Hem

Politik och policyprocesser för grön energiomställning och klimatneutralitet

Närbild på en hand som har en handske på sig och bygger ett hus.
Fotograf: sturti

Vi lever i ett klimatnödläge. FN antog 2015 som mål att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grader jämfört med förindustriella nivåer. EU antog 2021 en klimatlag som säger att utsläppen av växthusgaser ska minska med 55 procent till 2030 och att EU ska vara klimatneutralt år 2050. I Sverige antogs en klimatlag 2017, med målet att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. För att nå dessa mål krävs en rättvis samhällsomställning till klimatneutralitet. Omställningen måste ske i alla samhällssektorer. Såväl EU som Sverige har antagit olika klimatpolitiska styrmedel för att förverkliga denna omställning.

Som en del av den Europeiska Gröna Given – EU:s klimatplan och strategi för grön tillväxt till 2050 – presenterade EU-kommissionen år 2021 förslag till omarbetning av EU:s direktiv om energieffektivitet, byggnaders energiprestanda och handel med utsläppsrätter. Därtill presenterades ett förslag till lagstiftning för att minska sjöfartens klimatpåverkan. Förslagen kan få stor påverkan på svensk politik kring främjandet av resurs- och energieffektiva samt klimatsnåla byggnader. Förslagen kan även få stor påverkan på svensk politik för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan från industri, infrastruktur och offentlig sektor, samt för sjöfart.

Det övergripande syftet med vår forskning inom detta temaområde är att öka kunskapen om processerna för beslutsfattande och policyförändring på EU-nivå och svensk nivå angående politik och styrmedel för klimatneutralitet.

Ökad kunskap – att påverka EU:s politik för energieffektivitet och minskad klimatpåverkan

En viktig fråga i EU-politiken är principen om subsidiaritet, där kompetens och beslutsfattande är delat mellan EU och nationella regeringar. Tendensen över tid är att EU-kommissionen genom sina lagstiftningsförslag försöker öka sin makt. EU:s beslutsfattande i frågor om energieffektivitet och minskad klimatpåverkan är komplext och att öka förståelsen av policyprocessen bidrar till vår teoretiska förståelse av hur politik och styrmedel utvecklas. Kunskapen är även användbar för beslutsfattare inom EU-institutionerna, medlemsländerna, intresseorganisationer och företag som är aktiva inom bygg- och förvaltningsbranschen, industrin, den offentliga sektorn och sjöfartsnäringen. Lärdomarna skulle också kunna användas för analyser inom andra politikområden.

Metod

Forskningsprojektet använder textanalys och intervjuer för att triangulera viktiga aspekter av policyprocessen och kommissionens försök att öka EU:s makt i klimatpolitiken, så kallad, europeisk integration. Kunskap om hur intressenter bidrar till policyskapande hjälper oss förklara hur och varför policyinstrument utformas som de gör. Med hjälp av de teoretiska ramverken Advocacy Coalition Framework (ACF), Multiple Streams Framework (MSF) och diskursanalys kartläggs agendaskapande och interaktionerna mellan intressenterna och de intressekonflikter som uppstår samt hur de hanteras. Projektet kompletterar också den begränsade samhällsvetenskapliga forskningen om energieffektivitet, ren energiomställning och minskad klimatpåverkan och dyker djupare in i processen än den statsvetenskapliga forskningen om lobbying som främst undersöker i vilken grad intressenters preferenser sammanfaller med utfallet. Med koppling till det senare analyseras även hur så kallad policyentreprenörer påverkar demokratiska policyprocesser och demokratiska värden som ansvarsutkrävande, transparens, legitimitet, öppenhet och rättvisa.

Fakta

Projekt finansieras av Energimyndigheten, projektnummer P2021-00238.

Projektstart: December 2021
Projektslut: Juni 2024
Projektbudget: 3 950 212 kr

Projektledare

Fotografi av Johan Nordensvärd

Johan Nordensvärd

Gästlektor, Docent

Klimatdeklarationer för byggnader – ett legitimt styrmedel?

För att klimatmålen ska nås måste den gröna energi- och klimatomställningen ha brett stöd i samhället och politik och styrmedel måste uppfattas som legitima. Det här projektet har som mål att skapa bättre kunskap om policyprocessen och legitimiteten hos svensk politik och styrmedel för omställningen till ett klimatneutralt samhälle.

