CARBONSTRUCT

Studier visar att det finns stor potential för ökad energieffektivitet i svensk industri. Denna potential realiseras inte och en av anledningarna är bristande kunskap på var energin de facto används.

Projektets syfte är att bidra till ökad kunskap rörande energieffektivisering (energihushållning) i svensk industri.

Bakgrund

Svensk industri verkar på en global marknad, en marknad som dras med knappare resurser. För att behålla sin konkurrenskraft, bör svensk industri arbeta strategiskt mot ökad energi- och resurseffektivitet.

Den potentiella energieffektiviseringen i svensk industri fram till år 2020 har uppskattats till cirka 12 procent. Vanligt förekommande hinder är andra prioriteringar, tidsbrist och bristande information om möjliga energieffektiviseringsåtgärder.

För att företagen ska kunna fatta strategiska beslut kring energianvändning och energirelaterade investeringar, behöver de rättvisande underlag och nyckeltal.

Tillsynsmyndigheter är också beroende av rättvisande underlag kring slutenergianvändning, för att kunna bedriva ett proaktivt och förebyggande arbete gentemot svenska företag.

De nyckeltal som finns idag på internationell och nationell nivå är baserade på tillförd energi och ofta relaterad till en ekonomisk output, t.ex. förädlingsvärde. Det saknas nyckeltal kring slutenergianvändningen inom svensk industri fördelat på energibärare såsom el och olja och fördelat på slutenergiprocesser såsom ugnar, tryckluftskompressorer, etc. De siffror som ibland anges är baserade på grova uppskattningar.

Mål

Projektets mål är att generera ett processträd avseende de största, till slutenergianvändning räknat, svenska industribranscherna avseende hur slutenergianvändningen är fördelad på processnivå och olika energibärare, samt allokera koldioxidutsläpp på dessa olika processer.

Delmål

Ta fram övergripande taxonomi (uppdelning) över de huvudsakliga energianvändande processerna inom de stora svenska industrigrenarna
Kategorisera slutenergianvändning och allokering av koldioxidutsläpp utifrån den framtagna taxonomin för de stora svenska industrigrenarna fördelat på energibärare
Studera vilka primära nyckeltal (Eng: KPI (Key Performance Indicators)), som industrin idag använder sig av i det operativa energihushållningsarbetet.
Föreslå ytterligare uppdelning av nyckeltal, baserat på den framtagna taxonomin, för de stora svenska industrigrenarna.

Avgränsning

Projektet avgränsar sig till de största industrigrenarna, massa- och pappers-, järn- och stål-, kemi-, livsmedels-, verkstad-, och trävaruindustrin. Dessa branscher utgör tillsammans drygt 90 % av den svenska industriella energianvändningen.

Video

Vart tar energin vägen?

Om vi inte vet vart energin tar vägen, hur ska vi då veta hur vi mycket energi vi kan spara? Forskare på Carbonstruct, Linköpings universitet, hittar svaren genom att kartlägga den svenska industrins energianvändning.

Sågverkets energiförbrukning

6 100 000

Antal iPhones som kan laddas med ett sågverks dagliga energianvändning

630 000

Antal LED-lampor som krävs för att ett sågverk ska vara igång en dag

22 000 MWh

Energiförbrukning i ett sågverk per år

Presentation av Carbonstruct

Elias Andersson om energianvändande processerna, CO2-utsläpp, industrigrenarna, maj 2020.

Publikationer

Slutrapport

Energinyckeltal och växthusgasutsläpp baserade på industrins energianvändande processer
Slutrapport. ISBN 978-91-620-6972-8.

Rapporten presenterar resultaten från forskningsprojektet ”Carbonstruct”inom utlysningen från år 2017 med rubriken Uppföljningsmått för samhällsomställningaroch miljömålen.

