En livsviktig "gåva"?  

Bild på ägg i livmoder

Ny reproduktionsteknologi öppnar nya dörrar för ofrivilligt barnlösa kvinnor, men innebär också nya utmaningar av såväl social och etisk karaktär. Det här projektet utforskar sådana utmaningar i relation till utvecklingen av livmodertransplantation i Sverige genom att studera olika aktörers perspektiv.

Hösten 2012 gjordes världens första systematiska försök att transplantera en livmoder från en levande donator. Nio kvinnor med diagnosen livmoderinfertilitet, vilket innebär att livmodern inte existerar eller inte kan bära en graviditet, fick då en livmoder av sin mamma, av en släkting eller av en vän. Operationerna gjordes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Två år senare hade sju av kvinnorna fått embryon överförda till den transplanterade livmodern och samma år föddes det första barnet som ett resultat av behandlingen. I början av 2017 hade sex barn fötts som ett resultat av behandlingen.

Ett outforskat område

I det här projektet studeras utvecklingen av livmodertransplantation utifrån olika involverade aktörers perspektiv. Syftet är att undersöka hur sociala och kulturella föreställningar kommer till uttryck, förstärks och utmanas i denna utveckling. Genom att analysera intervjuer med exempelvis medicinsk personal, kvinnor med livmoderinfertilitet, donatorer, mottagare och mottagarnas partners tittar projektet närmare på hur olika aktörer talar om och skapar mening kring utvecklingen av livmoderstransplantationerna i relation till föreställningar om in/fertilitet, graviditet, kroppsligt delande, släktskap och medicinsk teknikutveckling. Särskilt fokus sätts på hur risker, släkt- eller vänskap förstås, och den vikt som fästs vid att själv bära ett barn. Detta är ett område som aldrig tidigare utforskats.

Utveckling av vård och policys

Projektet syftar också till att studera hur vård, behov och policys förstås och formas i utvecklingen av livmodertransplantation. Därför undersöker projektet också hur normer kommer till uttryck i politiskt beslutsfattande kring behandlingen, i beskrivningar av försöken på officiella websidor och i expertutlåtanden, och vilka implikationer detta kan tänkas i utformning av policys och av vård.

I en tid när assisterad reproduktionsteknologi har blivit en del av många människors liv bidrar det här projektet med kunskap om hur sociokulturella normer och etiska frågor formas i och formar utvecklandet av ny reproduktionsteknologi. Genom att belysa sociokulturella aspekter av en medicinsk behandling som inte syftar till att rädda liv utan till att möjliggöra graviditet och biologiskt föräldraskap visar projektet på komplexiteten i hur medicinska innovationer - för vilka det inte finns några fastställda regelverk – och de normer som kommer till uttryck i dessa, förstås, omtolkas och ifrågasätts.

Projektets titel: En ”livsviktig” gåva? En sociokulturell studie av involverade parters perspektiv på levande livmodertransplantation mellan närstående.
Finansiär: Vetenskapsrådet.

Projektledare
Visa/dölj innehåll

Om MRKH & livmoderstransplantation
Visa/dölj innehåll

"Som att få veta att man inte har något hjärta"

Lisa Guntram om MRKH, Mayer-Rokitansky-Küster-Hauser-syndrom, och livmodertransplantation.

Information om intervjudeltagande
Visa/dölj innehåll

blog.liu.se/lisaguntram

Andra forskare inom området
Visa/dölj innehåll

Relaterat innehåll
Visa/dölj innehåll