Vi analyserar det nya styrmedlet ”klimatdeklarationer för byggnader”. Det är ett relevant fall då det är det första svenska styrmedlet som avser minska byggnaders klimatpåverkan. Dessutom har en koppling till EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda som just nu omförhandlas och där ett förslag är att ställa klimatkrav på nya byggnader från 2030 och befintliga byggnader från 2050 (se projektet ”Ökad kunskap”).

Frågan om byggnaders energianvändning och klimatpåverkan berör många aktörer i samhället, såväl privata som offentliga, samt flera politikområden utöver bygg- och bostadspolitiken samt energi- och klimatpolitiken: (i) ekonomisk och näringspolitik, (ii) miljöpolitik, (iii) säkerhetspolitik, och (iv) socialpolitik. Projektets resultat kan vara relevanta för förståelse av svenska styrmedels legitimitet inom andra politikområden.

Metod

Forskningsprojektet använder textanalys och intervjuer för att analysera viktiga aspekter av policyprocessen och legitimiteten hos styrmedel. Kunskap om hur olika intressenter bidrar till policyskapande hjälper oss förklara hur och varför policyinstrument utformas som de gör. Med hjälp av det teoretiska ramverket Multiple Streams Framework (MSF) kartläggs interaktionerna mellan intressenterna. Vi analyserar särskilt agendaskapande och sammanlänkning av problembeskrivning, policyförslag och politik. Sådan länkning görs av s.k. policyentreprenörer då det finns ett öppet policyfönster, vilket leder till policyförändring. Gällande legitimitet analyseras inflöde, genomflöde och utflöde i policyprocessen, dvs. överensstämmelse med etablerade demokratiska regler, öppenhet och en möjlighet för medborgare att medverka i processen, samt styrmedlets förmåga att på ett rättvist och effektivt sätt lösa kollektiva problem. Projektet kompletterar därigenom den begränsade samhällsvetenskapliga forskningen om styrmedels legitimitet. Merparten av legitimitetsforskningen fokuserar på politiska regimer och deras prestation, där ett styrmedels legitimitet antas följa av legitimiteten hos ett bredare politiskt system. I projektet analyseras även hur policyentreprenörer påverkar demokratiska policyprocesser och andra demokratiska värden som ansvarsutkrävande, transparens, öppenhet och rättvisa.

Fakta

Projekt finansieras av Energimyndigheten, projektnummer P2022-00877.

Projektstart: December 2022
Projektslut: Februari 2025
Projektbudget: 1 810 230 kr

E2B2 - ett program från Energimyndigheten, har skrivit en artikel om projektet. Läs artikeln: Klimatdeklaration för byggnader - ett legitimt styrmedel?

