen person söker för den här typen av ingrepp i sitt könsorgan. Om det görs ett estetiskt ingrepp på ett barn och ett oskuldssyfte saknas kommer ingreppet inte att falla under brottet oskuldsingrepp, utan det får i stället hanteras enligt lagen om estetiska ingrepp.

Straffet för oskuldsingrepp ska vara fängelse i högst ett år. Försök, förberedelse eller stämpling till oskuldsingrepp är inte straffbart.

Tidigare straffrättslig reglering

Oklart läge, både straffrättsligt och enligt patientsäkerhetslagen. En oskuldsoperation kan bedömas som misshandel, olaga tvång eller vållande till kroppsskada, men förhållningssättet till operationer i övrigt har varit mer svårbedömda. Diskussionen har handlat om hur allvarliga brott en person kan samtycka till. Regeringen har bedömt att könsstympningslagen inte omfattar oskuldsoperationer. Därutöver finns lagstiftning kring estetiska ingrepp som innebär att ingrepp får utföras på personer över 18 år om de samtycker.

Värt att veta om oskuldsåtgärder 

Oskuldskontroll

Många oskuldskontroller kan sedan tidigare lagföras som sexualbrott, olaga tvång eller ofredande.

Samtycke

Samtycke spelar ingen roll för minderåriga, en penetration innebär alltid våldtäkt mot barn.

Laglig intimkirurgi

Samma kirurgiska ingrepp kan vara lagligt eller olagligt. Skillnaden ligger i syftet.

Frågor och svar om den nya lagstiftningen om oskuldsåtgärder 

Nedan redovisas delar av frågestunden efter föreläsningen, där deltagarna fick ställa egna frågor om den nya lagstiftningen som Jessica Wenna besvarade.

Kommer straffbestämmelserna som har nämnts i dag vara undantagna dubbel straffbarhet?

Alla tre oskuldsåtgärder kräver dubbel straffbarhet. Däremot för brotten oskuldskontroll och oskuldsintyg kommer det krävas dubbel straffbarhet för att bestämmelserna ska kunna tillämpas i Sverige, om brottet har begåtts utomlands. Lagstiftningen kommer därför ofta inte att påverka de oskuldskontroller eller -intyg som görs i ett annat land.

Gäller dubbel straffbarhet även vid det utvidgade straffansvaret, och kan till exempel bröllopsgäster vid barnäktenskap eller tvångsäktenskap utomlands dömas?

Principiellt ja, eftersom barnäktenskapsbrott är undantagen dubbel straffbarhet, men i praktiken nej. Det är sannolikt inget man skulle vidta åtgärder för att lagföra. Möjligen om någon med svensk koppling sitter med utomlands på en länk vid ett bröllop i Sverige.

Föräldrar kan vara beställare av både oskuldskontroller och intyg. Kan man straffas med stöd av de nya straffbestämmelserna eller annan lagstiftning? Detta oavsett om de hittar någon som utför handlingen?

Föräldrar kan dömas för anstiftan till brottet. För att någon ska kunna dömas för anstiftan krävs dock att brottet har genomförts. Förberedelseformer som stämpling, förberedelse eller försök är inte straffbara när det gäller oskuldskontroller, oskuldsintyg eller oskuldsingrepp. Föräldrar kan alltså inte dömas för att ha planerat någon av oskuldsåtgärderna om de inte också har genomförts.

Hur resonerar man kring kopplingen mellan intyg och kontroll? Skulle inte straffbestämmelsen om oskuldskontroller kunna bli aktuell när intyg om sexuell oskuld utfärdas? Finns det exempel där ett oskuldsintyg ges utan att en kontroll har föregått – och hur skulle det i så fall se ut?

Ja, det skriver man rent ut i förarbetena. Det behöver inte ha varit en kontroll innan man skriver intyg och det behöver inte vara den som har utfört en kontroll som skriver intyget. Bestämmelserna kan ses som separata bestämmelser. 

Om en läkare skriver ”mödomshinna intakt” i en journal och den utsatta senare tvingas begära ut journalen – räknas detta som ett oskuldsintyg enligt den nya lagstiftningen, även om inget formellt intyg har utfärdats?

Ja, det här är ett exempel på när det kan bli svårigheter med lagstiftningen. Det är syftet som avgör. Det är inte meningen att en person ska kunna komma undan genom att det i stället skrivs i journalen. I det här fallet blir frågan varför läkaren skriver det här i journalen från första början. 

