Studier av FN:s, EU:s och länders klimatpolitik

Jag studerar nationell och internationell miljöpolitik, särskilt klimatpolitik, med fokus på politik och politiska prioriteringar. Analytiskt använder jag statistiska metoder samt diskursteoretiskt inspirerade ramverk. Jag undervisar bland annat i miljöhistoria, vetenskapsteori, internationell miljörätt och kvalitativ metodik.

Mitt intresse för uppfattningar om politik är lika stort som intresset för utformandet av effektiva styrningssystem. Bland annat studerar jag hur internationella organisationer, exempelvis EU, FN och olika multilaterala klimatklubbar, kan underlätta för effektiv klimatpolitik på nationell nivå. Jag studerar också förutsättningar för effektiv klimatpolitik, till exempel acceptans för olika typer av styrmedel. Ett viktigt empiriskt fokus i denna forskning är frågan om negativa utsläpp, även kallat minusutsläpp, alltså åtgärder som syftar till att dammsuga atmosfären på koldioxid för att städa upp efter årtionden av för höga utsläppsnivåer. 

Min forskning rör också frågor om klimatfinansiering, exempelvis vilken funktion den Gröna klimatfonden bör anta i det klimatfinansiella landskapet. Den Gröna Klimatfonden som startades för att hjälpa utvecklingsländer att utvecklas på ett hållbart sätt, har stora förutsättningar att kunna täcka luckor i stöd till klimatåtgärder som inte täcks av bilaterala eller privata finansieringskällor. En potentiell stötesten i förhandlingarna kring den Gröna klimatfonden rör dock i vilken omfattning den utlovade långsiktiga finansieringen av klimatåtgärder i fattiga länder ska administreras av fonden. Det råder viss oenighet om volymen på offentliga medel för stöd, men också gällande hur mycket av dessa medel som ska kanaliseras genom den Gröna klimatfonden. 

Andra forskningsintressen på det klimatfinansiella området rör hur olika preferenser bland stödgivare och projektutförare kan skapa svårlösliga målkonflikter. För analys av dessa frågor har jag bland annat studerat klimatfinansiering och bistånd till stöd för solel och biokol i Tanzania, men också exempelvis klimatåtgärder Brasilien, Indien och Sydafrika.

Den internationella förhandlingsbarometern

Jag forskar även om graden av samstämmighet mellan de globala energisystemmodellernas preferenser för negativa utsläpp för att begränsa klimatförändringarna och politikernas och allmänhetens preferenser för dessa tekniker. Exempelvis bioenergi med avskiljning och lagring av koldioxid (bio-CCS eller BECCS) har en väldigt framträdande roll i klimatscenarierna utan att denna nödvändigtvis speglas i att de förutsättningar som behövs för att realisera dessa scenarier är på plats.

Forskningen bygger på data från den internationella förhandlingsbarometern, observationer av de internationella förhandlingarna, data från olika källor om nationellt anpassade utsläppsminskningsåtgärder i fattiga länder, policy, intervjuer och fokusgrupper samt modellering av utsläppsscenarior.

Publikationer
Visa/dölj innehåll

2020

2019

Nyheter
Visa/dölj innehåll

Forskning
Visa/dölj innehåll

CV
Visa/dölj innehåll

CV

  • 22019–2019
    Research Fellow, Stockholm Environment Institute (50%).
  • 2017–2019
    Klimatpolitisk analytiker, Forum for Reforms, Entrepreneurship and Sustainability (50%).
  • 2013
    Doktor i Vatten i natur och samhälle (2013), Postdoc vid Centrum för klimatpolitisk forskning.
  • 2008 
    Gästforskare vid Internationella Virtual Institute of Global Change på energiplanering Program (COPPE), det federala universitetet i Rio de Janeiro.
  • 2005–2006 
    Magisterexamen i miljöhistoria vid Linköpings universitet, k
    andidatexamen i humanekologi vid Göteborgs universitet.

Uppdrag, urval

  • 2019–2020
    Expert, Klimatpolitiska vägvalsutredningen.
  • 2019–
    Vetenskaplig referensgrupp, Stockholm Exergis satsning på bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring, bio-CCS, vid Värtaverket.

  • 2014–
    IPCC’s Focal Point for Linköping University.
  • 2010–
    UNFCCC’s Designated Contact Point for Linköping University.

Forskningsprojekt, urval

  • 2020
    Connecting the dots: Climate clubs and negative emissions (Formas).
  • 2020
    Opening the portfolio of negative emissions technologies: A comprehensive study of social, techno-economic and ethical dimensions of biomass-based NETs in Sweden and Tanzania (Formas).
  • 2019
    Prospective policy incentives for bioenergy with carbon capture and storage in Sweden and the European Union (the Government Offices of Sweden). 
  • 2019
    Valuing negative emissions (the Swedish Nature Protection Agency).
  • 2018
    Carbon capture and storage in Sweden: Historical lessons, current perceptions, and policy instruments (the Swedish Energy Agency).
  • 2018
    An integrative systems approach to a carbon neutral industry (the Swedish Energy Agency).
  • 2018
    From global potentials to domestic realities: Bioenergy with Carbon Capture and Storage (the EU Parliament).
  • 2018
    Policy incentives for Bioenergy with Carbon Capture and Storage (Stockholm Exergi).
  • 2018
    The practice of applying policy markers in Swedish bilateral climate-related development aid 2009–2016 (the Swedish International Development Cooperation Agency, Sida).
  • 2016
    Premises for bioenergy with carbon capture and storage in the global response to climate change (the Swedish Energy Agency).

Nätverk, urval

  • International Negotiations Survey
  • Manchester University
  • University of Dar es Salaam
  • Royal Institute of Technology, KTH
  • New Climate Institute, Cologne/Berlin
  • Fores, Forum for Reforms, Entrepreneurship and Sustainability

Undervisning i miljövetenskap
Visa/dölj innehåll

Relaterade forskare
Visa/dölj innehåll

Relaterad verksamhet
Visa/dölj innehåll