LiU-forskare i dokumentär om Vättern

Filmen ”Vättern under ytan” ger en dyster bild av Vätterns
skick – sjön är förorenad, och ett antal experter varnar för riskerna som
följer med detta. Henrik Kylin, professor i miljökemi vid LiU, medverkar i
filmen. 

Magnus Binnerstam

– Det som var nytt för mig var hur illa en del kommunala reningsverk verkar fungera, säger han.

Vättern är Europas största dricksvattentäkt och förser ett tiotal svenska kommuner med dricksvatten. Den ideella föreningen Vätternfonden undersöker utsläpp inom dricksvattentäkten, och har producerat filmen.

I dokumentärfilmen pekas ett antal aktörer ut som orsaken till föroreningarna: det är Försvarsmakten (som fortfarande använder Vättern som militärt övningsområde), reningsverk, pappers-och massaindustrin och gruvindustrin. Föroreningarna består till exempel av bly, PFAS och algblomning. De kopplas till cancer och Alzheimers sjukdom bland människor, till exempel. Henrik Kylins roll har inneburit att granska de metoder och data, som presenteras i filmen.

Henrik KylinHenrik Kylin är professor i miljökemi och medverkar i dokumentärfilmen "Vättern under ytan".   Foto Cecilia Göthe Norlin– Två av de saker som specifikt diskuteras i filmen är effekter av att Vättern är ett skjutområde vid försvarsövningar. Vad jag är speciellt orolig för är effekter av olika sprängmedel, något som tas upp allt mer i den internationella debatten. I filmen diskuteras också varför vi ser ökade algblomningar där dessa, enlig traditionell kunskap, inte skulle förekomma. I nätverket kring filmen ingår en amerikansk toppforskare som anser att algblomningarna kan ge upphov till bland annat nervsjukdomen ALS om de förekommer i dricksvattentäkter.

Vad har de olika kemiska ämnena för inverkan på människors, djurs och naturens hälsa?

– Det är en mycket stor fråga som i princip kräver en bok för att svara på. Olika föroreningar har olika inverkan, och eftersom det finns tusentals miljöfarliga ämnen som var och en ger vissa specifika problem måste man titta på helheten, på ”cocktailen”. Det är mycket svårt att veta vad den samlade cocktaileffekten blir.

I filmen uttalar sig Henrik Kylin om svensk vattenvård. Han anser att nationella myndigheter och Sveriges kommuner och regioner har en viktig roll att fylla.

– Det är inte bara kommunerna som har ansvaret. Många är för små för att ha en personalstyrka som kan följa den senaste forskningen. I detta sammanhang behöver man en större beredskap för att ta emot ny information.

Han ser också att det finns problem med lagstiftning och regleringar.

– När lagstiftningen väl är på plats och berörda samhällsaktörer agerar enligt dem, är trögheten att ta emot ny kunskap som ifrågasätter stor. Ett exempel kan vara diskussionen om fluorerade ämnen i dricksvatten kring olika flygbaser: de var alldeles utmärkta för sitt ändamål, men borde ha tagits bort så snart de första fynden i miljön gjordes.

Vad har du för farhågor gällande Vättern?

– De stora frågorna jag har är hur algblomningen, föroreningar från Munksjön och gruvverksamhet kring sjön kommer att utvecklas, och om vi så småningom kommer att upptäcka effekter av något av alla sprängämnen som hamnat eller kommer att hamna i sjön.

Här finns filmen "Vättern under ytan" att se.  

 


Senaste nytt från LiUVisa/dölj innehåll