Diagnostik av och prognostisering vid fettlever (NAFLD)

Fettlever
Fettlever i mikroskop. De vita områdena representerar fett.

Överförbrukning av alkohol har länge ansetts vara den dominerande orsaken till leverförfettning men under senare år har det framkommit att övervikt och dess associerade sjukdomar är en minst lika viktig orsak.

Lever - illustration
Leverförfettning (leversteatos) påvisas hos 20-30 procent av befolkningen. Sjukdomen, som i engelskspråkig litteratur benämns non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD), studeras ur flera aspekter av vår forskargrupp. 

Levern är av stor betydelse för upprätthållande av många viktiga funktioner i kroppen. Nedsatt leverfunktion kan leda till ett flertal svåra komplikationer av vilka några kan vara livshotande. Sjukdomar som drabbar levern kan ha olika orsaker såsom överkonsumtion av alkohol, virus, autoimmunitet och ärftliga ämnesomsättningssjukdomar. 

Ansamling av fett i levercellerna är den vanligaste sjukdomen som drabbar levern. Tillståndet förekommer i hela världen och man beräknar att ca 25 % av världens befolkning är drabbad.  Fettlever kan uppstå vid överkonsumtion av alkohol men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol. Oftast är orsaken övervikt och dess associerade sjukdomar t ex diabetes. Leversjukdomen benämns icke-alkoholorsakad fettlever (non-alcoholic fatty liver; NAFLD)

Ökad dödlighet

Vår forskargrupp har visat att individer med NAFLD har ökad dödlighet, främst i kardiovaskulära sjukdomar. Emellertid är den leverrelaterade dödligheten också ökad och vi har visat att 5-10 % av patienterna med NAFLD kommer att utveckla nedsatt leverfunktion och associerade svåra, ofta livshotande, komplikationer.

Eftersom 30 % av befolkningen i vissa delar av världen har NAFLD är det av stor vikt att kunna avgöra vilka individer som riskerar att drabbas av nedsatt leverfunktion. Granskning av levervävnad i mikroskop kan ge information om risk för framtida leverfunktionsnedsättning föreligger. Vi har visat att svårighetsgraden av fibros (ärrvävnad) i levern är den parameter som bäst förutsäger risk för framtida leverfunktionsnedsättning och när funktionsnedsättningen kan komma att uppkomma.

Gener eller livsstil?

Varför vissa individer med NAFLD får tilltagande leverfibros medan andra enbart har fett i levern är oklart. Vår forskargrupp studerar om genetiska faktorer kan vara bidragande men också om livsstilsrelaterade faktorer, t ex alkoholkonsumtion, kan påverka utvecklingen av leverfibros.

Ersätta biopsi med magnetkameraundersökning?

Hittills har den förfinade diagnostiken vid NAFLD baserats på mikroskopisk undersökning av levervävnad, som erhålls efter ett mindre ingrepp s.k. leverbiopsi. Själva ingreppet kan vara obehagligt och vissa individer kan inte genomgå leverbiopsi pga. t ex ökad blödningsbenägenhet. Många forskargrupper, inkluderande forskare vid Linköpings universitet, arbetar intensivt med att försöka hitta tillförlitliga alternativ till leverbiopsi. Tillsammans med kolleger på centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) har vi visat att diagnostiken av fettlever med magnetkamera kan förbättras om ett lägre gränsvärde används. I pågående forskningsprojekt studerar vi om mängden leverfibros tillförlitligt kan värderas utan leverbiopsi, t ex med blodprover eller elasticitetsmätning av levern.

Medarbetare

Relaterad forskning

Organisation