28 november 2017

Ett mycket stort europeiskt forskningsprojekt tar sikte på att utveckla bättre diagnostik för att hitta de personer med icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom som har störst risk att bli svårt sjuka. LiU är ett av de akademiska centra som är med och driver studien.

Projektet har fått 34 miljoner euro från European Innovative Medicines Initiative 2 Joint Undertaking. 47 forskningspartners vid universitet och några av världens största läkemedelsföretag deltar och projektet koordineras av Newcastle universitet, i nära samarbete med Pfizer Ltd. Mattias Ekstedt vid Linköpings universitet (LiU) är nationellt ansvarig för Sverige i projektet.Mattias Ekstedt.Mattias Ekstedt, överläkare och biträdande professor. Foto Thor Balkhed

– Utmaningen som vi står inför är att icke-alkoholorsakad fettleversjukdom är väldigt vanligt, men i dag har vi dålig kunskap om vilka patienter som kommer att utveckla svår leversjukdom, säger Mattias Ekstedt, universitetslektor vid LiU och läkare vid mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.

En frisk lever innehåller bara lite eller inget fett. Men ungefär var tredje person i Europa har inlagring av fett i levern, något som benämns icke-alkoholorsakad fettleversjukdom eller NAFLD (från engelskans non-alcoholic fatty liver disease). I många fall är det ofarligt. Men hos en del personer med fettlever bildas ärrvävnad, som kan utvecklas till skrumplever.illustration av lever.Levern har flera viktiga funktioner i kroppen. Foto yodiyim

En majoritet av patienterna med NAFLD utvecklar diabetes eller hjärtkärlsjukdom, men bara en av tio blir svårt sjuka i levern. Utmaningen är att hitta just dessa patienter. Därför är ett av målen med det europeiska samarbetsprojektet att utveckla och kvalitetskontrollera biologiska markörer som kan användas för att förutsäga vilka individer som har störst risk att utveckla svår leversjukdom, så att anpassad vård kan sättas in tidigare. I nuläget måste vävnadsprover, eller biopsier, tas från levern, något som kan vara obehagligt och bara kan göras vid vissa sjukhus.

– I studien kommer vi försöka hitta markörer i exempelvis blodet, som kan användas i stället för att ta vävnadsprover från levern. Jag hoppas också att studien resulterar i att vi får bättre biologiska markörer för att följa hur sjukdomen utvecklas över tid. I dag finns inga specifika läkemedel mot fettleversjukdom och bra markörer är en viktig del i kliniska studier av potentiella behandlingar för att kunna utvärdera effekten, säger Mattias Ekstedt.

Från LiU deltar även Stergios Kechagias, professor i internmedicin vid LiU och överläkare vid mag-tarmmedicinska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Båda forskarna har varit engagerade i forskning kring fettleversjukdomar i 15 år och forskargruppen vid LiU ligger långt framme när det gäller uppföljning av patienter med fettlever och utveckling av undersökningar av levern med magnetkamera. Patienter som utreds för fettleversjukdom vid Universitetssjukhuset i Linköping och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge kan inkluderas i studien.

Om projektet:
Projektet Liver Investigation: Testing Marker Utility in Steatohepatitis (LITMUS) finansieras av European Innovative Medicines Initiative 2 Joint Undertaking (grant agreement No 777377), med stöd från Europeiska Unionens forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 och EFPIA (European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations).

Kontakt

Mer forskning om levern

Forskning om magens organ

Senaste nytt från LiU

Kvinna utomhus, helbild.

Linda Carlsson blir ny kommunikationsdirektör

Linköpings universitet har utsett Linda Carlsson till ny kommunikationsdirektör. Hon kommer närmast från Universitets- och högskolerådet, UHR

En grupp unga tittar på en datorskärm

Blandad skolmiljö gynnar alla elever

Mer mångfald och mindre segregation i skolan kan höja ambitionerna för alla elever. En skola där barn med olika bakgrund går tillsammans kan också minska negativa effekter av socioekonomiska skillnader.

Specialbyggd kuvös och miljoner till barnmedicinsk forskning

Inköp av en specialbyggd kuvös som kan användas vid undersökningar av för tidigt födda och bidrag till sex nya forskningsprojekt. Det är några exempel på forskning som får bidrag från Joanna Cocozzas stiftelse år 2024 .