Mitt intresse för uppfattningar om politik är lika stort som intresset för utformandet av effektiva styrningssystem. Bland annat studerar jag hur internationella organisationer, exempelvis EU, FN och olika multilaterala klimatklubbar, kan underlätta för effektiv klimatpolitik på nationell nivå. Jag studerar också förutsättningar för effektiv klimatpolitik, till exempel acceptans för olika typer av styrmedel. Ett viktigt empiriskt fokus i denna forskning är frågan om negativa utsläpp, även kallat minusutsläpp, alltså åtgärder som syftar till att dammsuga atmosfären på koldioxid för att städa upp efter årtionden av för höga utsläppsnivåer.
Min forskning rör också frågor om klimatfinansiering, exempelvis vilken funktion den Gröna klimatfonden bör anta i det klimatfinansiella landskapet. Den Gröna Klimatfonden som startades för att hjälpa utvecklingsländer att utvecklas på ett hållbart sätt, har stora förutsättningar att kunna täcka luckor i stöd till klimatåtgärder som inte täcks av bilaterala eller privata finansieringskällor. En potentiell stötesten i förhandlingarna kring den Gröna klimatfonden rör dock i vilken omfattning den utlovade långsiktiga finansieringen av klimatåtgärder i fattiga länder ska administreras av fonden. Det råder viss oenighet om volymen på offentliga medel för stöd, men också gällande hur mycket av dessa medel som ska kanaliseras genom den Gröna klimatfonden.
Andra forskningsintressen på det klimatfinansiella området rör hur olika preferenser bland stödgivare och projektutförare kan skapa svårlösliga målkonflikter. För analys av dessa frågor har jag bland annat studerat klimatfinansiering och bistånd till stöd för solel och biokol i Tanzania, men också exempelvis klimatåtgärder Brasilien, Indien och Sydafrika.
Den internationella förhandlingsbarometern
Jag forskar även om graden av samstämmighet mellan de globala energisystemmodellernas preferenser för negativa utsläpp för att begränsa klimatförändringarna och politikernas och allmänhetens preferenser för dessa tekniker. Exempelvis bioenergi med avskiljning och lagring av koldioxid (bio-CCS eller BECCS) har en väldigt framträdande roll i klimatscenarierna utan att denna nödvändigtvis speglas i att de förutsättningar som behövs för att realisera dessa scenarier är på plats.
Forskningen bygger på data från den internationella förhandlingsbarometern, observationer av de internationella förhandlingarna, data från olika källor om nationellt anpassade utsläppsminskningsåtgärder i fattiga länder, policy, intervjuer och fokusgrupper samt modellering av utsläppsscenarier.
