Hösten 2012 gjordes världens första systematiska försök att transplantera en livmoder från en levande donator. Nio kvinnor med diagnosen livmoderinfertilitet, vilket innebär att livmodern inte existerar eller inte kan bära en graviditet, fick då en livmoder av sin mamma, av en släkting eller av en vän. Operationerna gjordes vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Två år senare hade sju av kvinnorna fått embryon överförda till den transplanterade livmodern och samma år föddes det första barnet som ett resultat av behandlingen. Sedan den har det rapporterats att runt 100 transplantationer genomförts och att 40 barn har fötts, världen över.
Hur föreställningar kommer till uttryck
I det här projektet studerades utvecklingen av livmodertransplantation-IVF utifrån olika involverade aktörers perspektiv. Syftet var att undersöka hur sociala och kulturella föreställningar kommer till uttryck, förstärks och utmanas i denna utveckling. Projektet undersökte hur olika aktörer talar om och skapar mening kring utvecklingen av livmoderstransplantation-IVF i relation till föreställningar om in/fertilitet, graviditet, kroppslighet, kön och medicinsk teknikutveckling. Projektet syftade också till att problematisera hur vård, behov och policys förstås och formas i utvecklingen av livmodertransplantation-IVF.
Utveckling av vård och policys
Projektet har visat hur olika typer av förgivettagande i utvecklingen av livmodertransplantation-IVF både formar policys och hur individer förhåller sig till livmodertransplantation som en möjligt behandlingsalternativ (Guntram 2020; Guntram and Williams 2018). Dessa praktiker är givetvis inte identiska men och måste bedömas utifrån dess unika karakteristiska och kontext men deras paralleller gör det också tydligt att livmodertransplantation-IVF med levande donatorer inte nödvändigtvis utgör ett mer etiskt alternativ än altruistiskt surrogatmödraskap. Vidare har projektet visat på relationella och könade aspekter av livmodertransplantation-IVF och bidragit till att fördjupa och nyansera diskussioner kring risker, fördelar, vård och stöd. Genom kvalitativa analyser intervjuer med kvinnor i målgruppen för livmodertransplantation-IVF har projektet visat på förhandlingar, förväntningar och komplexiteter som ställs på sin spets i sökandet efter en donator. Det har också visat på hur kvalitativa analyser av dessa kvinnors berättelser synliggör hur normer om kvinnlighet, reproduktiva rättigheter och medicinsk innovation sammanflätas med föreställningar om kvinnors motiv för att överväga livmodertransplantation-IVF.
Projektets titel: En ”livsviktig” gåva? En sociokulturell studie av involverade parters perspektiv på levande livmodertransplantation mellan närstående.
Finansiär: Vetenskapsrådet.
Publikationer
Guntram L (2021) May I have your uterus? The contribution of considering complexities preceding live uterus transplantation. Medical Humanities 47(4): 425–437. DOI: 10.1136/medhum-2020-011864.
Guntram, L (2022) Reproduction and beyond. Imaginaries of uterus transplantation in the light of embodied histories of living life without a uterus. In Shaw, R. M. (Ed.) Reproductive Citizenship: Technologies, Rights and Relationships. Basingstoke, UK: Palgrave Macmillan.
Guntram L and Williams NJ (2018a) Livmodertransplantation med levande donator – etiskt dilemma? Läkartidningen 115(FEXT).
Guntram L and Williams NJ (2018b) Positioning uterus transplantation as a ‘more ethical’ alternative to surrogacy: Exploring symmetries between uterus transplantation and surrogacy through analysis of a Swedish government white paper. Bioethics 32(8): 509–518. DOI: 10.1111/bioe.12469.