Avhandlingar

Omslag för publikation 'Enabling industrial energy benchmarking: Process-level energy end-use, key performance indicators, and efficiency potential'

Elias Andersson (2020)

Enabling industrial energy benchmarking: Process-level energy end-use, key performance indicators, and efficiency potential

Omslag för publikation 'Energy Management for Improved Energy Efficiency in the Pulp and Paper Industry: Success Factors for Strengthening Drivers and Overcoming Barriers'

Akvile Lawrence (2019)

Energy Management for Improved Energy Efficiency in the Pulp and Paper Industry: Success Factors for Strengthening Drivers and Overcoming Barriers

Vetenskapliga publikationer

Haraldsson, J., Johnsson, S., Thollander, P., Wallén, M., 2021. Taxonomy, saving potentials and key performance indicators for energy end-use and greenhouse gas emissions in the aluminium industry and aluminium casting foundries. Energies (accepterad för publicering 11 juni 2021).
Andersson, E., Karlsson, M., Thollander, P., Paramonova, S., 2018. Energy end-use and efficiency potentials among Swedish industrial small and medium-sized enterprises – A dataset analysis from the national energy audit program. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 93, 165–177.
Andersson, E., Thollander, P., 2019. Key performance indicators for energy management in the Swedish pulp and paper industry. Energy Strategy Reviews, 24, 229-235.
Johnsson, S., Andersson, E., Thollander, P., Karlsson, M., 2019. Energy savings and greenhouse gas mitigation potential in the Swedish wood industry. Energy , Vol.187
Johnsson, S., Andersson, E., Thollander, P., Karlsson, M., 2019. A study of the energy end-use and greenhouse gas emissions in Swedish wood industry. Energy, 187, 115919.
Lawrence, A., Nehler, T., Andersson, E., Karlsson, M., 2019. Drivers, barriers and success factors for energy management in the Swedish pulp and paper industry. Journal of Cleaner Production, Vol. 223, s. 67-82.
Lawrence, A., Thollander P., Andrei, M. Karlsson, M., 2019. Specific Energy Consumption/Use (SEC) in Energy Management for Improving Energy Efficiency in Industry: Meaning, Usage and Differences. Energies, 12, 247
Kanchiralla, M.F., Jalo, N., Johnsson, S., Thollander, P., Andersson, M., 2020. Energy End-Use Categorization and Performance Indicators for Energy Management in the Engineering Industry. Energies, 13, 369.
Andersson, E., Dernegård, H., Karlsson, M., Thollander, P., 2021. How to implement energy performance indicators for successful energy management practices in kraft pulp mills: A bottom-up approach. Energy Reports 7:1808-1817.

Kontakt

Finansiärer

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket är en statlig myndighet för miljöfrågor. De arbetar på uppdrag av den svenska regeringen med miljöfrågor inom Sverige, inom EU och internationellt.

Gå till webbplats

Havs- och vattenmyndigheten

Havs- och vattenmyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för att lösa viktiga miljöproblem och skapa en hållbar förvaltning av hav, sjöar och vattendrag.

Gå till webbplats

Närliggande forskning

Industriell energieffektivisering

LiU är nationellt ledande på forskning om industriell energieffektivitet. Vi studerar hur industrin kan arbeta långsiktigt och strategiskt för förbättrad energieffektivitet, ökad produktivitet och stärkt konkurrenskraft.

Närliggande verksamheter

Solar energy at the roof of A Building, Linköping University

Energisystem (ENSYS)

Avdelningen för energisystem analyserar energisystem som präglas av systemtänkande, helhetssyn och långsiktighet, främjande av resurshushållning och minskad miljöpåverkan.

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

IEI stärker och utvecklar framtidens industri, näringsliv, och samhälle genom ledande forskning, utbildning och nya innovationer.

Studenthuset på Campus Valla i Linköping

Om LiU

Linköpings universitet, LiU, erbjuder innovativa utbildningar och gränsöverskridande forskning. Studenterna är bland de mest eftertraktade på arbetsmarknaden och enligt internationella rankningar är LiU bland de främsta i världen.

CARBONSTRUCT

Bakgrund