28 november 2017

Ett mycket stort europeiskt forskningsprojekt tar sikte på att utveckla bättre diagnostik för att hitta de personer med icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom som har störst risk att bli svårt sjuka. LiU är ett av de akademiska centra som är med och driver studien.

Projektet har fått 34 miljoner euro från European Innovative Medicines Initiative 2 Joint Undertaking. 47 forskningspartners vid universitet och några av världens största läkemedelsföretag deltar och projektet koordineras av Newcastle universitet, i nära samarbete med Pfizer Ltd. Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet (LiU) är nationellt ansvarig för Sverige i projektet.Mattias Ekstedt.Mattias Ekstedt, överläkare och biträdande professor. Foto Thor Balkhed

– Utmaningen som vi står inför är att icke-alkoholorsakad fettleversjukdom är väldigt vanligt, men i dag har vi dålig kunskap om vilka patienter som kommer att utveckla svår leversjukdom, säger Mattias Ekstedt, universitetslektor vid LiU och läkare vid mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

En frisk lever innehåller bara lite eller inget fett. Men ungefär var tredje person i Europa har inlagring av fett i levern, något som benämns icke-alkoholorsakad fettleversjukdom eller NAFLD (från engelskans non-alcoholic fatty liver disease). I många fall är det ofarligt. Men hos en del personer med fettlever bildas ärrvävnad, som kan utvecklas till skrumplever.illustration av lever.Levern har flera viktiga funktioner i kroppen. Foto yodiyim

En majoritet av patienterna med NAFLD utvecklar diabetes eller hjärtkärlsjukdom, men bara en av tio blir svårt sjuka i levern. Utmaningen är att hitta just dessa patienter. Därför är ett av målen med det europeiska samarbetsprojektet att utveckla och kvalitetskontrollera biologiska markörer som kan användas för att förutsäga vilka individer som har störst risk att utveckla svår leversjukdom, så att anpassad vård kan sättas in tidigare. I nuläget måste vävnadsprover, eller biopsier, tas från levern, något som kan vara obehagligt och bara kan göras vid vissa sjukhus.

– I studien kommer vi försöka hitta markörer i exempelvis blodet, som kan användas i stället för att ta vävnadsprover från levern. Jag hoppas också att studien resulterar i att vi får bättre biologiska markörer för att följa hur sjukdomen utvecklas över tid. I dag finns inga specifika läkemedel mot fettleversjukdom och bra markörer är en viktig del i kliniska studier av potentiella behandlingar för att kunna utvärdera effekten, säger Mattias Ekstedt.

Från LiU deltar även Stergios Kechagias, professor i internmedicin vid LiU och överläkare vid mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Båda forskarna har varit engagerade i forskning kring fettleversjukdomar i 15 år och forskargruppen vid LiU ligger långt framme när det gäller uppföljning av patienter med fettlever och utveckling av undersökningar av levern med magnetkamera. Patienter som utreds för fettleversjukdom vid Universitetssjukhuset i Linköping och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge kan inkluderas i studien.

Om projektet:
Projektet Liver Investigation: Testing Marker Utility in Steatohepatitis (LITMUS) finansieras av European Innovative Medicines Initiative 2 Joint Undertaking (grant agreement No 777377), med stöd från Europeiska Unionens forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 och EFPIA (European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations).

Kontakt

Mer forskning om levern

Forskning om magens organ

Senaste nytt från LiU

Samling av bilder på uppskjutning av raket, och man i laboratorium.

Han fick se sitt studentprojekt skjutas ut i rymden

I våras blev han färdig civilingenjör, bland annat efter ett projektarbete som skulle tåla en rymdfärd. Sent i november 2024 stod han på den svenska rymdbasen Esrange i Kiruna och fick se raketen lyfta.

Serverrum,data på svart skärm.

Maskinpsykologi – en brygga till generell AI

AI som är lika intelligent som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson som i sin avhandling har utvecklat begreppet maskinpsykologi.

Forskning för hållbar framtid får nära 20 miljoner i bidrag

Ett oväntat samarbete mellan materialvetenskap och beteendevetenskap. Utveckling av bättre tjänster för att hantera klimatförändringarna. Det är två forskningsprojekt vid LiU som får stora stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.