Bildspråk och visualisering
Visualisering av information har visats ha flera positiva effekter såsom bättre minne, ökat engagemang och stärkt problemlösningsförmåga. Samtidigt förändrar visualisering hur information uppfattas och används, vilket ställer krav på kommunikationsprocessen. Inom detta forskningsområde forskning undersöks hur företag visualiseras med bilder, och hur bilder används i företags styrning och rapportering. Målet är att förstå hur och när visualisering och styrning samspelar i företag, och vilka utmaningar som kan uppstå när en ”visuell logik” blir en del av den traditionella sifferstyrningen. Forskningens bidrag är att visa hur visualisering påverkar individer och verksamheter där de används, och vilka effekter olika visualiseringar kan ge, och öka den visuella läskunnigheten hos forskare och praktiker.
Ett exempel på område där visualisering spelar en viktig roll för förståelsen är affärsmodellsdiagram. Affärsmodellen är en beskrivning av hur företaget skapar värde, och här får diagram rollen att belysa de centrala komponenterna. Min forskning visar att det finns fyra grundmodeller för visualisering, som belyser olika aspekter på värdeskapande och därför kan användas för att ge olika perspektiv på hur företaget skapar värde. Grundlogikerna är att affärsmodellen är: 1) en konfiguration av komponenter som skapar värde, 2) en cykel av aktiviteter som pågår i oändlighet, 3) en process för värdeskapande som slutar med en konkret output, och 4) ett nätverk av relationer som skapar värde utifrån utbyten och samarbete. Genom designtänkande kan företag (nya som gamla) få hjälp av ramverket för att analysera sin nuvarande affärsmodell och hitta möjligheter till utveckling av affärsmodellen utifrån de olika grundlogikerna. Genom att belysa dessa trender ur flera perspektiv vill jag bidra till en ökad kunskap om hur information kan användas effektivt för att leda och organisera verksamheter.
Digitalisering och styrning
I takt med att det dyker upp nya digitala verktyg och funktioner uppstår frågan hur digitalisering påverkar verksamhetens styrning. Ger nya verktyg några effekter, och vad bör man som organisation i sådana fall tänka på vid införande och användning? I en forskningsrapport ("Digitala leantavlor") baserat på ett projekt som undersökte tre lean-företags erfarenheter av att använda digitaliserade styrtavlor beskriver jag utmaningar man kan stöta på när verktygen blir digitala. Jag trycker på tre framgångsfaktorer för digitalisering av styrverktyg såsom leantavlor:
1. Behovsstyrd digitalisering. Det är viktigt att organisationen upplever att digitaliseringen skulle kunna ge nytta och uppfylla ett behov. Det finns olika sorters behov som kan leda fram till en digitaliseringsresa, exempelvis att kunna dela information mellan flera team och nivåer, att styra geografiskt utspridda verksamheter, och att följa med i utvecklingen. En bild av behoven innan förändringen påbörjas kan fungera som ett stöd vid införandet.
2. Digital beredskap. Med beredskap menas intresse, vilja och kunskap att använda digitala verktyg. Initiativ där medarbetarna inte är ser nyttan med digitala verktyg är svårare att få igenom, och kan leda till minskat användande. Det är viktigt att se till att det finns, eller kan utvecklas, en digital kompetens i organisationen för att nya digitala verktyg ska tas emot och vara till nytta för organisationen.
3. Engagemang för utveckling. Den tekniska utvecklingen går fort, och för att dra nytta av alla möjligheter som finns är det viktigt att det finns en vilja att fortsätta utvecklas och söka fram nya möjligheter när resan mot digitaliserade styrverktyg väl har börjat.
Hållbarhetsrapportering och visualisering
Hållbarhetsrapportering är ett allt viktigare område för företag, där bildspråk spelar en stor roll för att beskriva hållbara initiativ och utfall. Hur bildspråket används speglar olika synsätt på vad som är hållbarhet, och att förstå dessa är viktigt både för läsare som tolkar informationen och för företagen som utformar och förmedlar den.
Inom detta forskningsområde undersöks vilka möjligheter och utmaningar som finns för att förmedla en bild av det hållbara företaget, och bildspråkets roll i att ”konstruera” hållbarhet i rapportering. Ett viktigt område är hur företag hanterar ansvarsfrågan: hur och när tar de ansvar för hållbarhet i sin rapportering, och vilka möjligheter och utmaningar ger språket för redovisning (siffror, ord och bilder) när det gäller att förmedla informationen?
