NAMAs, stöd till utvecklingsländer att minska utsläppen

Skylt för COP21

Utvecklingsländer har hittills varit undantagna från bindande åtaganden om utsläppsminskningar. Vid klimatmötet 2007 kom man dock överens om att de bör, om än frivilligt, minska sina utsläpp, med stöd från rika länder. Det handlar om att matcha förslag från ett utvecklingsland om hur utsläpp kan minskas med en aktör i ett rikt land som är villig att stödja förslaget. I detta projekt studeras hur matchningen hittills fungerat och hur dessa åtgärder kan utformas för att attrahera stöd och hur en effektiv matchning kan gå till.

Vid FN:s klimattoppmöte i Bali 2007 grundlades NAMAs, nationellt anpassade minskningsåtgärder (Nationally Appropriate Mitigation Actions by developing countries). I de tidigare avtalen, i Kyotoprotokollet, var utvecklingsländer undantagna från kravet att minska sina utsläpp annat än på frivillig basis. NAMAs är ett försök att i högre grad uppmuntra dessa länder till frivilliga utsläppsminskningar genom att koppla dem till tydligt mätbara nivåer av stöd från rika länder. Inom NAMAs kan ett land utforma ett konkret förslag och, om så önskas, söka stöd för det. Det kan handla om rent finansiellt stöd, men också tekniköverföring eller kapacitetsbyggande.

Hittills har det gått trögt att få NAMAs att fungera i praktiken. Det beror delvis på att stödet är svårt att få fram, men också till stor del på att det är svårt att para ihop förslag på åtgärder med finansiärernas önskemål. 2014 rapporterades 118 förslag från utvecklingsländer på NAMAs, men bara en handfull av dem hade fått stöd.

Forskningsprojektet undersöker dels vad som behövs för att NAMAs ska kunna bidra till en klimateffektiv utveckling, dels hur samspelet mellan länderna och stödjarna kan bli effektivare. I fem länder med olika ekonomisk utveckling undersöks hur NAMAs utformas och tolkas. Länderna är Brasilien, Sydafrika, Indien, Chile och Tanzania. Projektet analyserar också de institutionella förutsättningarna för ett effektivt samspel mellan internationell samordning och den nationella mångfalden av initiativ och stödjande åtgärder. Flera ledande forskningsinstitut inom NAMAs samarbetar inom projektet, bland dem NewClimate Institute for Climate Policy and Global Sustainability i Köln och Berlin samt Alberto Luiz Coimbra Institute for Graduate Studies and Research in Engineering i Rio de Janeiro.

I tre fallstudier i Brasilien analyseras hur NAMAs kan utformas så att de attraherar international finansiering som bidrar till innovation och spridning av teknologi för koldioxidsnål energiförsörjning. Det handlar om

1) auktioner för elektrisk kraftgenerering baserade på förnybar energi,

2) det brasilianska Ljus-för-alla-programmet och

3) koldioxidavskiljning och lagring ( Carbon Capture and Storage, CSS) för de nyligen upptäckta oljereserverna utanför Brasiliens kust. Projektet identifierar också institutionella kriterier för framgångsrika NAMAs.


Projektets namn: GovNamas -Styrning av NAMAs: Institutionell design för klimateffektiv utveckling Projektet finansieras av Energimyndigheten


GovNamas

Bilden visar hur olika aktörer (bilaterala och multilaterala stödgivare samt förhandlare från utvecklingsländer och industrialiserade länder) prioriterar mellan olika målsättningar med NAMAs. Prioriteringarna har mätts genom en rad enkäter där aktörerna ombetts hålla med eller inte om betydelsen av olika målsättningar för NAMAs, där bilden visar den fraktion av respondenter som svarat ”agree strongly”

Projektledare

Forskare

Relaterad forskning