Gör hen det i syfte att det ska användas som ett intyg eller inte? Det får bli en bedömning från fall till fall. Avsikten är i alla fall inte att det ska gå att komma undan genom att skriva intyget i journalen i stället för på ett annat sätt.

Kan ett intyg om att någon inte är oskuld bli fråga om ett förtal?

Då får man ju titta på de specifika omständigheterna i vilket sammanhang som det sägs. Ja, möjligtvis om man skulle tycka att det är någonting som är kränkande för den personen. Förtal kräver att någon utpekas som klandervärd i sitt levnadssätt. Det är en hårfin bedömningsfråga, jag skulle vilja säga från fall till fall, beroende på omständigheterna.

Hur kommer man att särskilja oskuldsingrepp från intimkirurgi, till exempel en så kallad slidförsnävning? Kan likgiltighetsuppsåt bli aktuellt om en läkare inte sätter sig in i situationen och utför något som hen tror är intimkirurgi, men som i själva verket är ett oskuldsingrepp?

Det är en farhåga att man kommer säga att det här är bara en skönhetsoperation och att det inte handlar om någonting annat. Och ja. Då kan det bli svårt att tillämpa den här lagstiftningen. Men man ska ju titta på helheten och om det på något annat sätt framgår att det här inte stämmer, det är det här syftet att man ska framstå som oskuld, så kommer lagstiftningen att träffa det. Men det finns svårigheter här. 

Lagstiftningen är formulerad så att har man ett syfte som måste vara uppfyllt, då är det direkt uppsåt till syftet, där kan man inte använda sig av likgiltighetsuppsåt, om man har ett syfte som är en del av rekvisiten.

När socialtjänsten får information om barnäktenskap eller tvångsäktenskap – är de enligt bestämmelsen skyldiga att polisanmäla, eller räcker det att de vidtar åtgärder inom den egna organisationen för att förhindra äktenskapet, exempelvis genom att omhänderta ett barn som riskerar att giftas bort?

Det räcker med att socialtjänsten vidtar åtgärder. Det man brukar säga är att det ska komma till myndigheternas kännedom och då pratar man om polismyndigheten eller socialtjänsten normalt sett.

Har man i utredningen resonerat kring utmaningen att rättsväsendet ska kunna avgöra vilka bröllopsgäster som omfattas, särskilt vid stora bröllop?

Ja, frågan har diskuterats i utredningen. Det är inte automatiskt straffbart att vara bröllopsgäst – man måste ha kännedom om att det rör sig om ett barnäktenskap eller tvångsäktenskap för att ansvar ska bli aktuellt. Just den kunskapen är avgörande, vilket gör att det i praktiken kan vara svårt att avgöra vilka gäster som omfattas. Dessutom gäller att ingen ska behöva riskera repressalier för att avslöja eller förhindra brottet – kravet faller om man själv riskerar att råka illa ut.

Hur hanterades bevisproblematiken i utredningen, särskilt i situationer där en person inte vågar berätta eller fruktar att råka illa ut om hen delar sin upplevelse? Diskuterades sådana invändningar i utredningen?

Ja, utredningen har resonerat kring bevisproblematiken. Brott i en hederskontext är ofta svåra att bevisa på grund av tystnadskultur och starka normer inom grupperna. Man är medveten om att detta innebär en utmaning, men lagstiftningen har ändå utformats för att skapa förutsättningar att kunna döma. Det blir sedan upp till rättstillämpningen att pröva hur väl reglerna fungerar i praktiken, och en översyn kan bli aktuell efter en tid för att se om lagstiftningen fungerar som avsett.

Hur ser lagstiftningen kring oskuldsingrepp och oskuldskontroller ut i övriga Norden och Europa, särskilt i relation till den nya svenska straffbestämmelsen?

Lagstiftningen i Norden och Europa är spretig. Norge och Finland har ingen särskild reglering kring oskuldskontroller, ingrepp eller intyg, även om vissa delar kan täckas av annan lagstiftning. Danmark har kriminaliserat oskuldsingrepp men inte kontroller eller intyg, vilket kan leda till böter. I länder som Storbritannien och Frankrike finns också regler mot vissa av dessa åtgärder, men ingen har en heltäckande lagstiftning som den svenska, där alla tre – kontroll, ingrepp och intyg – omfattas. Samtidigt är lagarna relativt nya och det är ännu för tidigt att säga vilken effekt de har haft i praktiken.

