28 oktober 2020

Filmen ”Vättern under ytan” ger en dyster bild av Vätterns skick – sjön är förorenad, och ett antal experter varnar för riskerna som följer med detta. Henrik Kylin, professor i miljökemi vid LiU, medverkar i filmen.

Den Gula färjan Braheborg som kör bilar till Visingsö i Vättern, på väg in till hamnen i Gränna en väldigt blåsig höstdag med mycket vågor och vita gäss på vattnet. Fotograf: Magnus Binnerstam

– Det som var nytt för mig var hur illa en del kommunala reningsverk verkar fungera, säger han.

Vättern är Europas största dricksvattentäkt och förser ett tiotal svenska kommuner med dricksvatten. Den ideella föreningen Vätternfonden undersöker utsläpp inom dricksvattentäkten, och har producerat filmen.

I dokumentärfilmen pekas ett antal aktörer ut som orsaken till föroreningarna: det är Försvarsmakten (som fortfarande använder Vättern som militärt övningsområde), reningsverk, pappers-och massaindustrin och gruvindustrin. Föroreningarna består till exempel av bly, PFAS och algblomning. De kopplas till cancer och Alzheimers sjukdom bland människor, till exempel. Henrik Kylins roll har inneburit att granska de metoder och data, som presenteras i filmen.

Henrik KylinHenrik Kylin är professor i miljökemi och medverkar i dokumentärfilmen "Vättern under ytan". Foto Cecilia Göthe Norlin– Två av de saker som specifikt diskuteras i filmen är effekter av att Vättern är ett skjutområde vid försvarsövningar. Vad jag är speciellt orolig för är effekter av olika sprängmedel, något som tas upp allt mer i den internationella debatten. I filmen diskuteras också varför vi ser ökade algblomningar där dessa, enlig traditionell kunskap, inte skulle förekomma. I nätverket kring filmen ingår en amerikansk toppforskare som anser att algblomningarna kan ge upphov till bland annat nervsjukdomen ALS om de förekommer i dricksvattentäkter.

Vad har de olika kemiska ämnena för inverkan på människors, djurs och naturens hälsa?

– Det är en mycket stor fråga som i princip kräver en bok för att svara på. Olika föroreningar har olika inverkan, och eftersom det finns tusentals miljöfarliga ämnen som var och en ger vissa specifika problem måste man titta på helheten, på ”cocktailen”. Det är mycket svårt att veta vad den samlade cocktaileffekten blir.

I filmen uttalar sig Henrik Kylin om svensk vattenvård. Han anser att nationella myndigheter och Sveriges kommuner och regioner har en viktig roll att fylla.

– Det är inte bara kommunerna som har ansvaret. Många är för små för att ha en personalstyrka som kan följa den senaste forskningen. I detta sammanhang behöver man en större beredskap för att ta emot ny information.

Han ser också att det finns problem med lagstiftning och regleringar.

– När lagstiftningen väl är på plats och berörda samhällsaktörer agerar enligt dem, är trögheten att ta emot ny kunskap som ifrågasätter stor. Ett exempel kan vara diskussionen om fluorerade ämnen i dricksvatten kring olika flygbaser: de var alldeles utmärkta för sitt ändamål, men borde ha tagits bort så snart de första fynden i miljön gjordes.

Vad har du för farhågor gällande Vättern?

– De stora frågorna jag har är hur algblomningen, föroreningar från Munksjön och gruvverksamhet kring sjön kommer att utvecklas, och om vi så småningom kommer att upptäcka effekter av något av alla sprängämnen som hamnat eller kommer att hamna i sjön.

Här finns filmen "Vättern under ytan" att se.


Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står på en scen och håller i pokaler.

Fyra minuter som räckte hela vägen till seger

Fyra års forskning på fyra minuter – och en seger i Forskar Grand Prix. Nydisputerade Anan Ashrabi Ananno lyckades göra avancerad maskinteknik och matematik begriplig och engagerande. Men den största utmaningen var att lära sig säga mindre.

En stor träskylt med texten liu.

LiU rankas bäst i världen på ansvarsfull styrning

Linköpings universitet får första plats i kategorin Governance, eller ansvarsfull styrning, i QS World University Rankings: Sustainability 2027. I den totala rankningen fortsätter LiU också att klättra och landar på plats 127.

En grupp människor som står bredvid varandra på omslaget till HU-extra 1986.

Medicinska fakulteten firar 40 år

Från ifrågasatt till förebild. 1986 ombildades Medicinska fakulteten till Hälsouniversitetet, med ambitionen att förena utbildning, forskning och samhällsnytta i en sammanhållen helhet.