24 november 2023

Konstgräsplaner betyder mycket för svensk fotboll – men det nordiska klimatet ställer till det. I dag finns inget bra miljövänligt alternativ till det mikrogranulat som förbjuds från 2031. Nu ska ett nytt forskningsprojekt vid LiU titta på hur vi kan få mer cirkulära fotbollsplaner i framtiden.

En person leker med en boll. Emma Lindkvist, själv aktiv fotbollsspelare, ska undersöka vilken miljöpåverkan fotbollsplaner har. Charlotte Perhammar

I Sverige finns ungefär 4 000 fotbollsplaner. Konstgräsplanerna blir allt fler och utgör i dag nästan en fjärdedel. Många av dem har ett gummigranulat från krossade bildäck. Från och med 2031 blir det förbjudet att anlägga nya planer med det så kallade mikrogranulatet efter ett EU-beslut.

Alternativen fryser

Problemet för de nordiska länderna är att de mer miljövänliga alternativ som finns i dag, som kork och olivkärnor, fryser och gör planerna närmast oanvändbara när det blir kallt. En del av ett nytt treårigt forskningsprojekt, där LiU samarbetar med Svenska fotbollsförbundet och Tekniska verken, ska titta på hur man kan få fram nya alternativ.

– För att få fram alternativ och som fungerar i nordliga länderna behövs det forskning. Vi vet att det finns mycket kunskaper om det här i fotbollsvärlden, men vi har sett att det finns väldigt lite vetenskaplig litteratur kopplat till konstgräs och miljöeffekter, säger projektledaren Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. En person sitter med en fotboll i händerna. En del i projektet ska undersöka vilken mervärden som konstgräsets intåg har gett svensk fotboll. Foto Charlotte Perhammar

Projektet ska inte bara fokusera på nytt material för konstgräs. Emma Lindkvist och hennes kollegor ska undersöka vilken miljöpåverkan som kommer från både natur- och konstgräsplaner och även titta på hur energianvändningen ser ut i fotbollsplanens hela livscykel – från att den anläggs till drift och destruktion. Målet är att få fram en handlingsplan för hur en fotbollsplan kan bidra till en mer cirkulär ekonomi i framtiden både i Sverige och internationellt.

– Vi vet att driften av fotbollsplaner är en miljöbov många gånger. Vad kan man hitta för lösningar för där? Hur mycket påverkas miljön av mikrogranulatet egentligen? Vad händer när en konstgräsmatta ska bytas ut, hur tas den om hand? Det finns många spännande frågor att titta på genom hela livscykeln för alla typer av fotbollsplaner, säger Emma Lindkvist.

Konstgräs ger mervärden

Hon har själv spelat fotboll i nästan hela hennes liv och är fortfarande aktiv som spelande tränare i Linköpingsklubben BK Tinnis i division 3. I projektet kommer det även att genomföras en mängd intervjuer för att undersöka vilka mervärden som konstgräsplaner har bidragit med för utvecklingen av svensk fotboll.

– Vi har ett damlandslag som i dag är rankat som nummer ett i världen. Kan det kopplas till konstgräsets intåg i Sverige? Historiskt har damlag ofta fått vara i skuggan av herrlag med sämre faciliteter och planer. Konstgräsplaner kan nyttjas året runt och med fler träningstimmar på bättre planer har det öppnats nya möjligheter för damlag och blivit mer jämställt, säger Emma Lindkvist.  Foto Charlotte Perhammar

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.

ung man tar paus i löpningen.

Fysisk form i tonåren kopplat till åderförfettning i medelåldern

Män som var i god fysisk form som unga hade lägre risk för åderförfettning nära 40 år senare, enligt en studie ledd av LiU-forskare. Fynden pekar mot att åderförfettning är en av mekanismerna bakom sambandet mellan fysisk form och hjärt-kärlsjukdom.

Med kunskap att ge den rätta bilden av folkhögskolan

Som enda lärosäte i Sverige examinerar LiU folkhögskollärare. Cecilia Lindholm tog sin examen genom uppdragsutbildningarna FUD och hon tror att möjligheten att ta examen är viktig för att stärka folkhögskolan som utbildningsform.