I Sverige finns ungefär 4 000 fotbollsplaner. Konstgräsplanerna blir allt fler och utgör i dag nästan en fjärdedel. Många av dem har ett gummigranulat från krossade bildäck. Från och med 2031 blir det förbjudet att anlägga nya planer med det så kallade mikrogranulatet efter ett EU-beslut.
Alternativen fryser
Problemet för de nordiska länderna är att de mer miljövänliga alternativ som finns i dag, som kork och olivkärnor, fryser och gör planerna närmast oanvändbara när det blir kallt. En del av ett nytt treårigt forskningsprojekt, där LiU samarbetar med Svenska fotbollsförbundet och Tekniska verken, ska titta på hur man kan få fram nya alternativ.
– För att få fram alternativ och som fungerar i nordliga länderna behövs det forskning. Vi vet att det finns mycket kunskaper om det här i fotbollsvärlden, men vi har sett att det finns väldigt lite vetenskaplig litteratur kopplat till konstgräs och miljöeffekter, säger projektledaren Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. En del i projektet ska undersöka vilken mervärden som konstgräsets intåg har gett svensk fotboll. Foto Charlotte Perhammar
Projektet ska inte bara fokusera på nytt material för konstgräs. Emma Lindkvist och hennes kollegor ska undersöka vilken miljöpåverkan som kommer från både natur- och konstgräsplaner och även titta på hur energianvändningen ser ut i fotbollsplanens hela livscykel – från att den anläggs till drift och destruktion. Målet är att få fram en handlingsplan för hur en fotbollsplan kan bidra till en mer cirkulär ekonomi i framtiden både i Sverige och internationellt.
– Vi vet att driften av fotbollsplaner är en miljöbov många gånger. Vad kan man hitta för lösningar för där? Hur mycket påverkas miljön av mikrogranulatet egentligen? Vad händer när en konstgräsmatta ska bytas ut, hur tas den om hand? Det finns många spännande frågor att titta på genom hela livscykeln för alla typer av fotbollsplaner, säger Emma Lindkvist.
Konstgräs ger mervärden
Hon har själv spelat fotboll i nästan hela hennes liv och är fortfarande aktiv som spelande tränare i Linköpingsklubben BK Tinnis i division 3. I projektet kommer det även att genomföras en mängd intervjuer för att undersöka vilka mervärden som konstgräsplaner har bidragit med för utvecklingen av svensk fotboll.
– Vi har ett damlandslag som i dag är rankat som nummer ett i världen. Kan det kopplas till konstgräsets intåg i Sverige? Historiskt har damlag ofta fått vara i skuggan av herrlag med sämre faciliteter och planer. Konstgräsplaner kan nyttjas året runt och med fler träningstimmar på bättre planer har det öppnats nya möjligheter för damlag och blivit mer jämställt, säger Emma Lindkvist. Foto Charlotte Perhammar