Slutlig lagtext om oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp

Oskuldskontroller

BrB 4 kap 4 f §

Den som undersöker någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att, för egen eller annans del, bedöma om personen har haft, eller om det framstår som att personen haft, vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar; döms för oskuldskontroll till fängelse i högst ett år. Om gärningen är ringa utgör den inte brott.

Intygande av sexuell oskuld

BrB 4 kap 4 g §

Den som skriftligen eller muntligen, med hänvisning till det kvinnliga könsorganets beskaffenhet, intygar att någon annan har haft vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar, eller att så inte är fallet, döms för intygande av sexuell oskuld till böter eller fängelse i högst sex månader. Om gärningen är ringa utgör den inte brott.

Oskuldsingrepp/-operation

Lag (1982:316) om förbud mot könstympning av kvinnor och oskuldsingrepp på kvinnor 1 a §

Ingrepp i någon annans kvinnliga könsorgan i syfte att det ska framstå som att personen inte har haft vaginalt samlag eller deltagit i jämförbara penetrerande sexuella handlingar (oskuldsingrepp) får inte utföras, oavsett om samtycke till ingreppet har lämnats eller inte. Den som bryter mot 1 a § döms till fängelse i högst ett år.
Även om det endast blir fråga om ett fåtal åtal och fällande domar bör dessa likväl få ett stort symbolvärde i förhållande till personer som lever i en hederskontext, vilket på sikt kan antas bidra till att undergräva hedersnormerna och förändra tystnadskulturen. 
Prop. 2024/25:189, Regeringen

Oskuldsåtgärder: Bakgrund till lagstiftningen och utredningens uppdrag

Bakgrund till lagstiftningen

I Sverige förekommer oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp både inom och utanför hälso- och sjukvården. Åtgärderna var för sig kan leda till allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser för de drabbade. Uppgifterna tyder inte på att förekomsten är omfattande, men det kan finnas ett mörkertal eftersom det är svårt att kartlägga fall där flickor och kvinnor inte söker stöd eller vänder sig till hälso- och sjukvården. Det förekommer även att flickor och kvinnor med hemvist i Sverige genomgår oskuldskontroller och oskuldsingrepp i utlandet.

Regeringen anser att åtgärder mot oskuldskontroll, oskuldsintyg och oskuldsingrepp är viktiga eftersom de ofta är en del av en hedersrelaterad kontext. Det är uteslutande kvinnor och flickor som kontrolleras på det här sättet. Den aktuella kriminaliseringen och lagstiftningen är både ett avståndstagande från hedersnormer och ett uttryck för likabehandling av båda könen. Regeringen ser ett behov av att markera att oskuldsåtgärder inte är acceptabla i ett demokratiskt samhälle och har därför kommit fram till att det behövs ny lagstiftning på området.

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag har bestått av två delar. Del 1 har utrett oskuldskontroller, utfärdande av oskuldsintyg och oskuldsingrepp (även kallade hymenoperationer eller oskuldsoperationer). Utredningen har haft i uppdrag att

  • inhämta kunskap om förekomsten av sådana fenomen såväl inom hälso- och sjukvården som i samhället i övrigt.
  • analysera och ta ställning till hur skyddet mot sådan otillbörlig kontroll av flickors och kvinnors sexualitet kan stärkas.
  • analysera och ta ställning till om det bör vara kriminaliserat att underlåta att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och
    barnäktenskapsbrott.

Del 2 i uppdraget har varit att analysera och redogöra för vilket straffansvar som finns när det gäller så kallade omvändelseförsök av hbtqi-personer. I uppdraget har ingått att ta ställning till om det straffrättsliga skyddet bör förstärkas.

Ta del av SOU 2023:37 Förstärkt skydd för den personliga integriteten. Behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelseförsök. (PDF)

 

 

Kontakta Barnafrid

Fotografi av Sandra Skoog

Sandra Skoog

Utredare
Fotografi av Sofia Melén Moadi

Sofia Melén Moadi

Utredare
Fotografi av Eva Bökman

Eva Bökman

Kommunikatör

Taggar