Varför skiljer sig människors hälsa åt beroende på olika livsvillkor?
Vår grundläggande fråga i LSH-studien är varför människor med olika livsvillkor har skillnader i hälsa och hur detta kan förebyggas. Fokus ligger på skyddande psykologiska resurser.
Det är utmanande att välfärdslandet Sverige har så påtagliga skillnader i hälsa mellan människor med olika livsvillkor. Det vanligaste sättet att jämföra grupper med olika livsvillkor är att använda mått på socioekonomisk status (SES), det vill säga utbildningsnivå, yrke eller inkomst. Oavsett vilket av dessa mått man använder har människor med lägre socioekonomisk status (SES) en sämre hälsa än de med högre SES. Skillnaderna återkommer på samma sätt oavsett vilket mått på hälsa vi använder (självskattad hälsa, sjuklighet eller dödlighet). Den som har en högskoleutbildning har fem år längre medellivslängd än dem med enbart grundskola. Skillnaderna är särskilt tydliga för hjärtinfarkt. En medelålders arbetare löper dubbelt så stor risk att insjukna eller dö, jämfört med en tjänsteman. Orsaken till dessa skillnader är inte klarlagda.
Vi vet att ogynnsamma levnadsvanor, t.ex. rökning och stillasittande, är vanligare bland personer med låg SES jämfört med personer med hög SES. Men dessa faktorer kan bara förklara ungefär hälften av skillnaden i hälsa mellan grupperna. En möjlig förklaring kan vara stress.
Skyddsfaktorer mot skadlig stress
I LSH-studien tittar vi på om och hur stress kan förklara att den som har svåra livsvillkor också har en sämre hälsa. Hypotesen är att livsvillkoren påverkar sjukdomsrisken p.g.a. effekten på stress, d.v.s. psykosociala faktorers påverkan på kroppen sker genom effekter av stress på kroppens centrala skyddssystem såsom stresshormon, inflammation och bindvävsenzym, som tillsammans påverkar individens sårbarhet för sjukdom. Studien är särskilt inriktad på att finna vilka som är de viktigaste skyddsfaktorerna mot skadlig stress.
Vi utgår från följande modell och studerar sambanden utifrån en tvärvetenskaplig kompetens som innefattar sociologi, psykologi, folkhälsovetenskap, epidemiologi, statistik, allmänmedicin, kardiologi, immunologi och cellbiologi.
