Fotografi av Emma Lindkvist

Emma Lindkvist

Biträdande universitetslektor

Genom att studera biogasen utifrån olika systemperspektiv kan vi avgöra hur biogasen ger de största miljömässiga och ekonomiska fördelarna. Nationellt och internationellt finns stora vinster i att främja ett kunskapsutbyte mellan biogasanläggningar.

Energisystemanalys visar var biogasen gör störst nytta

Biogas är en förnybar energibärare som framställs av biomassa.

Vid produktionen av biogas får man även en rötrest som kan användas som biogödsel. Genom användning av rötresten får man en återcirkulering av kväve och fosfor till åkermark. Den producerade biogasen kan användas till produktion av värme och el, eller uppgraderas till naturgas-kvalité och då injiceras i naturgasnät eller användas som fordonsbränsle.

I min forskning studerar jag biogasproduktion utifrån olika systemperspektiv. Det har bland annat handlat om att studera om produktion och användning av biogas vid en livsmedelsindustri är mer lönsam om den sker internt på industrin, istället för vid en extern biogasanläggning. Detta analyserades även ur ett miljöperspektiv. Resultaten visade att det är bättre både från ett ekonomiskt och ett miljömässigt perspektiv att producera biogas internt vid livsmedelsindustrin, samt att använda biogas intern på industrin.

Hantering av organiska biprodukter

Ett annat projekt inbegriper att studera hur organiska biprodukter (avfall) från olika livsmedelsindustrier bör hanteras. I dagsläget används en hel del av det organiskt avfallet till djurfoderproduktion, komposteras eller förbränns i avfallsförbränningsanläggningar. I studien undersöker jag om alternativet att istället använda avfallet till biogasproduktion är bättre ur ett ekonomiskt, energimässigt och miljömässigt perspektiv. Jag tittar även på hur utfallet i systemet förändras om den producerade biogasen används till att generera el och värme eller uppgraderas till fordonsbränsle.

Kartläggningar vid biogasanläggningar

Jag har även varit med och tagit fram en metod för hur man kan genomföra energikartläggningar vid biogasanläggningar. Metoden innefattar bland annat hur man kan dela upp de olika processerna i anläggningen när man presenterar sin energikartläggning för att dels få en tydligare bild av den enskilda anläggningen, men även för att kunna jämföra olika anläggningar med varandra. Att kunna jämföra biogasanläggningar med varandra både inom Sverige, men även utanför, kan vara värdefullt när det kommer till kunskapsöverföring. Benämningarna på biogasanläggningar i Sverige stämmer inte överens med de som används i andra europeiska länder, vilket kan leda till missförstånd och missade erfarenhetsutbyten. Med en gemensam benämning, inom i alla fall Europa, skulle det bli lättare för forskare och personer verksamma inom biogasbranschen att kunna jämföra biogasanläggningar i olika länder med varandra och därmed öka kunskapsutbytet. Ett första steg till detta är taget då vi har tagit fram ett ramverk för att kategorisera biogasanläggningar. Nästa steg blir att föreslå en gemensam benämning.

Undervisning

Jag undervisar i några av de kurser som ges inom utbildningen civilingenjör i energi – miljö – management och inom masterprogrammet Sustainability Engineering and Management.

Korta fakta

Akademisk examen

Civilingenjörsexamen i ekosystemteknik, LTH 2013

Publikationer

2026

Thomas Magnusson, Wisdom Kanda, Axel Lindfors, Sofia Dahlgren, Hans Andersson, Emma Lindkvist (2026) Biogasscenarier: Produktion och användning av biogas i Sverige till 2035 (Rapport) https://dx.doi.org/10.3384/9789181186635
Emma Lindkvist, Patrik Thollander, Mikael Säberg (2026) Barriers to and drivers for environmental, energy, and water management practices in football facilities-Toward increased sustainability in the sports community FRONTIERS IN SUSTAINABILITY, Vol. 7, Artikel 1845069 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.3389/frsus.2026.1845069
Sofia Dahlgren, Emma Lindkvist (2026) From fossil fuels to renewables: an analysis of fuel transition in Swedish heavy transport and industry Biofuels, Vol. 17, s. 214-225 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1080/17597269.2025.2523641

2025

Mikael Säberg, Emma Lindkvist, Roozbeh Feiz, Patrik Thollander (2025) Life cycle assessment of football fields in Nordic climates: Comparing artificial and natural turf systems Cleaner Environmental Systems, Vol. 19, Artikel 100369 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1016/j.cesys.2025.100369
Christoffer Hahn, Emma Lindkvist, Dick Magnusson, Maria Johansson (2025) The role of agriculture in a sustainable energy system: The farmers' perspective Renewable & sustainable energy reviews, Vol. 213, Artikel 115437 (Artikel i tidskrift) https://dx.doi.org/10.1016/j.rser.2025.115437

Forskning

Nyheter

En man som sparkar på en fotboll på en plan.

Brist på tid och pengar bromsar hållbarhetsarbetet i svensk fotboll

Ny forskning från Linköpings universitet visar att brist på tid, pengar och personal bromsar hållbarhetsarbetet i svenska fotbollsanläggningar. Samtidigt spelar engagerade eldsjälar en avgörande roll för att driva utvecklingen framåt.

En man knäböjer på en fotbollsplan och håller i en bit konstgräsmatta.

Konstgräs i nordiskt klimat – en fråga om hållbarhet

Fotbollsplaner med konstgräs är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med naturligt gräs – men bara under vissa förutsättningar. Det har forskare vid LiU visat i en ny studie där de jämfört de olika planernas miljöpåverkan.

En person leker med en boll.

Ny forskning ska få fotbollsplaner mer hållbara

Konstgräsplaner betyder mycket för svensk fotboll – men det nordiska klimatet ställer till det. I dag finns inget bra miljövänligt alternativ till mikrogranulat som förbjuds  2031. Nu ska forskare titta på hur vi kan få mer cirkulära fotbollsplaner.

Organisation