Livsvillkor, stress och hälsa - LSH-studien

Fontän i solsken

LSH-studien är en befolkningsbaserad, prospektiv studie. Den övergripande forskningsfrågan är om och hur stress och psykobiologiska mekanismer kan förklara socioekonomiska skillnader i hälsa – särskilt gällande hjärtinfarkt. Fokus är på skyddande psykologiska resurser och målsättningen är att generera kunskap som stödjer insatser för att minska socioekonomiska skillnader i hälsa.

Varför skiljer sig människors hälsa åt beroende på olika livsvillkor?

Vår grundläggande fråga i LSH-studien är varför människor med olika livsvillkor har skillnader i hälsa och hur detta kan förebyggas. Fokus ligger på skyddande psykologiska resurser. 

Det är utmanande att välfärdslandet Sverige har så påtagliga skillnader i hälsa mellan människor med olika livsvillkor. Det vanligaste sättet att jämföra grupper med olika livsvillkor är att använda mått på socioekonomisk status (SES), det vill säga utbildningsnivå, yrke eller inkomst. Oavsett vilket av dessa mått man använder har människor med lägre socioekonomisk status (SES) en sämre hälsa än de med högre SES. Skillnaderna återkommer på samma sätt oavsett vilket mått på hälsa vi använder (självskattad hälsa, sjuklighet eller dödlighet). Den som har en högskoleutbildning har fem år längre medellivslängd än dem med enbart grundskola. Skillnaderna är särskilt tydliga för hjärtinfarkt. En medelålders arbetare löper dubbelt så stor risk att insjukna eller dö, jämfört med en tjänsteman. Orsaken till dessa skillnader är inte klarlagda.

Vi vet att ogynnsamma levnadsvanor, t.ex. rökning och stillasittande, är vanligare bland personer med låg SES jämfört med personer med hög SES. Men dessa faktorer kan bara förklara ungefär hälften av skillnaden i hälsa mellan grupperna. En möjlig förklaring kan vara stress. 

Skyddsfaktorer mot skadlig stress

I LSH-studien tittar vi på om och hur stress kan förklara att den som har svåra livsvillkor också har en sämre hälsa. Hypotesen är att livsvillkoren påverkar sjukdomsrisken p.g.a. effekten på stress, d.v.s. psykosociala faktorer oatt påverkan på kroppen sker genom effekter av stress på kroppens centrala skydsssystem såsom stresshormon, inflammation och bidvävsenzym, som tillsammans påverkar individens sårbarhet för sjukdom. Studien är särskilt inriktad på att finna vilka som är de viktigaste skyddsfaktorerna mot skadlig stress.

 Vi utgår från följande modell och studerar sambanden utifrån en tvärvetenskaplig kompetens som innefattar sociologi, psykologi, folkhälsovetenskap, epidemiologi, statistik, allmänmedicin, kardiologi, immunologi och cellbiologi.

Den biopsykosociala modellen (SRH = Self Related Health) (Marmot M & Wilkinson R 2000)

Visa/dölj innehåll

Studiedesign

LSH-studiens design bygger på förberedande studier där vi utvecklat metodik både vad gäller att identifiera instrument för att mäta stress och dess skyddsfaktorer, men också för att mäta biologiska indikatorer som kan förklara "hur stressen kommer in i kroppen".

Vi utgår från modellen ovan och studerar dels olika former av s.k. stressorer i t.ex. arbetslivet. De viktigaste modellerna för detta kallas "krav-kontroll" och "ansträngning-belöningsmodellerna". Båda beskriver vikten av balansen mellan krav/ansträngning och kontroll/belöning. Människor vill utvecklas, utmanas och lära nytt men vi vet att detta måste ske i balans med de resurser vi har i stunden. Denna grundansats genomsyrar hela studien och vi är särskilt intresserade av vilka som är de viktigaste skyddsfaktorerna mot stress.

Dessa skyddsfaktorer finns dels i den sociala omgivningen, men särskilt hos den enskilde individen. Vi studerar olika psykologiska resurser, såsom tillit till egen förmåga, självbild och känsla av sammanhang. Om exponeringen inte motsvaras av resurser upplever individen hopplöshet och kronisk stress i form av utmattning och depressivitet, faktorer som i sig är riskfaktorer för sjukdom och död. Vi har, i förberedande studier, visat att ogynnsam stress är vanligare i låg SES (socioekonomisk status).

Hur kommer stressen in i kroppen?

Frågan gäller hur "stressen kommer in i kroppen" och påverkar vår sårbarhet för sjukdom? Vi studerar detta genom att mäta en rad "psykobiologiska" mekanismer såsom stresshormoner och ämnen som reglerar kroppens läkningsförmåga. Vi studerar särskilt kroppens förmåga att reagera med och variera sin kortisolproduktion under och efter stress, nivån av inflammatoriska markörer som signalerar den form av låggradig inflammation som är känd för att öka risken för sjukdom. Därtill studerar vi ett ämne som reglerar kroppens läkningsförmåga som återfinns i de mjuka och sköra plaque som man finner hos hjärninfarktspatienter.

