Jag arbetar som forskningskoordinator på Grants Office, och ansvarar för att bistå forskare, forskargrupper och institutioner inom humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap med att söka externa medel för olika forsknings- och samverkansprojekt. Bland annat bevakar jag utlysningar inom dessa områden, utbildar forskare och koordinerar arbetet med komplexa ansökningar på både nationell och internationell nivå. Jag brinner särskilt för att utveckla forskares förståelse för hur humsam- och utbildningsvetenskaplig forskning kan bidra positivt till samhällets utveckling.
Tidigare var jag lektor i svenska (2011-2019) men rekryterades i början av 2019 till Grants Office. Mitt arbete här kombinerar med egen forskning.
Min forskning handlar om kommunikation och samarbete över olika slags gränser: mellan personal inom hälso- och sjukvården, mellan hästar och människor och mellan personer med intellektuella funktionsvariationer och deras omgivning (särskilt i stallet). Jag disputerade 2009 med avhandlingen Samarbete genom samtal, som handlar om samarbete över professionella gränser inom sjukvården (mer specifikt teamarbete inom smärtrehabilitering). Arbetade därefter som kommunikationspedagog vid Landstinget i Östergötland innan jag återvände till universitetet våren 2011.
Forskningsintressen
- interaktionsforskning
- interaktion mellan hästar och människor
- kommunikation i arbetsgrupper
- interaktion i hästassisterade verksamheter
- etnografiskt arbete
- textanalys
- professionellt skrivande
- organisation och lärande
Forskning
Hur kan personalen inom vården bli bättre på att ”tala samma språk”?
De som arbetar inom sjukvården frågar mig ofta om jag kan hjälpa dem att ”tala samma språk”. Som pragmatiker – en språkvetare som forskar om hur språket används – kan jag hjälpa dem att förstå att deras frustration inte i första hand handlar om att deras professionella eller disciplinära fackspråk skiljer sig åt, utan att problem uppstår när det är svårt att förstå den andres professionella eller disciplinära perspektiv. Min forskning handlar om hur man kan göra för att överbrygga olika perspektiv och uppnå en gemensam, delad förståelse både för vilka problem en patient har och för vilka lösningar som skulle kunna bidra till en ökad hälsa eller ett minskat lidande.
Efter att ha skrivit en avhandling på detta tema, där jag undersökte kommunikationen inom utrednings- och behandlingsteam inom rehabiliteringsmedicin (där de studerade teamen arbetade med patienter som lider av långvarig smärta) har jag rört mig vidare till cancervården. Tack vare ett regionalt forskningsinitiativ har jag bland annat haft förmånen att följa arbetet med att bygga upp en multidisciplinär utredningsenhet för patienter med cancer i buken. Jag har också studerat hur arbetet på en akut kirurgisk vårdavdelning har förändrats sedan man ökat samarbetet med den palliativa medicinens företrädare, genom att fokusera på hur kommunikationen inom avdelningen förändrats. Förändringarna innebär att man har förbättrat förmågan att lindra lidandet för patienter som är döende på grund av sin sjukdom. Dessutom har jag följt arbetet med ett regionalt förbättringsarbete för att utveckla cancervården inom hela sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetet med dessa projekt pågår.
Hur kommunicerar ryttare, häst och tränare under ridträning?
Jag ingår i ett nationellt nätverk för forskare som är intresserade av interaktionen mellan människor och hästar, genom historien, i skilda hästsporter och utifrån olika humanistiska och samhällsvetenskapliga perspektiv. Nätverket heter HumSamHäst och där samarbetar jag med bland annat filosofer, idéhistoriker, historiker och forskare inom pedagogik. Jag har finansiering från Stiftelsen Hästforskning för ett projekt som utforskar kommunikation och lärande mellan ryttare, häst och tränare under traditionell dressyrträning. Totalt har 15 ekipage och 5 olika tränare filmats och intervjuats. Den teoretiska utgångspunkten är att samtliga deltagare i denna verksamhet – alltså hästen, ryttaren och tränaren – gör kommunikativa bidrag till verksamheten, vilka tillsammans formar och bygger upp det vi uppfattar som ett träningstillfälle. Med hjälp av teorier om lärande och kommunikation visar jag hur till exempel en övning som ”skänkelvikning i arbetstrav” initieras, genomförs och utvärderas, samt vilka aspekter av allt som sker som lyfts fram genom både verbal och icke-verbal kommunikation mellan deltagarna och därmed kommer i fokus för det gemensamma arbetet. Arbetet med detta projekt pågår och kommer att rapporteras under 2016-2017.
Etnografiska metoder och kommunikationsteoretiska perspektiv
Jag är alltså intresserad av kommunikation och språkande ur ett pragmatiskt, kvalitativt perspektiv. Jag samlar gärna in och analyserar videodata, men kan lika gärna använda mig av traditionella etnografiska tekniker som deltagande observation och intervjuer. Fokusgrupper och gruppintervjuer ingår också i min metodologiska arsenal. För att förstå en kommunikativ verksamhet någorlunda väl vill jag gärna följa dem jag studerar under längre tid. Inom ramen för avhandlingsarbetet fältarbetade jag på en rehabiliteringsmedicinsk klinik i ett drygt år. Inom ramen för min cancervårdsrelaterade projekt har jag först fältarbetat för att sedan gå över i en mer aktionsforskningsliknande approach, där jag tillsammans med de personer vars arbete jag följer diskuterar såväl forskningsfrågor som möjliga tolkningar av mina resultat. Denna typ av samverkan är oerhört givande och bidrar till att utveckla sjukvårdens arbete på både kort och lång sikt.
När det gäller Hästprojektet är en förutsättning för studien att jag själv har en lång och varierad bakgrund inom hästsporten (jag har på olika sätt arbetat inom travsporten, ridskoleverksamhet och hopp- och dressyrträning). Detta ”innanförskap” är dock också en spännande utmaning, eftersom jag hela tiden gör förgivettaganden utifrån min förförståelse, vilka ibland kan leda till problematiska tolkningar. Jämfört med mina studier av sjukvården, där jag trots min för en utomstående tämligen gedigen erfarenhet av den kliniska vardagen alltid kommer att se verksamheten utifrån, är detta att studera en praktik man själv är ingår mycket intressant också ur ett metametodologiskt perspektiv.
Jag är en teoretisk eklektiker som tycker om att försöka sammanföra olika teoretiska perspektiv (men så har jag också min forskarutbildning från Tema Kommunikation, en sant tvärvetenskaplig forskningsmiljö). Några av de inriktningar och forskare jag inspireras av är (utan inbördes rangordning): socialt orienterad lärandeforskning (Wenger, Säljö), sociologisk forskning med fokus på människors interaktion (Goffman, Cicourel), medicinsk sociologi (Måseide, Atkinson), antropologisk forskning om professionell kommunikation (Goodwin), kommunikationsteoretisk forskning (Levinson, Linell) samt praktiknära språkvetenskaplig forskning (Sarangi, Roberts, Iiedema, Thomassen med flera).
