Pedagogiska arbetsformer - decentraliserad utbildning

Hur kan vår lärarutbildning utvecklas och nå ut i en allt mer decentraliserad utbildningsmiljö? I en ny studie undersöks nya pedagogiska arbetsformer där studenter aktivt deltar i undervisning via lokala lärcenter, vilket skapar vägar in i högre utbildning bortom det traditionella campus.

I studien utforskar vi hur pedagogiska arbetsformer för lärarutbildningen kan utvecklas när utbildningen sker i decentraliserad form, med studenter som deltar och är uppkopplade från lokala lärcenter. Denna modell gör högre utbildning tillgänglig för personer som annars inte skulle ha möjlighet att flytta till en studieort – en viktig nyckel till breddad rekrytering, men också en modell som medför intressanta pedagogiska utmaningar.
I dessa lärandemiljöer möter läraren samtidigt studenter som är fysiskt närvarande i undervisningssalen och studenter som deltar på distans via digital länk. Detta kräver att lärare utvecklar nya färdigheter för att planera och leda denna typ av undervisning samt skapa meningsfulla relationer med studenter de främst möter i digitala rum.
Utmaningen blir särskilt relevant eftersom dessa utbildningar ofta attraherar studenter från studieovana miljöer, vilket ställer särskilda krav på utbildningens struktur och genomförande för att verkligen främja delaktighet. Det unika med vår ansats är att programansvariga, lärare, studenter och personal vid lokala lärcenter tillsammans formar och utvecklar hybridundervisningen. Trots att denna utbildningsform växer finns förvånande lite systematisk kunskap om hur den bäst utformas.

Studien strävar efter flera viktiga resultat:

  • Genom noggrann kartläggning skapar vi djupare förståelse för studenters, lärares och campus-personals erfarenheter och behov kring hybridundervisning och akademiskt skrivande – kunskap som både driver vårt arbete framåt och bidrar till forskningsfältet.
  • Lärare inom förskollärar- och grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem, tillsammans med personal på lärcenter, får stöd att utveckla kompetens och trygghet i att genomföra effektiv hybridundervisning.
  • Studenters aktiva deltagande och känsla av tillhörighet stärks genom nya undervisningsformer som särskilt främjar engagemang över digitala avstånd.

Nya perspektiv på hybridundervisning

Arbetet kommer att bidra med värdefull kunskap om hybridundervisningens möjligheter, vägar till breddat deltagande, utveckling av akademisk litteracitet och hur fruktbar samverkan mellan lärosäten och lokala lärcentrum kan formas. Ett konkret resultat blir ett praktiskt och inspirerande webbaserat material som kan vägleda andra som vill utveckla hybridundervisning.

Avslutande konferens

Konferens med fokus på hybridundervisning

Avslutande erfarenhetsutbyte om lärarutbildning i en decentraliserad miljö

Den 10 april 2025 genomfördes projektets slutkonferens i Katrineholm, där omkring 100 personer deltog – både på plats och digitalt. Konferensen utgjorde ett viktigt tillfälle att dela erfarenheter, resultat och insikter till den studie som undersökt hur lärarutbildningen kan utvecklas i en allt mer decentraliserad utbildningsmiljö.

Under dagen presenterade lärare sina aktionsforskningsprojekt, där fokus legat på att utforska och pröva nya pedagogiska arbetsformer för hybridundervisning – med särskild betoning på undervisning som genomförs med studenter som deltar via lokala lärcenter.

LiU:s pedagogiska kompetenscentrum, Didacticum modererade programmet och belyste aktuell forskning kring hur känslan av tillhörighet och aktivt deltagande kan stärkas i hybridmiljöer. Konferensen visade tydligt på värdet av samverkan mellan lärosäten, lokala lärcenter, lärare och studenter i utvecklingen av hybridundervisning.