Skyddande faktorer mot hjärtinfarkt

Vi har skapat två "kohorter", d.v.s. grupper av deltagare som besvarat enkäter, kommit på besök för undersökning och blodprov och som samlat saliv hemma för att vi ska kunna studera dygnsvariationen av stresshormonet kortisol.

Den första kohorten startade 2002 och innehåller 1007 deltagare. Vi har nu gjort en 10-årsuppföljning för att se vad som påverkar risk att insjukna och dö i hjärtinfarkt. Vi har nu kunnat visa att psykologiska resurser, coping-förmåga (tilltro till egen förmåga), självkänsla samt känsla av sammanhang har en tydlig skyddande effekt med minskad risk för hjärtinfarkt, oberoende av andra faktorer som t.ex. levnadsvanor. Vi kan samtidigt visa att tillgång till dessa skyddsfaktorer är förenade med lägre nivåer av ett "sårbarhetsenzym" som reglerar läkningsförmågan (MMP-9). Detta ämne finns hos patienter som har fått hjärtinfarkt, men vi kan nu visa att nivåer av detta ämne förebådar hjärtinfarkten. Det kan alltså förutse förstagångsinsjuknande efter 10 år. 

Grundfrågan som kvarstår är om och hur denna form av faktorer kan förklara sociala skillnader i hälsa. För detta krävs en större studie för att få tillräcklig statistisk styrka. Vid årsskiftet 2015-2016 kommer vi ha samlat data till denna större kohort av ytterligare 7000 deltagare och startar därmed analyser för att kunna svara på de olika forskningsfrågorna. 

Arbetet sker i samarbete med Regionen/Landstinget. I den första kohorten tillsammans med tio vårdcentraler i Östergötland och i den senare kohorten har datainsamling skett i samarbete med ca 40 vårdcentraler i Östergötland och Jönköpings län.

Finansiering

LSH-studien har finansierats med stöd från Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, FORSS, ALF-medel och Anna Cederbergs stiftelse samt från Linköpings universitet och Region Östergötland, då studien varit del i två av fem strategiområden, CIRC och IHS.

Visa/dölj innehåll

Publikationer 2015

För tidigare publikationer – se DiVA

Garvin P, Jonasson L, Nilsson L, Falk M, Kristenson M.
Plasma Matrix Metalloproteinase-9 Levels Predict First-Time Coronary Heart Disease: An 8-Year Follow-Up of a Community-Based Middle Aged Population.
PLoS One. 2015 Sep 21;10(9

Garvin P, Nilsson E, Ernerudh J, Kristenson M.
The joint subclinical elevation of CRP and IL-6 is associated with lower health-related quality of life in comparison with no elevation or elevation of only one of the biomarkers.
Qual Life Res. 2015 Jul 21.

Granström F, Molarius A, Garvin P, Elo S, Feldman I, Kristenson M. Exploring trends in and determinants of educational inequalities in self-rated health.
Scand J Public Health. 2015 Nov;43(7):677-86.

Pössel P, Mitchell AM, Sjögren E, Kristenson M.
Do depressive symptoms mediate the relationship between hopelessness and diurnal cortisol rhythm?
Int J Behav Med. 2015 Apr;22(2):251-7.

Mitchell AM, Pössel P, Sjögren E, Kristenson M.

Hopelessness the "active ingredient"? Associations of hopelessness and depressive symptoms with interleukin-6.Int J Psychiatry Med. 

Lundgren O, Garvin P, Jonasson L, Andersson G, Kristenson M. Psychological resources are associated with reduced incidence of coronary heart disease. An 8-year follow-up of a community-based Swedish sample. Int J Behav Med. 2015 Feb;22(1):77-84. doi: 10.1007/s12529-014-9387-5.

Akademiska avhandlingar

Evalill Nilsson, disputerad 2012-03-16 Aspects of Health-Related Quality of Life
Marika Wenemark, disputerad 2010-10-22 The respondent's perspective in health-related surveys: the role of motivation
Peter Garvin, disputerad 2008-10-03 Plasma levels of matrix metalloproteinase-9 in a normal population: a psychoneuroendocrinological approach
Johanna Lundberg, c 2008-12-12 Social status: a state of mind? 
Elaine Sjögren Disputerad 2005 Psychosocial factors in adult life-in relation to gender, biological markers of stress and self-rated health

Forskningsledare
Visa/dölj innehåll

Forskare
Visa/dölj innehåll

Mer forskning
Visa/dölj innehåll

Organisation
Visa/dölj innehåll