Infektioner och inflammation i magtarmkanalen är ett fokusområde för forskningen i Linköping. Att studera tarmsjukdomar och försöka lösa problem som är vanliga i Sverige, exempelvis vinterkräksjukan och kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, det är en del av vad forskarna vid Linköping universitet arbetar med. Men det finns också ett globalt perspektiv, diarré är ett stort u-landsproblem som dödar två miljoner barn om året.
Olämplig kost och dryckesvanor
Leversjukdomar orsaks främst av olämpliga kost och dryckesvanor, men cancer där och annan gastrointestinal cancer är ett stort folkhälsoproblem. Allvarliga symtom kan förekomma utan att strukturella förändringar alltid syns, sådana funktionella sjukdomar i magtarmkanalen är ett angeläget där Linköping har en framträdande ställning.
Inflammatoriska njursjukdomar är den enskilt viktigaste orsaken till svår njursvikt, närmast därefter kommer metabola sjukdomar, främst diabetes. Patienter med svår njursvikt behöver transplantation eller dialys för att överleva, och mycket forskning behövs för att minska deras komplikationer och förbättra deras situation.
Inflammatoriska och metabola njursjukdomar
Sjukdomar där kroppens eget immunförsvar skadar njurarna och njurproblem i samband med diabetes är fokus för forskningen inom njursjukdomar vid Linköpings universitet.
Den vanligaste bakomliggande orsaken till att upphävd njurfunktion med behov av dialys eller transplantation är en grupp sjukdomar kallade glomerulonefriter. De har som gemensam nämnare att de karaktäriseras av inflammation som startar i de små blodkärlsnystan som heter glomeruli, där blodet filtreras till primärurin.
Autoimmuna sjukdomar
Inflammationen vid glomerulonefrit orsakas oftast inte av bakterier eller virus utan det rör sig om så kallade autoimmuna sjukdomar – det vill säga sjukdomar där kroppens eget immunförsvar skadar den njurarna. Vid glomerulonefrit är det vanligt med autoantikroppar, antikroppar riktade mot den egna vävnaden. Sjukdomar med autoantikroppar och glomerulonefrit som studeras i Linköping inkluderar granulomatos med polyangit (tidigare kallad Wegeners granulomatos), mikroskopisk polyangit, anti-basalmembrans nefrit (tidigare kallas Goodpasture´s sjukdom) och IgA-nefrit.
Syrebrist i njurarna
Den näst vanligaste orsaken till upphävd njurfunktion är diabetes. En stor del av patienterna med diabetes som haft sin sjukdom under 20-30 års tid utvecklar njursjukdom. Det finns en rad olika sätt som njurarna kan tänkas skadas av högt blodsocker. I Linköping har huvudfokus riktats mot att det vid diabetes uppkommer syrebrist i njurarna. Syrebrist gör enkelt uttryck att njurarna långsamt kvävs. Mekanismerna för detta och vad man kan göra åt det är föremål för en rad olika projekt.
Leversjukdomar
Forskare vid Linköpings universitet arbetar med att utveckla metoder som kan ersätta leverbiopsi.
Leverförfettning (leversteatos) är ett tillstånd som påvisas hos 20-30 procent av befolkningen. Överförbrukning av alkohol har länge ansetts vara den dominerande orsaken till leverförfettning men under senare år har det framkommit att övervikt och dess associerade sjukdomar är en minst lika viktig orsak. Sjukdomen, som i engelskspråkig litteratur benämns non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD), studeras ur flera aspekter vid Linköpings universitet.
Genetiska markörer
De flesta individer med NAFLD utvecklar aldrig några symtom på sjukdom och leverns funktion är normal. Ett fåtal kan dock utveckla levercirros (skrumplever) med risk för nedsatt leverfunktion och även komplikationer från andra organ. För närvarande pågår studier för att bättre karakterisera sjukdomens förlopp med syfte att utveckla metoder för att tidigt kunna avgöra vilka personer som löper risk att utveckla komplikationer till NAFLD och vilka som har en godartad variant av sjukdomen. Faktorer som studeras är levnadsvanor, genetiska markörer, blodprover och vävnadsprover från levern.
Svårt att hitta orsak
Eftersom de flesta leversjukdomar i tidiga stadier ger upphov till få eller inga symtom kan det vara svårt att avgöra orsaken till leversjukdomen eller dess svårighetsgrad. För tillförlitlig diagnostik kan mikroskopisk granskning av levervävnad behövas. För att få tillgång till levervävnad behövs ett mindre ingrepp, som ibland kan vara obehagligt.
För vissa patienter, till exempel vid behandling med blodförtunnande läkemedel kan ingreppet vara olämpligt. Av dessa skäl försöker forskare vid Linköpings universitet i samarbete med CMIV utveckla metoder som kan ersätta leverbiopsi. Främst studeras förfinad magnetkamerametodik. Avsikten är att studera om denna undersökning kan ge likvärdig information och utgöra ett fullgott alternativ till leverbiopsi för vissa patienter med leversjukdom.
Funktionella sjukdomar i mag-tarmkanalen
Flera forskargrupper vid LiU forskar om sjukdomar i mag-tarmkanalen. Många människor lider av buksmärtor, uppblåsthet i buken, oregelbundna tarmvanor med diarré eller förstoppning.
Man räknar med att cirka 15 procent av befolkningen har dessa symptom och hos en betydande andel påverkas livskvalitén och det dagliga livet i stor utsträckning. Många av dessa individer får diagnosen IBS (irritable bowel syndrome) och majoriteten är kvinnor. Huvudvärk, muskelvärk, kronisk, trötthet, ångest och nedstämdhet är bara några av symptomen som ibland förekommer tillsammans med IBS. Orsaken bakom IBS är okänd och det finns ännu ingen effektiv läkemedelsbehandling. Stress han både utlösa eller förvärra sjukdomsskov. Samhällsekonomiskt förorsakar IBS stora kostnader på grund av sjukfrånvaro och höga vårdkostnader. IBS är en av de vanligaste funktionella sjukdomarna i mag-tarmkanalen.
