I Sverige är nästan 1 miljon personer aktiva i en fotbollsförening och utgör nästan en tredjedel av hela den svenska idrottsrörelsen. För att elitfotboll ska få spelas på fotbollsplanerna krävs att planen lever upp till de krav som ställs av FIFA (Internationella fotbollsförbundet). Dock är reglerna endast utformade med fokus på fotbollsspelarna och spelet medan miljöpåverkan och energianvändning utelämnas.
I det här projektet fokuserar vi på miljöpåverkan från både konst-och naturgräsplaner samt deras energianvändning i hela livscykeln. Genom att genomföra både miljö- och energisystemanalyser av olika typer av fotbollsplaner ges ovärderlig information om energianvändning i fotbollsplaners olika delar av livscykeln samt möjliga mitigeringsåtgärder. Genom att identifiera vilka delar av livscykeln bland olika typer av fotbollsplanerna som ger upphov till olika typer av utsläpp samt energianvändning, genereras unik ny kunskap. Denna kunskap kan sedan bidra till en mer hållbar resursanvändning och utgör själva basen för att kunna ta fram en handlingsplan för hållbara fotbollsplaner 2050. En stor negativ miljöpåverkan i fotbollsplaners livscykel utgörs av driftsfasen. Med ökad kunskap om miljöeffekter och energianvändning under denna fas för de olika plantyperna kan denna fas utvecklas och göras mer hållbar.
Projektet kommer även att studera olika mervärden som konstgräsplaner har medfört för svensk fotbollsutveckling. Till exempel har vi ett idag ett damlandslag som är rankat som nummer 1 i världen. Här vill vi genom intervjuer med svenska fotbollsförbundet och andra aktörer se vilken roll införandet av konstgräsplaner kan ha haft på den utvecklingen. Historiskt har damlag ofta fått verka i skuggan av herrlag och fått nöja sig med sämre faciliteter och planer. Med konstgräset kom möjligheten att få träna på samma planer som herrlagen, eftersom dessa planer tål en högre belastning än naturgräsplaner.