 

Personer på en scen
Dokumentation

Konferensdokumentation

Metoder och tillvägagångssätt

Tillvägagångssätt för utveckling av hybridundervisning

Projektets fokus låg på att programansvariga, lärare, studenter och personal på lärcenter tillsammans skulle utveckla hybridundervisning som kännetecknas av studentaktiva arbetsformer. Samtidigt skulle projektet utforma integrerat stöd i undervisningen för att studenterna på ett bättre sätt ska kunna orientera sig i sina studier.

För att uppnå dessa mål genomfördes olika aktiviteter av projektets deltagare. Som första del gjordesen inventering – en kartläggning av tekniska, pedagogiska och stödbehov i relation till akademiska studier utifrån studenters, lärares och personal på lärcenters erfarenheter.

Därefter delades lärare vid universitetet upp i grupper och planerade aktiviteter för att förändra och utveckla undervisningen. Genom seminarier och workshops diskuterades också hur relationella faktorer kunde stärkas genom skärmen – något som många lärare uppfattade som utmanande med decentraliserad undervisning. Varje lärargrupp valde sedan ut olika aktioner som de ville genomföra. Dessa behövde inte vara stora och omvälvande utan kunde vara en liten förändring av ett redan befintligt inslag eller att prova en nymetod för att utveckla en befintlig kurs.

De genomförda aktiviteterna tematiserades i tre olika kategorier:

Redo för decentraliserad undervisning

Roll-ups i salar på lokalt campus

Informativa roll-ups för att påminna om arbetsmiljön i decentraliserade klassrum.

 

Klassrumsinteraktion

Film om arbetsmiljö i decentraliserad undervisning

Lärarna agerade här själva som studenter för att visa på vad som kan bli problematiskt i interaktionen i klassrumsmiljön. Situationer som lyftes i filmen var bland annat placering i rum för att synas bättre, vikten av att kontrollera mikrofoner, och osäkerheten som kan uppstå när en grupp pratar men de övriga inte hör vad som sägs. I filmen bjöd välkända lärare på sig själva, vilket uppskattades av studenterna. På detta sätt blev filmen en bra utgångspunkt för att diskutera arbetsmiljön utan att komma med pekpinnar.

Tydlighet i digitala kursrum

Ett sätt att stödja den akademiska litteraciteten är att hjälpa studenterna att förstå vad olika "saker betyder" i den akademiska världen. I projektet arbetade en grupp med att skapa tydlighet och struktur ide digitala kursrummen för att stödja detta. Detta gjordes genom att skapa flödesscheman av kursen som ett stöd för studenterna. Tanken var att skapa en röd tråd mellan olika undervisningsformer inom termin 1. Poängen är inte att allt behöver vara likadant, men det behöver finnas transparens och tydlighet i progressionen.

Ökad interaktion mellan grupper

I studentundersökningen och intervjuerna framkom att studenterna inte kände att de hade relationer med studenterna på andra campus. En grupp prövade därför att göra uppgifter där grupperna blandades från olika lärosäten. Detta kräver viss teknisk kunskap från lärarhåll men upplevdes också positivt från studenternas sida.

Studentaktiva arbetsformer

En grupp arbetade tydligt med studenternas aktivitet och ansvar i seminarier genom att skapa studentdrivna seminarier. Detta upplevdes som stöttande för studenternas lärande och gav också entrygghet att man "förstått" litteratur och teori "rätt". Detta kräver dock något av studenterna och kunde upplevas olika beroende på engagemanget i studentgruppen.


Ett gemensamt vi

Kompisboken

Ett sätt att presentera sig som lärare i de digitala kursrummen för att skapa en mer relationell gemenskap. Utgångspunkten var de kompis böcker som barn på 80/90-talet fyllde i till varandra, där man skrev in sin favoritfärg, favoritmat och vad man ville jobba med som stor. Frågorna i vår kompisbok hade lite annan karaktär – lärarna svarade till exempel på vilka kurser de deltog i, verktyg de använder för att vara kreativa, ett minnesvärt möte med en student och ett råd de ville ge studenterna.

Forskningsresultat

Forskningsresultat för studien

Kontakter

Lärcentrum och Campus

Organisation