Leverförfettning (leversteatos) påvisas hos 20-30 procent av befolkningen. Sjukdomen, som i engelskspråkig litteratur benämns metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease (MASLD), fram tills nyligen känd som non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD), studeras ur flera aspekter av vår forskargrupp.
Levern är av stor betydelse för upprätthållande av många viktiga funktioner i kroppen. Nedsatt leverfunktion kan leda till ett flertal svåra komplikationer av vilka några kan vara livshotande. Sjukdomar som drabbar levern kan ha olika orsaker såsom överkonsumtion av alkohol, virus, autoimmunitet och ärftliga ämnesomsättningssjukdomar.
Ansamling av fett i levercellerna är den vanligaste sjukdomen som drabbar levern. Tillståndet förekommer i hela världen och man beräknar att ca 25 % av världens befolkning är drabbad. Fettlever kan uppstå vid överkonsumtion av alkohol men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol. Oftast är orsaken övervikt och dess associerade sjukdomar t ex diabetes. Leversjukdomen benämns metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease (MASLD).
Ökad dödlighet
Vår forskargrupp har visat att individer med MASLD har ökad dödlighet, främst i kardiovaskulära sjukdomar. Emellertid är den leverrelaterade dödligheten också ökad och vi har visat att 5-10 % av patienterna med MASLD kommer att utveckla nedsatt leverfunktion och associerade svåra, ofta livshotande, komplikationer.
Eftersom ca 30 % av befolkningen i vissa delar av världen har MASLD är det av stor vikt att kunna avgöra vilka individer som riskerar att drabbas av nedsatt leverfunktion. Granskning av levervävnad i mikroskop kan ge information om risk för framtida leverfunktionsnedsättning föreligger. Vi har visat att svårighetsgraden av fibros (ärrvävnad) i levern är den parameter som bäst förutsäger risk för framtida leverfunktionsnedsättning och när funktionsnedsättningen kan komma att uppkomma.
Gener eller livsstil?
Varför vissa individer med MASLD får tilltagande leverfibros medan andra enbart har fett i levern är oklart. Vår forskargrupp studerar om genetiska faktorer kan vara bidragande men också om andra sjukdomar, medicinering och livsstilsrelaterade faktorer, t ex alkoholkonsumtion, kan påverka utvecklingen av leverfibros.
Ersätta biopsi med magnetkameraundersökning?
Hittills har den förfinade diagnostiken vid MASLD baserats på mikroskopisk undersökning av levervävnad, som erhålls efter ett mindre ingrepp s.k. leverbiopsi. Själva ingreppet kan vara obehagligt och vissa individer kan inte genomgå leverbiopsi pga. t ex ökad blödningsbenägenhet. Många forskargrupper, inkluderande forskare vid Linköpings universitet, arbetar intensivt med att försöka hitta tillförlitliga alternativ till leverbiopsi. Tillsammans med kolleger på centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) har vi visat att diagnostiken av fettlever med magnetkamera kan förbättras. I pågående forskningsprojekt studerar vi om mängden fett, inflammation och leverfibros tillförlitligt kan värderas utan leverbiopsi, t ex med blodprover eller elasticitetsmätning av levern.
