Likvärdig utbildning för barn med språkstörning? En studie av måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

Språkstörning är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna

Foto johner.se/Maskot Bildbyrå ABAlla barn har rätt till utbildning utifrån sina egna förutsättningar och skolan har ett ansvar att ge elever möjlighet att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Språkstörning är en funktionsnedsättning som kan påverka både möjligheten att förstå språk och att använda språk för att uttrycka sig. Språkstörning är en av våra vanligaste funktionsnedsättningar, och förekommer hos ungefär sju procent av alla barn. Eftersom skolframgång är beroende av förmågan att kunna använda språket för att kommunicera och lära är risken stor att elever som har språkliga svårigheter inte klarar kraven skolan ställer och därmed inte heller når upp till skolans mål. Elever med språkstörning har också många gånger problem med kamratrelationer och mår oftare psykiskt dåligt jämfört med barn utan språkstörning, vilket både är ett problem i sig och något som kan påverka möjligheten att lära sig i skolan.

Det saknas vetenskapliga undersökningar för elever med språkstörningar

Foto johner.se/Susanne KronholmFör att elever med språkstörning ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd behövs mer kunskap om hur språkstörningen påverkar elevernas vardag i skolan och hur de kan delta i olika klassrumsaktiviteter. I dag saknas vetenskapliga undersökningar av hur skolsituationen ser ut för dessa elever och hur utbildningen bäst bör anpassas efter deras behov. Inom ramen för det detta projekt ska vi ta reda på i vilken grad elever med språkstörning når grundskolans kunskapsmål. Vi kommer även att undersöka hur eleverna, deras vårdnadshavare och lärare upplever skolgången, och i vilken utsträckning elever med språkstörning har möjlighet att delta i undervisningen på lika villkor. I projektet ingår flera delstudier som genom olika vetenskapliga metoder undersöker elevernas skolresultat, elevers och deras anhörigas erfarenheter av skolan, lärares erfarenheter av att arbeta med barn med språkstörning samt hur undervisningen där elever med språkstörning deltar faktiskt går till.

Flera delstudier i form av enkäter, intervjuer och videofilmad undervisning

I projektets första studie tillfrågas ca 600 elever med språkstörning som har avslutat årskurs 6 och 9 att delta i en enkätundersökning. Eleverna svarar på frågor om sina skolresultat, om sin vardag i skolan, om de fått några särskilda stödinsatser, och om sin bakgrund. Målet är att få veta hur väl eleverna når skolans kunskapsmål, och få en bild av hur elevernas skolresultat hänger ihop med vilken typ av språkstörning eleverna har samt på vilka sätt skolan har stöttat dem. I projektets andra studie intervjuas ett urval av barnen från den första delstudien, deras vårdnadshavare och deras lärare. Intervjuerna kommer att beröra frågor om hur deltagarna upplever skolgången och undervisningen; om de har några erfarenheter av stödåtgärder; vilken typ av stöd de hade behövt; hur relationen mellan hem och skola ser ut; och hur eleverna deltar i elevgruppen. I den tredje studien videofilmas undervisningen ett mindre antal skolklasser där minst en elev med språkstörning går. Videomaterialet analyseras sedan för att förstå samspelet mellan lärare och elever, med särskild inriktning på lärarens kommunikation med eleverna.

Målet med vårt forskningsprojekt

Foto johner.se/Bodil JohanssonMålet med projektet är att hitta både riskfaktorer och fungerande strategier som kan kopplas till hur undervisningen bedrivs för elever som har språkstörning. Med kunskap om vad som hindrar och underlättar för elever med språkstörning att lyckas i skolan kan sedan konkreta förslag på förändringar av undervisningen ges. Projektet kommer därmed att gynna elever med språkstörning och deras familjer, då kunskapen kan användas till att förbättra deras skolsituation. Även lärare och andra pedagoger i skolan kommer kunna dra stor nytta av den nya kunskapen om hur de bäst kan bemöta elever med språkstörning för att de ska nå skolans mål. Projektet har även avsevärd betydelse för forskningsområdet språkstörning i skolan, inte minst i och med den unika kombinationen av stora datainsamlingar och detaljerade analyser av vad som faktiskt händer i klassrummet.

Personerna på bilderna som används är ej kopplade till forskningsprojektet.