- Alla barn har rätt till det stöd man behöver för att klara skolans mål. Men vilket stöd får barn med språkstörning i skolan? Kunskapen varierar vilket kan påverka uppdraget. Har man inte kunskap så är det svårt att möta elevernas behov, säger Anna Ekström.
Hon är kognitionsvetare med en specialisering mot interaktionsforskning och kommunikation mellan människor. Och hon forskar på avdelningen för logopedi, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet där hon också undervisar på Logopedprogrammet.
1 270 Barn
I en enkätstudie till 1 270 barn med en registrerad språkstörningsdiagnos samlar Anna Ekström nu information om hur barnen upplever sin skolgång. Forskargruppen ska även hämta information från vårdnadshavare och lärare, samt filma elever med språkstörning för att ta reda på hur de deltar i språkbaserade aktiviteter i skolmiljö.
Hur ser man en språkstörning?
- En språkstörning kan manifestera sig på olika sätt. För ett litet barn kanske barnets språk inte utvecklas på det sätt man förväntar sig, barnet kanske börjar prata väldigt sent eller verkar ha svårt att förstå det andra säger. Eller så uttalar barnet kanske ord annorlunda eller sätter ihop meningar bakvänt. För äldre barn i skolåldern kan ett tecken vara att barnet har märkbart svårt att lära sig läsa eller verkar ha svårt att hänga med i undervisningen mer generellt. Eftersom undervisning i skolan i så stor utsträckning bygger på språkliga aktiviteter i alla ämnen blir det naturligtvis väldigt svårt för barn som har svårt med just språket.
Svårt att upptäcka
Om man tänker sig att skolan bygger mycket på språklig aktivitet så kan det också ge en bild av vad en språkstörning betyder för skolgången.
- För barn som kanske inte har svårt med språkets ljudsystem kan det vara svårare att identifiera barnets problem som just en språkstörning. Om barnet har svårt att hänga med i skolan kanske det tolkas som mer generella inlärningssvårigheter, eller ointresse för skolan. Barn med språkstörning kan också ofta bli tysta och tillbakadragna, så det är inte nödvändigtvis en elevgrupp som stör ordningen i klassrummet och drar lärarens uppmärksamhet till sig.
Lärarna efterfrågar kunskap
Specialpedagogiska skolmyndigheten och en statlig offentlig utredning (SOU 2016:46) har indikerat att kunskapen om språkstörningar är ganska låg och varierad bland lärare i Sverige.
- Men lärare efterfrågar den här kunskapen, understryker Anna Ekström.
Studien beräknas pågå i fyra år. Den har fått ett stöd på cirka sex miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Forskargruppen består av fyra personer och samarbetar även med verksamma logopeder. Att analysera både barnens och anhörigas erfarenheter av skolan är delar av studien.
Varför behövs de anhöriga i studien?
- Hur vårdnadshavare och lärare samarbetar kring ett barns svårigheter kan vara viktigt för skolans sätt att stötta barnet. Om man som förälder känner stor oro för utvecklingen så är man kanske mer benägen att kräva stöd. Vi har också frågor om tiden när barnet fick sin diagnos.
Att veta mer om hur barnen upplever skolgången kan ge kunskap om på vilket område som eleven känner att man vill bli stöttad.
- Lärarens uppdrag är ju väldigt fokuserat på att stötta barnens kunskapsutveckling, men för barnen kanske också de sociala delarna i skolan vara svåra. Rasterna kan kanske upplevas väldigt utmanande då barns umgänge blir mer och mer språkbaserat ju äldre de blir. Kanske vill barnen bli stöttade i den sociala utvecklingen. Vi hoppas också på att kunna intervjua lärarna. Där kan vi se om det finns en samsyn mellan hemmet och skolan, om problem och behov. Det är viktig kunskap för att kunna utveckla råd och rekommendationer för att stötta barn med språkstörning i skolan.
Filmat material
Den sista delen i studien är att följa ett antal elever i deras skolmiljö och filma dem.
- Att som forskare använda videomaterial är oslagbart om man är intresserad av att förstå kommunikation och hur språket används och fungerar i människors vardag, även om baksidan är att analyserna är väldigt tidkrävande och det är svårt att göra generaliserbara studier med många deltagare.
Vad letar ni efter där?
- Andra resurser blir kanske viktigare om man har en språkstörning. Ögonkontakt, eller timing. Ges eleverna tid att delta i samtalen under lektionen? Mycket går inte att få tillgång till om man inte filmar. Men begränsningen är som sagt att filmmaterialet blir stort. Därför gör vi också intervjuer och enkäter för att få en bredd.
Och vad hoppas du på med studien?
- Den kan bli en viktig pusselbit i hur man undervisar barn med språkstörning i framtiden. Det här är nya studier som inte tidigare har genomförts i svensk kontext. Förhoppningsvis kommer våra resultat kunna bidra till kunskap och stöd för lärare hur man kan organisera undervisningen för att öka tillgängligheten för barn med språkstörning och därmed också öka likvärdigheten i den svenska skolan.
Fakta om projektet
Brev till informanterna. Foto: Ulrik SvedinProjektets syfte är att bidra med kunskap som kan förbättra skolsituationen för barn med språkstörning. Genom att identifiera både riskfaktorer och framgångsfaktorer kopplade till skolsituationen för barn med språkstörning som fullgör sin skolplikt inom ramen för den ordinarie skolan förväntas resultat från projektet kunna användas för att utforma pedagogiska rekommendationer för elevgruppen.
Fakta om språkstörning
Språkstörning är en funktionsnedsättning i den språkliga förmågan och kan påverka både språkförståelse och språklig uttrycksförmåga (Nettelbladt & Salameh, 2007). Språkstörning berör mellan sex och åtta procent av alla elever i skolan och de allra flesta erbjuds ordinarie skolgång.
Jämfört med andra utvecklingsrelaterade tillstånd som påverkar lärande och skolsituationen är språkstörning märkbart frånvarande både i forskningssammanhang och när det gäller utvärdering av insatser i skolan. Både ADHD, som har ungefär hälften så hög förekomst som språkstörning, och autismspektrumtillstånd, som berör ännu färre elever, är betydligt mer beforskade områden än språkstörning (Butterworth & Kovas, 2013).
Kunskapen är därför mycket bristande om funktionsvariationens konsekvenser för deltagande i klassrumsaktiviteter och om hur kommunikativa aktiviteter ska organiseras för att elever med språkstörning ska nå så långt som möjligt i sitt lärande. Den pedagogiska situationen för denna elevgrupp måste därför undersökas vetenskapligt.
Svårigheter under skolåren och bristande måluppfyllelse riskerar att medföra livslånga konsekvenser för denna grupp då dessa aspekter påverkar möjligheten att både etablera sig på och stanna kvar på arbetsmarknaden. Vidare har internationell forskning påvisat svårigheter gällande kamratrelationer, ökad risk för mobbning samt sämre emotionellt och psykiskt mående för barn och ungdomar med språkstörning (Durkin & Conti-Ramsden, 2010; Conti-Ramsden & Botting, 2004).
Trots detta är samspelet mellan kraven som ställs i undervisningen och elevgruppens psykosociala mående i princip outforskat i en svensk kontext, och elevgruppens mående har heller inte undersökts i relation till måluppfyllelse i grundskolan.
