21 juni 2021

Ungefär en tredjedel av energin i Sverige används för produktion inom industrin, där ett fåtal energiintensiva branscher står för en stor andel av industrins energianvändning. Men vet vi verkligen var energin de facto används i industrin?

Sågverk i furu med maskiner för bearbetning av trä. Träbearbetningsanläggning.
Träbearbetningsanläggning.

För att kunna hitta var den största potentialen för energieffektivisering tillika minskning av direkta och indirekta CO2 utsläpp behövs en analys på detaljnivå, men tillgängligheten på data på mer detaljerad nivå är svårtillgänglig och idag väldigt tidskrävande att ta fram.

Att ha kunskap om inte bara energibärare men även inom vilka processer som energin används kommer öppna stora möjligheter att kunna bedriva ett rättvist förebyggande och proaktivt energieffektiviseringsarbete. Avsaknaden av kunskap om slutenergianvändning på mer detaljerad nivå än för hela anläggningar beskrivs som ”isbergsproblemet”, det vill säga att den största delen av energianvändningen kartläggs inte mer detaljerat än för hela anläggningar. en schematic bild som visar på olika nivår för slutenergianvändningIsbergsproblemet för slutenergianvändning i svensk industri.

Behovet av en utveckling av datakategorisering, både avseende industriell slutenergianvändning, typ av energibärare och energieffektiviseringsåtgärder, är stort, berättar Patrik Thollander, projektledare och professor vid avdelningen energisystem, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. 

Projektets mål har varit att klassificera processerna efter olika nivåer och efter olika energibärare samt påvisa koldioxidutsläpp i dessa processer. Resultatet blev ett detaljerad processträd för varje studerad bransch. I forskningsprojektet har följande branscher studerats: massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin, och kemisk industri, livsmedelsindustrin, verkstadsindustrin, trävaruindustrin och aluminiumindustrin.

Svårigheter med nyckeltal och benchmarking 

Forskarna framhäver att även nyckeltal baserade på energianvändning och indirekta koldioxidutsläpp på processnivå i vissa fall kan bidra till förbättrad kunskap om i vilka industriella processer den största potentialen för energieffektivisering och minskning av växthusgasutsläpp finns.
Projektet har påvisat behovet men även svårigheterna med att bedriva benchmarking av tillgängliga energinyckeltal. 
Svårigheterna ligger i att många företag är helt unika i sitt slag, både nationellt såväl som internationellt, både avseende produktionen men även dess produkter. Detta gör att benchmarking mellan sådana anläggningar i sådana fall är svår eller omöjlig. 

Forskning kring framgångsrik energiledning i företag visar på vikten av att kunna båda mäta men även kostnadsmässigt fördela energikostnaderna på avdelningsnivå och ännu mer detaljerat, för att organisationen på sikt ska kunna lyckas effektivisera energianvändningen.
Vi kom fram till att många företag även från de mest energiintensiva branscherna i Sverige inte följer upp energianvändningen mer än på anläggningsnivå, säger Patrik Thollander. 

Styrmedel för energieffektivisering

 Projektledaren berättar om en annan viktig slutsats. Nämligen är nuvarande styrmedel ej till fullo adresserar de utmaningar som företagen står inför, avseende energieffektivisering och minskning av koldioxidutsläppen. Energikartläggning som idag är lagstadgad för stora företag i Sverige och EU, visar sig framför allt föreslå förbättringar i de så kallade stödprocesserna. För vissa branscher är energianvändningen i dessa stödprocesser bara ett fåtal procent av den totala energianvändningen, vilket visar på behovet av nya mer riktade styrmedel för att stötta industrin i omställningsarbetet.

Läs hela rapporten

Slutrapport

Energinyckeltal och växthusgasutsläpp baserade på industrins energianvändande processer
Slutrapport. ISBN 978-91-620-6972-8.

Rapporten presenterar resultaten från forskningsprojektet ”Carbonstruct”inom utlysningen från år 2017 med rubriken Uppföljningsmått för samhällsomställningaroch miljömålen.

Finansiär

Relaterat innehåll

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Florian Trybel

Samarbetet tänjer på fysikens gränser

Teoretikern Florian Trybel har en central roll i skapandet av nya material. Tillsammans med sin kollega inom experimentell forskning i Skottland siktar han på att utöka möjligheterna för material i extrema förhållanden.

Ung kvinna öppnar en dörr

Från teori till terapi

På Psykologmottagningen vid LiU får studenter på psykologprogrammet chans att göra skillnad på riktigt. Utöver en unik möjlighet att omsätta teori i praktik hjälper de patienter med allt från stresshantering, sömnbesvär, nedstämdhet, oro och fobier.

Kaiqian Wang.

Upptäckt om smärtsignalering kan bidra till bättre behandling

LiU-forskare har ringat in den exakta platsen på ett specifikt protein som finjusterar smärtsignalers styrka. Kunskapen kan användas för att utveckla läkemedel mot kronisk smärta som är mer effektiva och har färre biverkningar.