Projektledare

Fotografi av Fredrik von Malmborg

Fredrik von Malmborg

Adjungerad universitetslektor

Publikationer

  1. von Malmborg, F. (2023) Är policyentreprenörer bra för demokratin? Magasinet Konkret, 25 December 2023. https://magasinetkonkret.se/ar-policyentreprenorer-bra-for-demokratin/
  2. Björklund, M., von Malmborg, F. & Nordensvärd, J. (2023) Lessons learnt from 20+ years of research on multi-level governance of energy efficient and zero-carbon buildings in the European Union, Energy Efficiency, 16,
  3. von Malmborg, F., Björklund, M. & Nordensvärd, J. (2023) Framing the benefits of European Union policy expansion on energy efficiency of buildings: A Swiss knife or a trojan horse? European Policy Analysis, 9(3), 219-243. https://doi.org/10.1002/epa2.1184
  4. von Malmborg, F., Björklund, M. & Rohdin, P. (2023) Improving energy efficiency of buildings, In: Urban, F. & Nordensvärd, J., (eds.), Handbook on Climate Change and Technology, Edward Elgar, Cheltenham, pp. 163-178.
  5. von Malmborg, F. & Strachan, P.A. (2023) Advocacy coalitions and paths to policy change for promoting energy efficiency in European industry, Energies, 16(9), 3785. https://doi.org/10.3390/en16093785
  6. von Malmborg, F (2023) Tales of creation: Advocacy coalitions, beliefs and paths to policy change on the ‘energy efficiency first’ principle in EU, Energy Efficiency, 16, 10168. https://doi.org/10.1007/s12053-023-10168-8
  7. von Malmborg, F. (2023) First and last and always: Politics of the ’energy efficiency first’ principle in EU energy and climate policy, Energy Research & Social Science, 101, 103126. https://doi.org/10.1016/j.erss.2023.103126
  8. von Malmborg, F. (2023) Combining the advocacy coalition framework and discourse analysis: The case of the ‘energy efficiency first’ principle in EU energy and climate policy, Politics & Policy, 51(2), 12525. https://doi.org/10.1111/polp.12525
  9. von Malmborg, F. (2023) Advocacy coalitions and policy change for decarbonisation of international maritime transport: The case of FuelEU Maritime, Maritime Transport Research, 4, 100091. https://doi.org/10.1016/j.martra.2023.100091
  10. von Malmborg, F., Rohdin, P. & Wihlborg, E. (2023) Climate declarations for buildings as a new policy instrument in Sweden: A multiple streams perspective, Building Research & Information, 51, 2222320. https://doi.org/10.1080/09613218.2023.2222320
  11. von Malmborg, F. (2023) Policyentreprenörer, klimatpolitik och demokrati, Magasinet Konkret, 13 oktober 2023. https://magasinetkonkret.se/helgessan-policyentreprenorer-klimatpolitik-och-demokrati/
  12. von Malmborg, F. (2022) Staten som lobbyist, Organisation & Samhälle, No. 2/2022, 10-15. https://org-sam.se/staten-som-lobbyist/
  13. von Malmborg, F. (2022) Theorising member state lobbying on European Union policy on energy efficiency, Energy Policy, 167, 113057. https://doi.org/10.1016/j.enpol.2022.113057
  14. von Malmborg, F. (2021) Förändring av EU:s politik för energieffektivisering: Policyförändring genom intern chock och policy-orienterat lärande, Statsvetenskaplig tidskrift, 123(2), 267-294. https://journals.lub.lu.se/st/article/view/23518
  15. von Malmborg, F. (2021) Exploring advocacy coalitions for energy efficiency: Policy change through internal shock and learning in the European Union, Energy Research & Social Science, 80, 102248. https://doi.org/10.1016/j.erss.2021.102248

Projektdeltagare

Fotografi av Martin Björklund

Martin Björklund

Doktorand

Fotografi av Johan Nordensvärd

Johan Nordensvärd

Gästlektor, Docent

Fotografi av Fredrik von Malmborg

Fredrik von Malmborg

Adjungerad universitetslektor

Fotografi av Elin Wihlborg

Elin Wihlborg

Professor

Fotografi av Patrik Rohdin

Patrik Rohdin

Biträdande professor

Fotografi av Patrik Thollander

Patrik Thollander

Professor, Avdelningschef

Fotografi av Lina La Fleur

Lina La Fleur

Postdoktor

Relaterad forskning

Politik

Politik

Hur kan makt formas, utövas och rättfärdigas mellan individer som agerar inom de institutionella arrangemang som formats genom politiska beslut? Det studerar vi på Linköpings universitet.
Louise Ödlund professor i Energisystem

Energi

Energieffektivisering och energipolitik kräver helhetssyn, en åtgärd som minskar koldioxidutsläppen på ett ställe kan flerdubbla utsläppen på ett annat. Energisystemen studeras på tre nivåer - lokalt och regionalt, i industrin samt i byggnader.

Organisation

Bild från europaparlamentet vid en omröstning.

Statsvetenskap (STATSV)

Vid Avdelningen för statsvetenskap finns forskning och utbildning på grundläggande och avancerad nivå. Ämnet statsvetenskap handlar i grova drag om politik, makt och demokrati.
Solceller

Energisystem (ENSYS)

Avdelningen för energisystem analyserar energisystem som präglas av systemtänkande, helhetssyn och långsiktighet, främjande av resurshushållning och minskad miljöpåverkan.
A-building in autumn

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

IEI stärker och utvecklar framtidens industri, näringsliv, och samhälle genom ledande forskning, utbildning och nya innovationer.

Taggar