29 augusti 2023

Njursjukdomar är vanligare än många tror. År 2040 kan njursvikt vara den femte vanligaste dödsorsaken i världen om inget görs. Med Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning ska LiU bli drivande i utvecklingen av kunskap om sjukdomsmekanismer och nya behandlingar.

Två kvinnor i sjukhuskläder och två män diskuterar i korridor. Forskarna Annette Bruchfeld, Daniel Appelgren, Maria Weiner och Fredrik Uhlin är knutna till Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning. Snart utökas gruppen, bland annat med en gästprofessor. Charlotte Perhammar

Det nya centret finansieras med en donation på 15 miljoner kronor. Det är tredje gången Ingrid Asp skänker en stor summa till medicinsk forskning vid Linköpings universitet. Redan 2005 inrättade hon en stiftelse som innebar att LiU kunde rekrytera en professor i njurmedicin. Nu breddas satsningen.

Och forskningen behövs verkligen, säger Annette Bruchfeld som innehar professuren.

Kvinna i läkarkläder (Annette Bruchfeld)”Det nya forskningscentret ger oss möjlighet att komma närmare lösningar på många nutida och framtida problem”, säger Annette Bruchfeld, överläkare och professor i njurmedicin. Foto Charlotte Perhammar – Njurforskning är gravt underfinansierad med tanke på hur vanliga sjukdomarna är. Ungefär 10 procent av befolkningen drabbas. År 2040 räknar man med att njursvikt är det femte vanligaste dödsorsaken i världen om vi inte kan hejda utvecklingen. Vi har en åldrande befolkning och i utvecklingsländer har man ofta inte råd med dialys. Då blir det förebyggande arbetet ännu viktigare.

Tidig diagnos och bättre behandling

Annette Bruchfeld forskar bland annat om inflammatoriska njursjukdomar och vaskulit (inflammation i blodkärl). Det gör också Maria Weiner, disputerad specialist i njurmedicin. Målet med deras forskning är att diagnosticera patienter tidigt i deras njursjukdom och hitta markörer för att kunna ge dem bättre behandling.

Daniel Appelgren är universitetslektor i experimentell njurmedicin och även han knuten till centret. Han studerar hur immunförsvaret fungerar vid autoimmun njursjukdom, där det egna immunsystemet angriper njurarna.

Man arbetar i labb.Daniel Appelgren tillbringar mycket tid i labbet för cellodling. Foto Charlotte Perhammar – Behandlingen av autoimmuna sjukdomar är i dag väldigt generell med många biverkningar. Jag vill hitta mer specifika metoder. För mig är samarbetet med kliniker som Annette avgörande för att kunna studera funktionen hos celler från patienter, säger han.

– Det finns enormt mycket kvar att forska på. Det nya forskningscentret ger oss möjlighet att komma närmare lösningar på många nutida och framtida problem, säger Annette Bruchfeld.

Fler forskare och breddad njurforskning

Visionen för centret är att njurmedicinsk forskning vid LiU blir drivande i utvecklingen av kunskap kring sjukdomsmekanismer och nya behandlingsprinciper vid njursjukdom. Närmast väntar flera nyrekryteringar. En gästprofessor är på väg in, liksom en biträdande universitetslektor. Flera doktorander ska också antas under de närmaste två åren.

– Vi vill även bredda forskningen och bland annat titta mer på nervsystemets kontroll över immunförsvaret hos njursjuka och om detta kan användas som behandling vid inflammation. Vi vill också fortsätta utveckla ett pågående internationellt samarbete som undersöker sambandet mellan njursvikt och demens, säger Annette Bruchfeld.

Patientperspektivet är viktigt, inte minst hur sjukdom och behandling påverkar livskvaliteten. Det vill forskarna kunna undersöka bättre med nya metoder. Här pågår och planeras doktorandprojekt under ledning av Fredrik Uhlin, docent och sjuksköterska.

Forskarna talar varmt om vikten av samarbete, inte minst internationellt, och hur det underlättas av centret.

– Vi vill att folk ska komma hit och då måste vi synas, säger Daniel Appelgren.

Även John Bjerker, som är ordförande i Ingrid Asps stiftelser, lyfter fram internationell samverkan som viktig.

– Om vi kan få forskningscentret att växa och bli känt i världen, få människor att söka sig hit och forska, då kan det här bli riktigt bra, säger han.

Donatorn Ingrid Asp är aktiv

Porträtt av man”Det mottagande vi fått från Linköpings universitet har varit riktigt, riktigt bra och har bidragit till Ingrid Asps vilja att fortsätta samarbeta med LiU”, säger John Bjerker, ordförande i donatorn Ingrid Asps stiftelser. Foto Magnus Johansson Förutom till njurmedicinsk forskning har Ingrid Asp tidigare gett medel till ett centrum för psoriasisforskning vid LiU, som står modell för det nya forskningscentret. Ingrid Asp och John Bjerker har varit med på hela utvecklingsresan, sedan de första diskussionerna om ett njurmedicinskt centrum för ett och ett halvt år sedan. Han förklarar att Ingrid Asp och stiftelserna hela tiden velat vara aktiva i arbetet och inte enbart finansiärer.

– Vi vill ha rapporter från forskarna: vad gör ni, vad har ni kommit fram till? Jag tror att de tycker det är kul att vi är intresserade.

Ny era av precisionsmedicin

Framtiden för njurmedicinen då? Forskarna tror att den bland annat innehåller mer precisionsmedicin, alltså skräddarsydd vård och behandling.

– Avancerad genetisk diagnostik kommer förmodligen att tillhöra utredningen av njursjukdomar. Om det i dag kommer in en patient med påverkad njurfunktion gör man en njurbiopsi, en ganska avancerad undersökning. I framtiden kan det bli mindre viktigt, säger Annette Bruchfeld.

En man och en kvinna avtäcker en tavla, ytterligare en man ser på.Ingrid Asp centrum för njurmedicinsk forskning invigdes den 28 augusti på Campus Universitetssjukhuset, US, i Linköping. LiU:s rektor Jan-Ingvar Jönsson, donatorn Ingrid Asp och stiftelsens ordförande John Bjerker. Foto Magnus Johansson

Möt Ingrid Asp, en av LiU:s första givare

Vill du också göra nya framsteg möjliga?

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Porträtt av professor Gustav Tinghög.

Forskare överskattar sin egen hederlighet

Den genomsnittlige forskaren tycker sig vara bättre än kollegorna på att följa god forskningssed. De tycker även att det egna forskningsfältet är bättre än andra. Det visar en studie som forskare vid Linköpings universitet gjort.

Deras projekt måste hålla för en rymdfärd

Swedish space corporation gav LiU-studenterna drömuppdraget: Utveckla en trycksäker apparat. Som innehåller ett experiment. Och som ska skjutas ut i rymden.

Porträtt på professor Zoran Slavnic.

Bosniska flyktingar klarade sig trots ovisshet

Två grupper flydde i omgångar från kriget i Bosnien. Den ena fick snabbt permanent uppehållstillstånd i Sverige medan den andra fick leva i ovisshet. Nu har forskare vid LiU undersökt vad det fick för följder. Resultatet är oväntat.